Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Maskinell instrumentering

Uppdaterad: 2013-03-25
Övertandläkare Brita Skyttner, Avd för Endodonti /Folktandvården Skanstull Stockholms Län

Granskad av: Professor Kerstin Petersson, Odontologiska fakulteten/Malmö högskola

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Instrumentering av rotkanalen anses vara ett av de viktigaste stegen i rotkanalsbehandlingen. Syftet är att förebygga eller behandla ett infekterat rotkanalssystem, d v s att uppnå bakteriefrihet. Instrumenteringen möjliggör kemisk desinfektion av rotkanalssystemet, då den skapar fysiskt utrymme för spolvätskor och eventuella antibakteriella inlägg. Instrumenteringen skall också möjliggöra för behandlaren att senare kunna försegla rotkanalssystemet tätt i samband med rotfyllningen.

Instrumenteringen sker med hjälp av filar, d v s instrument anpassade för att preparera dentinytan inuti rotkanalen. I mitten av 90-talet introducerades instrument gjorda av nickel-titan och dessa har haft stort inflytande på kvaliteten på rotkanalspreparationen. Nickel-titan filar kan lättare följa en böjd rotkanal och de bibehåller skärpan längre än stålfilar.

Maskinella roterande nickel-titanfilar har förmågan att rotera i en kanalkurvatur utan att räta ut den, således behålls rotkanalens ursprungliga form bättre. Dessutom är tidsåtgången för rotkanalspreparationen oftast mindre med maskinella filar jämfört med handfilar. Studier har också visat att när tandläkare byter från rensning med handfilar av rostfritt stål till maskinella nickel-titan filar så ökar andelen rotfyllningar av god kvalitet signifikant. En möjlig nackdel med maskinella filar är att risken för instrumentfraktur ökar vid felaktigt handhavande.
 

Filsystem
 

Maskinella instrument finns i en mängd varianter. Tidigare fanns maskinella filar av rostfritt stål men i dagsläget används i stort sett enbart maskinella filar av nickel-titan. Nickel-titan är en minnesmetall som återtar sin ursprungsform efter belastning/böjning.

Utvecklingen tenderar att gå mot allt färre filar per filsystem för att uppnå önskad preparation, d v s man försöker minimera antalet instrument på grund av både kostnads- och tidsaspekten.

Vetenskapliga tester har inte kunna skilja ut något speciellt maskinellt filsystem som betydligt bättre än något annat. Faktorer som ändå styr tandläkarens val kan vara kollegers rekommendationer samt kurser som man deltagit i. Det kan också finnas en ekonomisk aspekt som man på sin klinik vill ta hänsyn till. Det kan t ex vara lämpligt att alla tandläkare på en klinik använder samma filsystem för att underlätta inköp och hantering.
 

Fildesign
 

  • Konicitet

Koniciteten benämns oftast med begreppet ”taper”.
De maskinella filarna har jämfört med handfilarna ofta en ökad konicitet. Som en jämförelse kan nämnas att handfilarnas konicitet på 0.02 (en ökning av filens diameter med 0.02 mm per mm längdökning mätt från apex) hos maskinella filar varierar allt från 0.02 upp till 0.06.
Maskinella filar för den koronala delen av kanalen kan ha ända upp till konicitet 0.12.
 

  • Filens egg

Samtida maskinella filsystem har en mer skärande egg jämfört med de första som kom ut på marknaden. Detta medför minskad bildning av smearlayer, vilket anses vara en fördel för att uppnå en ren rotkanal.
 

  • Filens topp

Toppen på filen kan vara antingen rundad eller spetsig. De filsystem som använder sig av spetsig topp är mer aggressiva, varvid risken för apikal perforation ökar något. Många fabrikanter använder sig därför av en mer avrundad topp (s k ”safety tip”).
 

Vinkelstycken och motorer
 

De flesta maskinella filsystem kräver en rotationshastihet på 300-600 varv/minut. Detta uppnås genom att använda ett vinkelstycke med lämplig hastighet, vilket respektive filsystem brukar tillhandahålla. Dessa vinkelstycken kan också vara utrustade med s k ”torque-control”, vilket innebär att rotationen avstannar om motståndet mellan filen och rotkanalsväggen blir alltför stort.

