Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 11 Dec 2018

Publicerad: 12 Sep 2017

Behandling av karies i det primära bettet

Granskad av: Professor Christina Stecksén-Blicks, Pedodonti/Institutionen för odontologi

BAKGRUND

Karies i det primära bettet kan förekomma hos barn från det att första tanden erupterar vid ca 8 mån ålder tills den sista primära tanden exfolierar vid ca 11 års ålder. Karies orsakas av överväxt av acidura bakterier som utsätts för sockerstress vilket påverkar biofilmens syraproduktion och orsakar pH-sänkning i saliven, vilket kan leda till upplösning av emaljen.
Obehandlad karies kan leda till pulpanekros, infektion och i värsta fall sepsis. Obehandlad karies påverkar livskvaliteten hos barn eftersom den orsakar smärta och kan leda till allmänpåverkat hälsotillstånd:

  • Obalans i biofilmen med övervikt av acidura bakterier
  • Påverkas av yttre miljöfaktorer, sockerintag och munhygien
  • PH-sänkning i saliven orsakar upplösning av emaljen

Karies delas vanligtvis upp i två stadier beroende på omfattning:

  • Emaljkaries/initial karies
  • Dentinkaries/manifest karies

Early childhood caries (ECC) definieras som första tecknet på en kariesskada hos barn upp till 6 års ålder, Severe early childhood (s-ECC) definieras som varje tecken på karies hos barn upp till 3 års ålder.

 

Epidemiologi

Karies är en av de vanligaste sjukdomarna hos barn och förekommer i alla länder men är ojämnt fördelad i populationen.

Sjukdomen har en tydlig socioekonomisk gradient där barn som lever under socialt sämre levnadsvillkor både har oftare och svårare karies.
Globalt finns rapporterat att 19-98 procent av förskolebarn uppvisar karies.
I Sverige rapporteras att i genomsnitt ca 3 procent av 3-åringar har dentinkaries. Vid 6 års ålder är andelen 25 procent vilket visar en stor kariesökning i förskoleåldern.

I områden med lägre socioekonomiskt status är andelen barn med karies betydligt högre.

Följande faktorer, särskilt i kombination anses ha betydelse för kariesutveckling i primära bettet:

  • Tidigare karies
  • Frekvent intag av söta drycker
  • Frekvent intag av godis
  • Dålig munhygien
  • Utländsk bakgrund
  • Låg utbildning hos modern
  • Bor i lågstatusområde

 

SYMPTOM

  • Ilningar
  • Tandvärk

 

KLINISKA FYND

  • Opak, matt emalj på glattytor
  • Ljusbrun missfärgning på glattytor och/eller i fissurer
  • Kavitetsbildning

 

MÅLSÄTTNING MED BEHANDLING

  • Undvika smärta och infektioner
  • Ett funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat
  • Möjliggöra god munhygien
  • Upprätthålla normal tuggfunktion
  • Undvika tidiga extraktioner som leder till ökad risk för trångställning

 

BEHANDLINGSSTRATEGI

  • Primär prevention – Förhindra att nya kariesskador uppstår
  • Sekundär prevention – Minska risken för progression av kariesskador
  • Tertiär prevention– Minska omfattningen och konsekvensen av kariesskador

Kontroll av biofilmen på tänderna tillsammans med fluortillförsel är den enskilt viktigaste metoden i alla tre preventionsnivåerna. Hos den enskilda patienten med karies kan alla tre preventionsnivåerna behöva användas.  Det övergripande syftet med kariesbehandling är att genom non-invasiva metoder kontrollera kariessjukdomen och minimera behandlingstillfällen med invasiva ingrepp. Prevention i första hand och laga i andra hand. Vid invasiva ingrepp är målsättningen att bibehålla en vital pulpa och undvika att pulpan läderas. Vid djupa dentinkariesskador kan ofullständig exkavering eller exkavering i två steg kan därför bli aktuellt.

