Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 15 Jan 2018

Publicerad: 7 Apr 2013

Antibiotikabehandling av odontogena infektioner

Författare: Övertandläkare Johan Blomgren, Oral medicin/SU/Östra

Granskad av: Docent, Övertandläkare Ulf Mattsson, Kliniken för käkkirurgi och Sjukhustandvård/Centralsjukhuset Karlstad

BAKGRUND

Den primära åtgärden vid en infektion är att skapa dränage. Antibiotikaanvändning i tandvården ska ske på strikta indikationer och bredspektrumantibiotika ska undvikas i de flesta fall. Vid all antibiotikabehandling, även engångsdoser, sker en förändring av normalfloran som det kan ta månader att återställa igen. Detta gäller även vid behandling med penicillin V.
Nedanstående rekommendationer är i överensstämmelse med Läkemedelsverkets nationella rekommendationer från 2014.

 

INDIKATIONER

Antibiotika ska ordineras om patienten är allmänpåverkad av infektion (feber, sjukdomskänsla) eller om det föreligger tecken på, alternativt risk för spridning (svullna lymfkörtlar, sväljningssvårigheter, gapningssvårigheter, etc.) av infektionen. Vid dessa tillfällen bör antibiotika användas som tilläggsbehandling till dränage. Antibiotika som enda behandling ska bara ges vid de tillfällen då dränage ej kan åstadkommas.
Fistel, pulpit och värk är exempel på tillstånd som inte är indikation för antibiotikabehandling.

Vid odontogena infektioner kan dränage vanligtvis åstadkommas genom trepanation via pulpan, incision av en abscess eller ibland genom extraktion av en tand. Det är en väletablerad behandlingsprincip att man vid infektioner skapar dränage för att tillåta pus att tömma sig. Därmed lättar vävnadstrycket och risken för spridning eller ansamling av pus i olika spatier minskar. Det finns ingen kontraindikation mot kirurgisk åtgärd i infekterad eller inflammerad vävnad.

Det finns undersökningar som visar att antibiotika ofta används inom tandvården utan att det föreligger några konkreta indikationer. Att ge antibiotika ”för säkerhets skull” är många gånger ett både osäkert och felaktigt behandlingsalternativ.

 

PREPARATVAL

Orala infektioner svarar vanligtvis bra på behandling med penicillin V. Eftersom biverkningarna är kända och lindriga samt penicillinresistensen är låg i Sverige ska vi fortsätta använda penicillin V som förstahandspreparat.
På grund av den extremt korta halveringstiden har antalet doser per dygn sannolikt en större betydelse för behandlingseffekten, än mängden penicillin V givet vid varje doseringstillfälle.

Det är viktigt att antibiotikakoncentrationen under tillräckligt lång tid överstiger det så kallade MIC-värdet (den minsta koncentration av antibiotika i blodet som behövs för att förhindra tillväxt hos minst 90 % av de mikroorganismer som behandlingen riktas emot).
Av denna anledning rekommenderas sedan flera år att penicillin V ska doseras tre gånger per dygn (fyra doser per dygn förlänger eventuellt tiden över MIC ytterligare).

Det finns studier som indikerar att en relativt kort behandlingstid är effektiv. I Sverige rekommenderas doseringen 1,6 g x 3 i 5-7 dagar.

Eftersom effekt av insatt antibiotika inte kan förväntas de två första dygnen är det viktigt att ge omedelbar lindring genom incision eller andra åtgärder som skapar dränage, kompletterat med adekvat smärtlindring.

 

Penicillinallergi

Vid penicillinallergi rekommenderas behandling med klindamycin. Vid antibiotikabehandling finns risk för Clostridium difficile enterit (svår diarré). Risken ökar med användning av bredspektrumsantibiotika, som t ex klindamycin. Alla patienter ska därför instrueras att avbryta medicineringen och kontakta läkare vid all långvarig diarré som uppstår i samband med antibiotikabehandling.
Inom allmäntandvården finns ingen annan indikation för klinamycinförskrivning än överkänslighet mot penicillin.

På grund av den omfattande interaktionsproblematiken och resistensutvecklingen rekommenderas numera inte erythromycin.

 

Terapisvikt

Vid terapisvikt eller vid försämring inom 48 timmar:

  • Omvärdera diagnosen
  • Gör ett bättre/förnyat försök till dränage
  • Kontrollera att patienten har tagit antibiotika enligt ordination (compliance)
  • Komplettera eventuellt med metronidazol. Överväg kontakt med specialisttandvård eller sjukvård

 

Behandlingsrekommendationer odontogena infektioner

Vid terapisvikt, som tillägg

Vid penicillinallergi

 

NÅGRA SPECIFIKA TILLSTÅND

Slemhinneinfektion

Bakteriella slemhinneinfektioner orsakas ofta av multiresistenta tarmbakterier, vilket gör dessa infektioner mycket svårbehandlade med antibiotika. Om behandling ändå planeras bör först odling och resistensbestämning utföras. Vanligtvis är antibiotikabehandling av dessa infektioner onödig och skapar på sikt en större problematik än innan.

De vanligaste slemhinneinfektionerna i munhålan orsakas av svamp och virus. Det är viktigt att utesluta dessa typer av infektioner innan antibiotikabehandling påbörjas. Svampinfektioner ska behandlas med antimykotika och virusinfektioner med antivirala läkemedel.
För mer information, se faktablad:

Orala svampinfektioner

Orala virusinfektioner

 

Gingivit

Plaqueinducerad gingivit är en ytlig infektion och ska därför inte behandlas med antibiotika. En spirochetorsakad akut nekrotiserande ulcererande gingivit (ANUG), där patienten har hög feber och nekrotiska papiller, kräver antibiotikabehandling, och ska behandlas med metronidazol (400 mg x 3 i 5-7 dagar).
Denna behandling behöver vanligtvis kompletteras med starka analgetika och febernedsättande preparat.

