Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 13 Mar 2019

Publicerad: 24 Nov 2015

Biverkningar mot dentala material

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

BAKGRUND

Biverkningar mot dentala material är ett inte helt väldefinierat område. Därför uppstår det ständigt diskussioner om vilka, och i vilken omfattning, dentala material ger upphov till avvikande reaktioner. Diskussioner fördes redan på 1860-talet då amalgamet introducerades i USA.

 

Prevalens

Förekomsten av biverkningar mot dentala material är svår att uppskatta på grund av att förmodade biverkningar är av olika karaktär och att rapporteringen bygger på såväl patientens egenrapportering som rapportering av tandläkare. Tidigare orsaka amalgamet flertalet biverkningar. Då förekomsten av amalgamfyllningar idag är mycket lägre så torde också prevalensen vara mycket lägre.

 

Etiologi 

Biverkningar av dentala material bör delas upp i generella effekter samt lokala allergiska reaktioner i munhålan. De generella biverkningarna är ofta sådana som patienter själva rapporterar och det blir därmed svårare att såväl kliniskt som vetenskapligt knyta det till dentala material.

 

GENERELLA EFFEKTER

 

Toxiska effekter

Amalgamexponerade individer ligger populationsmässigt något högre i blod/urin kvicksilver än individer utan amalgam. Det är dokumenterat att antalet amalgamfyllningar korrelerar väl med kvicksilvernivåerna i urin.

Dessa nivåer är emellertid långt under de nivåer som leder till kvicksilverförgiftning. I vissa enskilda fall kan man dock komma upp i blod/urinnivåer avseende kvicksilver som  ligger väsentligt över de värden som personer som ej har amalgamfyllningar ligger på. I en studie från 2014 har man gjort omanalyser av tidigare publicerade studier som inte visat på några negativa hälsoeffekter av amalgamfyllningar. Vid dessa omanalyser så har man funnit njurpåverkan och störd neuropsykologisk funktion i en mindre subpopulation. Slutsatsen blir att man tidigare kan ha haft för höga säkerhetsnivåer för kvicksilver. Vad gäller andra fyllningsmaterial i tandvården finns det inga rapporter som indikerar att man kan få generella toxiska effekter.

Guldfyllningar som anses vara ett tämligen inert material avger dock guldjoner. Mängden guldjoner i urinen korrelerar med antalet guldfyllningar i munhålan. Det finns rapporter om att guldfyllningar i munnen också ökar allergirisken för guld. I en arbetsmiljöstudie på tandläkare från 2000 fann man att 9% av de undersökta tandläkarna var överkänsliga mot guld, men man fann ingen korrelation mellan guldöverkänslighet och exempelvis handeksem.

 

Allergiska reaktioner (Typ 1 reaktion)

Typ-1-reaktion, är en snabb överkänslighetsreaktion, som i värsta fall kan leda till en anafylaktisk chock

Det finns få rapporter som anger att dentala material kan leda till Typ-1-reaktion. Anafylaktisk reaktion har rapporterats vid användning av eugenol. Tidigare var latexanvändning en av de vanligaste orsakerna till Typ-1 reaktioner i tandvården. Läs mer om detta i faktabladet “Latex i tandvården – risker och rekommendationer”.

 

 

LOKALA EFFEKTER

 

Kliniska fynd

Innan man funderar på om en fyllning ger upphov till en allergisk reaktion, så bör man bedöma fyllningens kvalitet och utformning för att utesluta irrittativa förändringar. Likaså kan parafunktioner och ovanor ge upphov till förändringar vilka kan misstolkas som allergiska reaktioner.

 

Lokala allergiska reaktioner

Lokala allergiska reaktioner kan förekomma såsom rodnader, sår, blåsor och lichenoida kontaktreaktioner i direkt anslutning till en tandfyllning, vanligtvis amalgam. Lichenoida kontaktreaktioner är vita strierade förändringar ofta med erythematösa inslag. Ibland uppkommer även sårbildningar centralt. Eftersom lichenoid kontaktreaktion är den vanligast förekommande reaktionen, så är det denna reaktion som avses i den fortsatta texten. Samtliga material kan i princip ge upphov till dessa reaktioner.


Bild 1. Lichenoid kontaktreaktion vid en guldfyllning

 


Bild 2. Buccalslemhinnan efter fyllningsbyte

 

Toxiska reaktioner

I princip kan man tänka sig att fyllningsmaterial kan ge upphov till lokala toxiska reaktioner, t.ex vid felaktigt handhavande av syror i samband med fyllningsframställning.

 

Differentialdiagnoser 

Oral lichen planus

Leukoplaki

Vita förändringar i anslutning till dentala fyllningsmaterial som ej läker ut vid fyllningsbyte kan vara leukoplakier.