 

BEHANDLING

  • Orsaksutredning – vid varje ny kariesskada. Anamnes. För att optimera kontroll av biofilmen ska hos alla patienter regelbunden och god tandborstvana med fluortandkräm, 2 ggr/dag, säkerställas. Upprepad instruktion och motivation kan behövas. Den preventiva effekten av regelbunden tandborstning med fluortandkräm är ofta underutnyttjad hos små barn med kariesproblematik. Kostdagbok som följs upp vid behov om kostförändringar i motiverande samtal. Speciell uppmärksamhet på småätande, sockerintag, nattmål.
  • Aktiva kariesläsioner utan kavitetsbildning. Individuell behandling med extra fluortillförsel genom upprepade tandborstinstruktioner till föräldrar med feedback samt fluorlack. Vid användning av varnish med 2.26% F och samtidig användning av fluortandkräm bör hos barn 0-3 år endast en mycket liten mängd fluorlack användas (~0.1 ml). Lacket appliceras endast på s.k riskytor. Behandling av fissurer kan också göras med tunnflytande glasjonomercement (GIC).
  • Aktiva kariesläsioner med kavitetsbildning. Bedöm först möjligheten att stoppa kariesprogressionen med biofilmkontroll; olika förutsättningar på buccal- och lingualytor, ocklusal- och approximalytor. Viktigt att barnet få hjälp med tandborstningen.
  • Aktiva kariesläsioner med kavitetsbildning där biofilmkontroll inte är möjlig. Den snabba kariesprogressionen i primära tänder talar för en mer fyllningsorienterad strategi än i permanenta tänder där progressionen är långsammare. Innan beslut tas om fyllningsterapi  bedöms barnets förmåga till samarbete och fyllningens förväntade överlevnadstid. Överväg alltid premedicinering med midazolam vid behandling av små och/eller behandlingsomogna/rädda barn. Om fyllningsterapi inte kan utföras övervakas kariesskadan till dess fyllningsterapi med god kvalitet kan utföras. Kaviteten fluorlackas och goda munhygien- och kostvanor säkerställs. Om behandling med fyllningsterapi ska utföras används glasjonomercement alt compomer (RMGIC).
  • Aktiva kariesläsioner där biofilmkontroll är möjlig t.ex på buccalytor, behandlas i första hand med upprepade tandborstinstruktioner till föräldrar med feedback, samt fluorlackning.
  • Djupa pulpanära kariesläsioner i vitala tänder behandlas med stegvis exkavering. Beroende på tandens vikt och funktionstid där 05:or och 03:or prioriteras kan partiell kariesexkavering övervägas. Metoden är dock ännu inte tillräckligt utvärderad för att rekommenderas generellt. En tät fyllning är avgörande för behandlingsresultatet vid både stegvis och partiell kariesexkavering.
  • Non-vitala tänder, tänder med en historia av spontan smärta, röntgenologiska tecken på periradikulär påverkan eller andra tecken som tyder på irreversibel inflammation bör inte behandlas med exkavering utan extraheras.

 

Särskilda hänsynstagande

  • Små och/eller svårbehandlade barn
  • Akuta tillstånd
  • Tänder med pulpanära läsioner
  • Tänder med kort funktionstid
    – Ofullständig eller stegvis exkavering,
    – långtidsprovisorium med GPA (ART)
    – Uppföljning och profylax
    – Extraktion vid pulpaläsion och/eller symptom
  • Bevaka eruption av sex-årsmolaren och fissurförsegla alternativt behandling av tanden med fluorlack
  • All behandling ska föregås av inskolning enligt ”Tell show do” modellen
  • All invasiv behandling görs med stöd av lokalanestesi
  • Där postoperativ smärta förväntas efter extraktion bör paracetamol ges före eller direkt efter behandlingen
  • Överväg premedicinering med midazolam vid behandling av små och/eller behandlingsomogna/rädda barn
  • Överväg remiss till pedodontist vid omfattande grav karies i kombination med behandlingsomognad/rädsla

 

Behandlingsprinciper vid olika åldrar

0-3 år

  • Försök hjälpa familjen att bryta barnets ogynnsamma kostvanor. Vårdnadshavaren ska utföra tandborstning med fluortandkräm, 2 ggr/dag. Det är extremt viktigt att plack avlägsnas och kariesläsionerna får kontakt med fluor i låga doser varje dag.
  • Professionellt utförd puts med fluorinnehållande pasta för att avlägsna plack alternativt tandborstning med fluortandkräm. Fluorlack av riskytor. Vid användning av varnish med 2.26% F och samtidig användning av fluortandkräm bör hos barn 0-3 år endast en mycket liten mängd fluorlack användas (~0.1 ml). Lacket appliceras endast på s.k riskytor. Om möjligt kan kaviteter täckas med tunt lager av glasjonomer.
  • Upprepa behandlingen varannan till var tredje månad till dess att kariesaktiviteten är avstannad och egenvården (tandborstning och begränsning av sockerintag) fungerar.