 

Parodontit

Parodontit ska i första hand behandlas med mekanisk rengöring. Antibiotikabehandling som tillägg ger endast liten effekt. Detta förklaras med att många bakterier befinner sig i vilofas och det är bara i tillväxtfasen som antibiotika har effekt. Dessutom är floran ofta blandad och komplex, med flera olika svårbehandlade mikroorganismer bland annat med ursprung från tarmen.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer avråder från antibiotikabehandling vid konventionell behandling av parodontit. Antibiotikabehandling kan dock övervägas vid aggressiv parodontit men denna behandling bör då ske i samarbete med specialist i parodontologi, efter att odling och resistensbestämning har utförts, eller när det finns tecken på en systemisk bakteriell infektion.
Lokal antibiotikabehandling saknar vetenskapligt stöd och ska undvikas.

 

Parodontal abscess

Vid en akutisering av en parodontal infektion, t.ex. en abscessbildning, gäller det att skapa dränage. Antibiotika sätts in vid allmänpåverkan på grund av infektion eller när det föreligger tecken på spridning av infektionen. Penicillin V är förstahandsval, men för senaste rön bör specialist i parodontologi kontaktas.

 

Mucosit

Vid mucosit rekommenderas icke-kirurgisk mekanisk infektionskontroll.

 

Periimplantit

För antibiotikabehandling av periimplantit gäller samma restriktioner som vid parodontit, med den skillnaden att det vid periimplantit är ännu svårare att lyckas med behandlingen. Detta beror i sin tur på en ännu större komplexitet avseende mikroflorans sammansättning.
Bör remitteras till specialist.

 

Endodontiska infektioner

Bakterier från rotkanalen orsakar den apikala parodontiten. Lesionen kan vara symtomatisk eller asymtomatisk. I den asymtomatiska formen finns det sannolikt inga bakterier i tillväxt och antibiotika är då verkningslös. Om patienten är allmänpåverkad eller om det finns tecken på spridning av infektionen, ska en apikal infektion behandlas med antibiotika. Penicillin V är det som rekommenderas.
Nekrotiska rotkanaler kan inte behandlas med systemiskt verkande antibiotika, då det inte finns någon genomblödning i en nekrotisk pulpa. Pulpit skall inte behandlas med antibiotika eftersom det inte är en infektion, utan en inflammation, orsakad av bakterier som befinner sig i dentinkanalerna och dit når inte någon antibiotikabehandling

 

Sinuskommunikation efter tandextraktion

När det i samband med en tandextraktion uppstår en sinuskommunikation rekommenderas omedelbar slutning av kommunikationen (så gott det går) samt en engångsdos antibiotika (2 g amoxicillin, alternativt 600 mg klindamycin).

 

Replantation av exartikulerad tand

Vid replantation av exartikulerad tand rekommenderas systemisk antibiotikabehandling med PcV. Tillägg med lokal antibiotikabehandling av den exartikulerade tanden rekommenderas ej.

 

Osteomyelit, osteoradionekros och osteonekros

Osteomyelit, osteoradionekros och osteonekros är komplexa infektioner där behandling ska ske av, eller i samråd med, specialisttandvård.

 

Övriga infektioner

Övriga akuta infektioner som t.ex. pericoronit behandlas med antibiotika då patienten uppvisar systemiska tecken på infektion, som t.ex. feber. Pericoronit ska också behandlas vid risk för spridning (svullna ömma lymfkörtar, svullet i svalget, gapsvårigheter, trismus, etc.). Förstahandspreparatet är även här penicillin V.
Vid allvarliga tillstånd med hög feber ska patienten omgående transporteras till sjukhus.

 

SAMMANFATTNING

Antibiotikabehandling ska inte påbörjas förrän man har förvissat sig om att det är en bakteriell infektion som föreligger. Antibiotika ska vanligtvis endast användas när patientens allmäntillstånd är påverkat av infektionen, om det finns tecken på, eller risk för, spridning av infektionen. Första åtgärd är att på lämpligt sätt skapa dränage, genom incision, trepanation eller extraktion.

Om antibiotika övervägs är Penicillin V förstahandspreparat.
Vid penicillinallergi rekommenderas klindamycin. Användning av klindamycin, i andra situationer än vid överkänslighet mot penicillin, måste motiveras av särskilda kliniska eller mikrobiologiska skäl. All ordination av antibiotika skall motiveras i journalen.

 

Referenser

Adielsson A, Nethander G, Stalfors J, Ebenfelt A, Westin T. Infektioner i halsens djupare spatier är inte sällan odontogena. Tandläkartidningen 2000;92(3):32-41.

Ellison S J. An outcome audit of three day antimicrobial prescribing for the acute dentoalveolar abscess. Br Dent J 2011;211(12):591-594

Giske C, Eriksson M, Hermansson A., et al. Penicillin V och hur tre doser blev två och sedan till tre igen. Läkartidningen 2010;107:3162-6.

Rekommendationer för antibiotikabehandling I tandvården. Information från Läkemedelsverket 2014;25(1):19-30

Martin MV, Longman LP, Hill JB, Hardy P. Acute dentoalveolar infections: an investigation of the duration of antibiotic therapy. Br Dent J 1997;183(4):135-7.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård

RAF. Referensgruppen för antibiotikafrågor

STRAMA. Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se