 


ARBETSGÅNG MASKINELLA FILAR
 

  • Kavumpreparation

Maskinella filsystem ställer ökade krav på kavumpreparation. Den maskinella filen måste kunna löpa fritt ned i kanalmynningen varför eventuella överhäng bör avlägsnas innan start. Detta för att undvika att belastningen på filen blir alltför stor (annars finns risk för filfraktur).
 

  • Bestämma arbetslängden

Bestäm arbetslängd med hjälp av handfilar av stål (#10-15), verifiera med röntgenbild och ev apexlokalisator. Kontrollera att handfilen löper fritt ned till arbetsdjupet, en s k ”glide-path”; en glidbana för de maskinella filarna som följer.
 

  • Rensning

Här följs fabrikantens rekommendation enligt respektive filsystem. Några gemensamma faktorer för i stort sett alla system är att filen alltid skall rotera innan den förs in i kanalen med ett lätt tryck, att rotationshastigheten hålls konstant och att filen alltid skall hållas i rörelse i längsriktningen. Filen bör föras ned i tanden i en jämn nedåtgående rörelse. När arbetsdjupet nåtts förs filen ut ur rotkanalen och byte till nästa fil sker. Eventuellt debris som fastnar i filen bör avlägsnas under arbetets gång.
 

  • Spolning

På grund av de maskinella filarnas kraftigare avverkning bildas mer smear och debris i samband med preparationen. Därför är det viktigt att spola rikligt mellan varje filbyte. Efter avslutad rensning med maskinella filar kan ett korttidsinlägg (1-2 min) med EDTA läggas i rotkanalen för att avlägsna debris och smear.
 

  • Fortsatt endodontisk behandling

När önskad preparation har uppnåtts, vilket bedöms i det individuella fallet utifrån rotkanal till rotkanal och även utifrån filsystem till filsystem, tar fortsatt endodontisk behandling vid, d v s antingen kalciumhydroxidinlägg eller rotfyllning.
I allmänhet krävs att man vidgar rotkanalens apikala del till en diameter på minst 0,4 mm (ISO 40).
 

HYBRIDTEKNIK
 

I vissa fall kan det vara lämpligt att kombinera maskinell instrumentering och handinstrumentering. Detta innebär att den huvudsakliga koronala preparationen (ned till ca ½ rotlängden) sker med maskinella filar speciellt designade för att avverka koronalt; kortare arbetslängd och högre konicitet. (Ofta namngivna av fabrikanterna såsom ”orifice openers”, ”orifice shapers”, ”pre-file” för att hänvisa till hur just denna speciella fil skall avändas i tanden). Efter detta tar handinstrumentering av den apikala delen av rotkanalen med vanliga handfilar vid enligt traditionell metod.

 

Referenser
 

Hülsmann M, Peter O, Dummer PMH (2005) Mechanical preparation of root canals: shaping goals, techniques and means. Endodontic Topics 10, 30-76

Haapasalo M, Endahl U, Zandi H, M.Coil J (2005) Eradication of endodontic infection by instrumentation and irrigation solutions. Endodontic Topics 10, 77-102

Cheung GS, Liu CS. J (2009) A retrospective study of endodontic treatment outcome between nickel-titanium rotary and stainless steel hand filing techniques. Journal of Endodontics 35, 938-43.

Molander A, Caplan D, Bergenholtz G, Reit C (2007) Improved quality of root fillings provided by general health dental practioners educated in nickel-titanium rotary instrumentation. International Endodontic Journal 40, 384-93

Göransson H, Karlsson J, Skyttner B, Jansson L, Reit C. Evaluation of clinical training project in endodontics for generel dentists in Public Dental Service in Stockholm (opubl.)

Sonntag D, Delschen S, Stachniss V. Root-canal shaping with manual and rotary Ni-Ti files perfomed by students. Int Endod J 2003;36:715-723

Mandel E, Adib-Yaszdi M, Benhamou LM, Tachkar T, Mesgouez C, Sobel M. Rotary Ni-Ti profile systems for preparing curved canals in resin blocks: influence of operartor on instrument breakage. Int Endod J 1999;32:436-443

Gå till början av sidan.

Copyright © 2014, Internetmedicin AB
ID:150

Mobilversion » | Facebook och senaste nytt »