Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 28 Feb 2018

Publicerad: 31 Mar 2015

Aktinisk cheilit (solskada på läppen)

Författare: Specialistläkare Dermatologi & Venereologi Markus E.S. Danielsson Darlington, Hudkliniken Halmstad, Region Halland samt Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Västra Götalandsregionen

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

BAKGRUND

Aktinisk cheilit är en ytlig solskada på läppen, oftast lokaliserad till vermilion på underläppen. Aktinisk cheilit uppstår på grund av solskadade keratinocyter i epidermis, hudens yttersta hudlager.
När denna solskada uppstår i huden kallas den för aktinisk keratos.

Förekomsten av aktiniska cheiliter står i relation till den sammanlagda mängden ultraviolett ljus under livet. Ljushyllta personer, ofta män, med en ålder över 40 år löper högre risk att utveckla aktinisk cheilit.

 

Etiologi

Aktinisk cheilit orsakas av kronisk exponering av solens UV-ljus.

 

Riskfaktorer:

  • Ljushyllthet
  • Hög ålder (kronisk UV-exposition)
  • Boende i/resor till soliga länder
  • Immunosuppression (p g a behandling efter organtransplantation)

 

KLINISKA FYND

  • Torr, fjällande, sträv eller skrovlig läpp
  • Fissurer (sprickor) och erosioner (ytliga sår)
  • Kroniskt sår
  • Ödem (svullnad)

Den kliniska bilden domineras ofta av en atrofisk (tunn) hud med tunna keratotiska (fjällande) plaque och erythematösa (rodnade) makulae (släta förändringar). Ibland förekommer en diffus avgränsning mellan vermilion och omkringliggande hud. Leukoplaki och missfärgad hud kan även förekomma.

De kliniska fynden kan initialt vara lokaliserade till ett specifikt område på läppen men multifokala områden är inte ovanligt.
Kliniska exempel

 

DIFFERNENTIALDIAGNOSER

  • Skivepitelcancer in situ
  • Skivepitelcancer
  • Diskoid lupus erythematosus
  • Lichen planus
  • Icke-allergisk/allergisk dermatit
  • Candida cheilit
  • Graft versus host disease (GVHD)
  • Granulomatös cheilit
  • Lichen sclerosus
  • Glandulär cheilit
  • Malnutrition

 

UTREDNING

Aktinisk cheilit är ofta en klinisk diagnos.
Vid diagnostisk osäkerhet, framför allt vid fissurer, erosioner och leukoplaki är det indicerat med en, alternativt multipla, biopsier för verifiering histopatologiskt.

 

HISTOPATOLOGI

Olika områden kan visa varierande grad av skivepiteldysplasi.
Histopatologiska fynd är vanligen atrofi, förtjockat epitel, inflammation i dermis, hyperkeratos i epidermis, kollagen som uppvisar basofil degeneration samt solrelaterade förändringar såsom solar elastos i dermis.

Skivepiteldysplasin graderas enligt följande:

  • Grad I: lätt skivepiteldysplasi
  • Grad II: medelsvår skivepiteldysplasi
  • Grad III: svår skivepiteldysplasi (motsvarande skivepitelcancer in situ)

 

BEHANDLING

Aktinisk cheilit är ett mycket tidigt förstadium till en form av hudcancer som kallas skivepitelcancer.
En nyligen publicerad studie har påvisat att en del skivepitelcancrar även uppkommer ur grad I aktiniska keratoser (the differentiated pathway) och inte ur grad III aktiniska keratoser (the classic pathway). Varje aktinisk keratos bör därför betraktas som potentiellt invasiv.
För att förhindra risk för övergång i invasiv skivepitelcancer är således behandling den allmänna rekommendationen. Avseende behandlingsval bör man individualisera.

 

Behandlingsalternativen är flera och valet av metod beror på:

  • läkarens erfarenhet
  • antalet lesioner, lesionernas storlek och distribution
  • behandlingsmetodens tillgänglighet och kostnad
  • patientens ålder och allmäntillstånd

 

Följande behandlingsalternativ rekommenderas i nämn rangordning:

  • Vermilionektomi (‘golden standard’) framför allt vid höggradig skivepiteldysplasi såsom skivepitelcancer in situ och invasiv skivepitelcancer, med histopatologisk bekräftelse på radikalitet
  • CO2-laserablation
  • Kryoterapi med flytande kväve efter eventuellt curettage (skrapning med skarp slev) av hyperkeratos
  • Fotodynamisk terapi (PDT)

 

UPPFÖLJNING

Patientinformation om diagnosen aktinisk cheilit, dess orsak samt att det föreligger risk för recidiv i framtiden.

Information om solskyddsråd samt egenkontroll av huden och läpparna.

Faktablad, solskydd

Med hänseende på att aktiniska cheiliter tenderar att vara mer aggressiva än aktiniska keratoser i vanlig hud bör man individualisera.
I de flesta fall rekommenderas ett uppföljande kontrollåterbesök cirka 6 månader efter behandling.

 

Referenser

Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV) – Svenska Sällskapet för dermatologisk kirurgi och onkologi (SDKO):

http://ssdv.se/images/pdf/SDKOs_Riktlinjer_for_SCC__BCC_2016.pdf

Cavalcante AS, Anbinder AL, Carvalho YR. Actinic cheilitis: clinical and histological features. J Oral Maxillofac Surg. 2008 Mar;66(3):498-503

Fernández-Figueras MT et al. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015;29(5):991-7

Gupta AK, Paquet M, Villanueva E, Brintnell W. Interventions for actinic keratoses. Cochrane Database Syst Rev 2012; 12:CD004415.

Shah AY, Doherty SD, Rosen T. Actinic cheilitis: a treatment review. Int J Dermatol. 2010 Nov;49(11):1225-34

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se