Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur – motorisk aktivering

BAKGRUND

Vid smärta och funktionsstörning i tuggmuskulaturen kan rörelsebehandling utföras för att få avslappning i berörda muskelgrupper. Man kan också träna för att få bättre styrka och koordination.

Fördjupad läsning: Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur 

Vid motorisk aktivering såsom rörelsebehandling och mobilisering kan man arbeta med eller utan motstånd. Om underkäkrörelser utförs mot ett lätt motstånd med handen så stärks de aktiva muskelgrupperna medan antagonisterna slappnar av.

Stretchövning, eller töjning, kan också utnyttjas för att få spänd muskulatur att slappna av men en annan indikation är att uppnå en förbättrad gapförmåga vid till exempel anterior diskdisplacering utan återgång. Patienten tänjer antingen med fingrarna, en plastklyka eller gapträningsredskapet TheraBite®.

Ofta kan det räcka att använda sig av motorisk aktivering, men annars kan man kombinera med andra behandlingsformer som till exempel stabiliseringsskena nattetid.

Fördjupad läsning: Bettskenor

För ett bra resultat är det viktigt att upprepa rörelseövningarna flera gånger varje dag och att träningspasset utförs 2-3 minuter varje gång. Patienten måste också informeras om att lätt kortvarig smärta kan uppkomma den första tiden efter träning och att det kan ta lång tid, upp till ett par månader, innan man märker något resultat.
Tänk på att omsorgsfullt visa patienten hur de ska utföra övningen och instruera endast i en eller ett par övningar åt gången. För ett lyckat behandlingsresultat måste behandlingen följas upp regelbundet, speciellt i början, antingen på kliniken eller per telefon.

Rörelseövningar utan motstånd

Rörelserna utförs 5-10 gånger, 2-3 gånger dagligen.
Håll kvar underkäken någon sekund i slutläget av varje rörelse. Notera att du inte har tandkontakt.

Gapa så stort du kan och stäng sedan munnen.

För underkäken så långt som möjligt framåt och sedan tillbaka.

För underkäken så långt som möjligt åt höger och tillbaka till mitten, sedan likadant åt vänster. Du ska inte ha tandkontakt vid rörelserna.

Rörelseövningar med motstånd

Gör samma rörelser som ovan men mot ett motstånd från handen.

Två fingrar under hakan vid gapning.

Två fingrar mot hakspetsen vid framåtglidning av underkäken.

Två fingrar mot hakans vänstra respektive högra sida vid rörelse åt sidan.

Gapa, placera ett par fingrar på framtänderna i underkäken. Bit därefter långsamt samman samtidigt.

Stretchövning

Gapa stort. Tänj därefter upp munnen ytterligare genom att pressa fingrarna mot överkäkens och underkäkens tänder. Håll kvar belastningen i 10-15 sekunder.
Upprepa 3 gånger.

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

Referenser

Zarb GA, Carlsson GE, Rugh JD. Clinical management. In: Zarb GA, Carlsson GE, Sessle BJ, Mohl ND, eds. Temporomandibular joint and masticatory muscle disorders. Copenhagen: Munksgaard, 1994.

Feine JS, Thomason JM. Physical Medicine. In: Laskin DM, Greene CS, Hylander WL, eds. TMDs: an evidence-based approach to diagnosis and treatment. Chicago: Quintessence, 2006.

Feine JS, Lund JP. An assessment of the efficacy of physical therapy and physical modalities for the control of chronic musculoskeletal pain. Pain. 1997;71:5-23.

List T, Axelsson S. Management of TMD: evidence from systematic reviews and meta-analyses. J Oral Rehabil. 2010;37(6):430-51.

Michelotti, A, Steenks, MH, Farella, M, Parisini, F, Cimino, R, Martina, R. The additional value of a home physical therapy regimen versus patient education only for the treatment of myofascial pain of the jaw muscles: short-term results of a randomized clinical trial. JOrofacPain; 2004; 18(2):114-25.

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011-stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, Västerås, Edita Västra Aros, 2011.