Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Ilande tänder

Uppdaterad: 2017-06-16
Övertandläkare  Cecilia  Johanson,  / Sahlgrenska Akademin

Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson,  /Sahlgrenska Akademin

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND

 

Ilningar i tänderna, även kallat isningar, är ett vanligt förekommande symptom bland vuxna. Smärtan är subjektiv och kan ha ett flertal olika orsaker. Den kännetecknas av en kortvarig, skarp och huggande smärta. Den kan följas av en molande värk som varar olika länge. Ilningarna brukar vanligtvis framträda när tänderna utsätts för kyla, värme, söta eller sura livsmedel.

 

ETIOLOGI

 

En kort, skarp smärta som förknippas med ilningar i tänderna är obehaglig och relaterad till öppna dentinkanaler. Den troliga förklaringen av smärtmekanismen anses vara den hydrodynamiska smärtteorin. Stimuli orsakar en vätskerörelse i dentintubuli och ger därmed upphov till en nervreaktion. Man har sett histologiskt att hypersensitivt dentin har åtta gånger fler öppna dentintubuli, som dessutom är två gånger större i diameter än normalt dentin.
Smärtan kommer som respons på stimuli mot det blottade dentinet. Stimuli kan vara termisk, mekanisk/taktil, osmotisk eller enbart luft, vid andning eller blästring. Det kan också frambringas av ett elektriskt eller kemiskt stimuli.

 


Utlösande faktorAndel individer som reagerar med ilning
Kyla80 %
Luft23 %
Beröring21 %
Värme13 %
Syra 7 %


Blottad tandhals kan uppstå genom tandborstskador som beror på felaktig tandborstning med eller utan en abrasiv tandkräm. Även parodontit, parodontal behandling, trauma eller restaurativ behandling kan orsaka detta.

 

EPIDEMIOLOGI

 

Prevalenssiffrorna varierar kraftigt mellan 4-81 %, beroende på diagnostiska kriterier och population. En undersökning av vuxna i Sverige visade att 81 % då och då besväras av ilningar i tänderna. Var fjärde upplever besvär minst en gång i veckan och 9 % varje dag. Ilande tandhalsar förekommer i alla åldrar, men är vanligast mellan 20-40 år. Bland yngre är det vanligare hos kvinnor än män. De mest påverkade tänderna är premolarer 38%, följt av incisiver 26% och därefter kaniner 25%. Besvären är vanligast på de buckala cervikala ytorna. En stor andel av svenskarna har ändrat sina levnadsvanor för att undvika obehagliga ilningar, enligt en undersökning.

 

Differentialdiagnoser
 

Flera andra tillstånd och sjukdomar som kan ge liknande smärtsymptom är, defekta fyllningar, erosioner, gingivit, karies, sprickor, trauma, men även tandbehandling t.ex. blekning eller nygjord restauration av något slag. En noggrann undersökning är därför viktig, för att utesluta att något av ovanstående är orsaken.

 

BEHANDLING

 

Behandlingen är i första hand att identifiera orsaken till ilningarna. Om det är mekaniskt exempelvis ofördelaktig tandborstteknik eller användande av en abrasiv tandkräm, gäller det att informera patienten om detta och ge råd avseende annan teknik eller byte av tandkräm. Det kan t.ex. hjälpa att borsta med mjuk borste som sköljts i varmt vatten innan. Är orsaken kemisk med frekvent intag av sura produkter bör information om detta samt kostråd ges. I de fall ilningarna beror på karies, defekt fyllning, fraktur eller spricka, kan det krävas restaurativ terapi i någon form. Vid eventuell bruxism som orsak kan en bettskena vara ett alternativ.
Då orsaken kan förbli okänd är ofta behandlingen av symptomatisk karaktär. Det kan vara professionell behandling eller egenvård, utförd av patienten.

 

För symptomatisk behandling används två olika principer
 

  1. Desensibilisering av nervfibrer

    Kaliumsalter
    Kaliumsalter depolariserar retade nerver, och därmed minskas smärtan. De finns i tandkrämer och kräver en användning två gånger dagligen under två till åtta veckor för effekt. Olika studier är dock inte helt eniga om dessa effekter.

    Kaliumsalt är idag det mest använda ämnet i tandkrämer för behandling av dentinhypersensitivitet och de vanligaste formerna är kaliumnitrat, kaliumklorider, kaliumcitrat. De innehåller alla tre, 2 procent kaliumjoner som aktiv substans.

  2. Blockering av öppna dentinkanaler

    Detta sker genom att utnyttja olika medel som förhindrar de vätskerörelser som utlöser smärta. Det finns en rad olika tekniker baserade på denna princip som används i produkter både på kliniken och för hemmabruk.