 

Utredning

Om patienten har orala förändringar som man associerar med fyllningsmaterial kan man utföra allergitestning med dentalserien (patchtestning) på yrkesdermatologisk/dermatologisk klinik. Testningen innebär att man sätter testremsor på patientens rygg. Två dagar senare avlägsnas testremsorna. Sedan görs en första avläsning dagen efter och en andra avläsning efter ytterligare fyra dagar. Avläsning bör göras av en erfaren dermatolog eller yrkesdermatolog då irritativa reaktioner lätt kan misstolkas som allergiska reaktioner.


Bild 3. Patch testing med dentalserien

 


Bild 4. Positiv hudreaktion av kolofonium

 

Indikationer för testning med Dentalserien är följande:

  • Då patienten har objektiva förändringar i munslemhinnan lokaliserade intill ett visst dentalt material och att den kliniska bilden exempelvis är lichenoida reaktioner eller där stark misstanke på kontaktallergi för materialet i fråga föreligger.
  • Dermatit i ansikte och läppar eller andra hudsymptom som uppkommit i anslutning till tandbehandling.
  • Då patienten skall genomgå en omfattande tandvårdsbehandling och det finns anamnes på överkänslighet mot det tandmaterial som skall användas och för att utesluta att kontaktallergi föreligger.
  • Relativ indikation är munsveda.

Problemet med patchtestning är den låga specificiteten. Vad kvicksilver beträffar så är specificiteten endast ca 50%. Därför görs normalt sett ingen patchtestning på lichenoida kontaktreaktioner i anslutning till amalgamfyllningar. Den låga specificiteten borde gälla för övriga testade material.
I olika sammanhang har patienter med OLP hudtestats och man har funnit en ökad förekomst av guldallergi hos dessa patienter jämfört med friska individer.
Nyttan av patchtestning vid OLP och guldfyllningar kan ifrågasättas då positivt hudtest i sig inte behöver leda till utbyte av befintliga guldfyllningar eftersom det är tveksamt om denna åtgärd minskar omfattningen av OLP eller minskar symptombilden. Dock kan en hudtestning, där positivt svar erhålls, vara värdefullt för framtiden. Vid terapival bör man undvika material som patienten svarat positivt på. Sammanfattningsvis bör man vara restriktiv med patchtestning, även om lokala reaktioner föreligger.

 

Titan

När nya material börjar användas så saknas initialt ofta riskbedömningar för biverkningar. Osseo-integrerade titanimplantat i käkbenet har nu använts regelmässigt i 50 år och fortfarande saknas säkra rapporter på allergiska reaktioner från dessa. Detta gäller också titan i kronmaterial. Därför bör förlust av tandimplantat på grund av periimplantit inte betraktas som en materialbiverkan.

 

Behandling

Vid symptomgivande lichenoida kontaktreaktioner är utbyte av befintligt fyllningsmaterial till annat material förstahandsvalet.

 

Prognos

Avlägsnande av t. ex amalgamfyllningar har i studier visat sig ge utläkning helt eller delvis, i 95% av fallen.

Det saknas bra studier beträffande effekten på utbyte av övriga fyllningsmaterial vid lichenoida kontaktreaktioner. Det förefaller dock som om fyllningsbyte även i de här fallen haft god effekt.

 

Referenser

Blir man sjuk av amalgam? Rapport från socialstyrelsens expertgrupp. SoS-rapport 1994:21.

Homme KG, Kerr JK, Haley BE et al. New science challenges old notion that mercury dental amalgam is safe. Biometals 2014;27:19-24

Barkin ME, Boyd JP, Cohen S. Acute allergic reaction to eugenol. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1984;57:441-2.

Ahnlide I, Ahlgren C, Björkner B, et al. Gold concentration in blood in relation to number of gold retorations and contact allergy to gold. Acta Odontol Scand. 2002;60:301-5.

Wallenhammar LM, Ortengren U, Andreasson H et al. Contact allergy and hand eczema in Swedish dentists. Contact dermatitis 2000;43:192-9.

BolewskaJ, Hansen HJ, Holmstrup P, et al. Oral mucosal lesions related to silver amalgam restorations. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1990;70:55-8.

Riktlinjer för epikutantestning med dentala material, Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi

Rai R, Dinakar D, Kurian SS, et al. Investigation of contact allergy to dental materials by patch testing. Indian Dermatol Online J. 2014;5:282-6.

Siddiqi A, Payne AG, De Silva RK, et al. Clin Oral Implants Res. 2011;22:673-80. Titanium allergy: could it affect implant integration?

Davis MD, Wang MZ, et al. Deramtitis 2011;22:256-71. Patch testing with a large series of large series of metal allergens: findings from more than 1000 patients in one decade at Mayo clinic.

Bratel J, Hakeberg M, Jontell. Effect of replacement of dental amalgam on oral lichenoid reactions. J of Dent. 1996;24:41-4.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se