3-6 år

  • Vårdnadshavaren ska utföra tandborstning med fluortandkräm, 2 ggr/dag.
  • Avstannad karies (svart, hård yta) lämnas utan åtgärd.
  • Karies i primära incisiver – puts med fluorinnehållande pasta, fluorlackning.
  • Aktiva kariesläsioner där biofilmkontroll inte är möjlig behandlas med fyllningsterapi (glasjonomercement alt compomer (RMGIC).
  • Aktiva kariesläsioner där biofilmkontroll är möjlig t.ex buccalytor, behandlas i första hand med upprepade tandborstinstruktioner till föräldrar med feedback, samt fluorlackning.
  • Djupa dentinkaries läsioner – partiell kariesexkavering – temporär fyllning med IRM/GPA.
  • Symptomatiska tänder med pulpaläsion och nekrotiska tänder extraheras.

7-12 år

  • Avstannad karies lämnas utan åtgärd.
  • Tänder med kort funktionstid kvar – temporära fyllningar alternativt extraktion för att underlätta munhygien och förebygga infektion i molarer, särskilt 04:or där extraktion ofta är att föredra.
  • Aktiva kariesläsioner med kavitetsbildning – fyllningsterapi GPA/Compomer.
  • Viktigt att använda approximalt skydd vid lagning av 05:or distalt för undvika borrskador på första molarens mesialyta.

 

 

Referenser

Anderson M, Dahllöf G, Cuncha Soares F, Grindefjord M (2017). Impact of bi-annual treatment with fluoride varnish on tooth surfaces level caries progression in children from 1 to 3 years of age. J Dent, 65:83-88.

Finucane D. Rationale for restoration of carious primary teeth: A review. Eur Arch Paediatr Dent 2012; 13:281-292

Franzon R, Gomes M, Pioni CM, Bergman CP, Araujo FB. Dentin rehardening after indirect pulp treatment in primary teeth. J Dent Child 2009;76:223-228.

Franzon R, Guimaraes LF, Magalhaes CE, Haas AN, Araujo FB. Outcomes of one-step incomplete and complete excavation in primary teeth: a 24-month randomized controlled trial. Caries Res 2014;48:376-383

Frencken JoE, Leal S. The correct use of the ART approach. J Appl Oral Sci 2010;18:1-4

Gao SS, Zhang s, Mei ML, Chin-Man L, Chu C-H, Caries remineralisation and arresting effect in children by professional applied fluoride treatment – a systematic review. BMC Oral Health 2016; 16:12

Grindefjord M, Dahllöf G, Modéer T. Caries development in children from 2.5 to 3.5 years of age: a longitudinal study. Caries Res 1995;29:449-454

Kübnisch J, Ekstrand KR, Pretty I, Twetman S, Loveren van C. Best clinical practice guidance for management of early caries lesions in children and young adults: an EAPD policy document. Eur Arch Paeditr Dent 2016; 17:3-12

Leong P M, Gussy M G, Barrow S-Y L, De Silvia-Sanigoroski A, Waters E. A systematic review of risk factors during first year of life for early childhood caries. Int J Paediatr Dent 2013;23:235-250

Lockner F, Twetman S, Stecksén-Blicks C. Urinary fluoride excretion after application of fluoride varnish and use of fluoride toothpaste in young children. International J of Paediatric Dent 2017;27:463-468

Pediatric Dentistry. A clinical approach. 3rd ed. Eds. Koch G, Poulsen S, Espelid I, Haubek D. Blackwell, Chichester, Chapter 12 pp. 143-148, Singapore 2017

Rickets D, Lamont T, Innes NPT, Kidd E, Clarkson JE. Operative caries management in adults and children. Cochrane Database Syst Rev 2013;3:CD003808

Schwendicke F, Dörfer CE, Paris S. Incomplete caries removal: a systematic review and meta-analysis. J Dent Res 2013;92:306-314

Schwendicke F, Paris S, Tu Yu-Kang. Effects of using different criteria for caries removal: A systematic review and network meta-analysis. J Dent 2015;43: 1-15

Selwitz RH, Ismail AI, Pitts NB. Dental caries. Lancet 2007;369:51-59.

Socialstyrelsen, 2017-02-20 Karies bland barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för 2015.

Definition of Early Childhood caries (ECC), American Academy of Pediatric Dentistry. American Academy of Pediatric Dentistry. http://www.aapd.org/assets/1/7/D_ECC.pdf

Urquhart O, Tampi MP, Pilcher L et al Nonrestorative treatments for caries: Systematic review and network Meta-analysis. J Dent Res 1-13, 2018

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se