    Fluorider
    Högfluorinnehållande produkter till exempel fluorlack, appliceras två till tre gånger, med en veckas mellanrum, för maximal effekt. Hit hör även lösningar, geler och tandkrämer. Samtliga blockerar genom att de fäller ut kalciumfluorid på tandytorna.

    Vanliga former av fluor är natriumfluorid, tennfluorid, natriummonofluorfosfat och aminfluorid.

    Tennfluoriden uppnår effekt efter fyra till åtta veckors användning två gånger dagligen. Då den dock inte ger ögonblicklig lindring och ofta missfärgar tänderna, används dessa produkter i mindre utsträckning i dag.

    Kalcium-natrium-fosfosilikat
    Kalcium-natrium-fosfosilikat, ett bioglas som är en blockerande ingrediens som finns i några tandkrämer och i produkter för användning på kliniken. Ämnet bildar ett skikt av kalciumfosfat som förseglar de öppna dentinkanalerna och antas bilda hydroxyapatit. Det finns inga studier som visar på omedelbar lindring, men att de ger förbättring efter minst två veckors användning.

    Arginin och olösligt kalciumkarbonat
    Arginin är en aminosyra som finns naturligt i saliv. Nya forskningsresultat visar att arginin, som är positivt laddad, binder till den negativt laddade dentinytan. Därefter drar arginin kalciumjoner till dentinytan och det bildas ett kalciumrikt mineralskikt som förhindrar att smärtframkallande retningar förs vidare. Blockeringen kvarstår även efter exponering av syra. Flera publicerade studier visar en både omedelbar och långvarig effekt mot ilningar i tänderna.

    Glutaraldehyd – HEMA
    Glutaraldehyd är ett annat blockerande medel som skapar en plugg i öppna dentinkanaler genom utfällning av serumalbumin. Det används tillsammans med hydroxyetylmetakrylat (HEMA) främst vid fyllningsterapi men kan även användas separat mot ilningar i tänderna. De studier som gjorts visar dock divergerande resultat.

    Laser
    Mekanismerna bakom laserterapi vid behandling av hypersensibelt dentin är inte helt kända men olika lasrar anses fungera på olika sätt. De lasrar som används idag för denna behandling, är indelade i två grupper:

    1. Lasrar med låg uteffekt: He-Ne (helium-neon) och GaAIAs (gallium-aluminium-arsenid)

    2. Lasrar med medeluteffekt: CO2 (koldioxid), Nd:YAG, Er:YAG, (neodymium- respektive erbium- yttrium-aluminium granat) Er,Cr:YSGG (erbium, krom, yttrium, skandium, gallium och granat)

    CO2 och Nd:YAG-laser tror man fungerar genom att koagulera proteiner i dentintvätskan och därmed orsaka en ocklusion av dentinkanalerna och på sätt minska permeabiliteten.

    GaAIAS-lasern har i studier visat sig fungera på ett annat sätt än övriga lasertyper. Dess desensibiliserande effekt bygger på att hämma nervtransmissionen.

    En kombination av laserterapi och desensibiliserande ämnen, kan göra att behandlingen ger bättre effekt än vid behandling med terapierna var för sig.

    Övrig behandling
    Klinisk effekt kan även fås genom att lägga på glasjonomer, resinmodifierad glasjonomer/kompomer, adhesiv, resin eller primer då de visats sluta dentintubuli in vitro. Primer och en conditioner är också effektiva och kan ge lindring i upp till 6 månader.



Referenser

 

Addy M. Dentine hypersensitivity: new perspectives on an old problem. Int J Dent 2002;52:367-75.

Amarasena N, Spencer J, Ou Y, Brennan D. Dentine hypersensitivity in a private practice patient population in Australia. J Oral Rehabil 2011;38:52-60.

Asnaashari M, Moeini M. Effectiveness of Lasers in the Treatment of Dentin Hypersensitivity. J Lasers Med Sci 2013;4(1):1-7.

Ayad F, Ayad N, Delgado E, Zhang YP, DeVizio W, Cummins D, Mateo LR. Comparing the efficacy in providing instant relief of dentin hypersensitivity of a new toothpaste containing 8% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride to a benchmark desensitizing toothpaste containing 2% potassium ion and 1450 ppm fluoride, and to a control toothpaste with 1450 ppm fluoride: A three-day clinical study in Mississauga, Canada. J Clin Dent 2009;20:115-22.

Bergenholtz G, Jontell M, Tuttle A, Knutsson G. Inhibition of serum albumin flux across exposed dentine following conditioning with Gluma primer, glutaraldehyde or potassium oxalates. J Dent 1993;21(4):220-7.

Brännström M, Lindén LÅ, Årström A. The hydrodynamics of dental tubule and pulp fluid and a discussion of its significance in relation to dental sensitivity. Caries Res 1967;1:10-17.

Chesters R, Kaufman HW et al. Use of multiple sensitivity measurements and logit statistical analysis to assess the effectiveness of a potassium citrate-containing dentifrice in reducing dentinal hypersensitivity. J Clin Periodontol 1992;19:256-61.

Cummins D. Dentin hypersensitivity: From diagnosis to a breakthrough therapy for everyday sensitivity relief. J Clin Dent 2009;20 (Spec iss):1-9.

Cummins D. Recent advances in dentin hypersensitivity: clinically proven treatments for instant and lasting sensitivity relief. Am J Dent 2010;23 (Spec Iss A):3A-13A.

Dondi dall'Orologio G, Malferrari S. Desensitizing effects of Gluma and Gluma 2000 on hypersensitive dentin. Am J Dent 1993;6(6):283-6.

Gaffar A. Treating hypersensitivity with fluoride varnishes. Compend Contin Educ Dent 1988;19:1088-97.

Gendreau L, Barlow AP, Masion SC. Overview of the clinical evidence for the use of Novamin in providing relief from the pain of dentin hypersensitivity. J Clin Dent 2011;22(3):59-61.

He S, Wang Y, Li X, Hu D. Effectiveness of laser therapy and topical desensitising agents in treating dentine hypersensitivity: a systematic review. J Oral Rehabil 2011;38(5):348-58.

Kimura Y, Wilder-Smith P, Yonaga K, Matsumoto K. Treatment of dentine hypersensitivity by lasers: a review. J Clin Periodontol. 2000 Oct;27(10):715–21.

Li Y. Innovations for combating Dentin Hypersensitivity: current state of the art.
Compend Contin Educ Dent 2012;33(2):10-16.

Lussi A. Dental erosion. Monogr Oral Sci 2006;20:173-189.

Orchardson R, Gillam DG. The efficacy of potassium salts as agents for treating dentin hypersensitivity. J Orofac Pain 2000;14:9-19.

Orchardson R, Gillam DG. Managing dentin hypersensitivity.J Am Dent Assoc 2006;137:990-8.
Papas AS, Clark RE. Accrued desensitization with repeated Duraphat treatment of hypersensitivity. J Dent Res 1995;74:134.

Petersson LG. The role of fluoride in the preventive management of dentin hypersensitivity and root caries Clin Oral Invest 2013;17 (Suppl 1):S63–S71.

Petrou I, Heu R, Stranick M, Lavender S, Zaidel L, Cummins D, Sullivan RJ, Hsueh C, Gimzewski JK. A breakthrough therapy for dentin hypersensitivity: How dental products containing 8% arginine and calcium carbonate work to deliver effective relief of sensitive teeth. J Clin Dent 2009;20(Spec Iss):23-31.

Poulsen S, Errboe M et al. Potassium containing toothpastes for dentine hypersensitivity. Cochrane Database Syst rev 3: CD 001476, 2006.

Pradeep AR, Sharma A. Comparison of Clinical Efficacy of a Dentifrice Containing Calcium Sodium Phosphosilicate to a Dentifrice Containing Potassium Nitrate and to a Placebo on Dentinal Hypersensitivity: A Randomized Clinical Trial. J Periodontol 2010;81(8):1167-1173.

Schiff T, Delgado E, Zhang YP, DeVizio W, Mateo LR. Clinical evaluation of the efficacy of a desensitizing paste containing 8% arginine and calcium carbonate in providing instant and lasting in-office relief of dentin hypersensitivity. Am J Dent 2009;22(Spec Iss A):8A-15A.

Schüpbach P, Lutz F, Finger WJ. Closing of dentinal tubules by Gluma desensitizer. Eur J Oral Sci 1997;105(5 Pt 1):414-21.

Thrash WJ, Dodds MW, Jones DL. The effect of stannous fluoride on dentinal hypersensitivity. Int Dent J 1994;44 (Suppl):107-18.

Zapera. Survey among the Nordic adult populations experience about dentine hypersensitivity. Zapera.com 2007. Data on file.

Walters PA. Dentinal Hypersensitivity: A review. J Contemp Dent Pract 2005;6:107-17.

Yu X, Liang B, Jin X, Fu B, Hannig M. Comparative in vivo study on the desensitizing efficacy of dentin desensitizer and one-bottle self-etching adhesives. Oper Dent 2010;35(3):279-86.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2017, Internetmedicin AB
ID:383

Tandläkare
Här kan du annonsera efter tandläkare, tandhygienister, mfl.