Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 25 Nov 2015

Publicerad: 24 Nov 2015

Biverkningar mot dentala material

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

BAKGRUND

Biverkningar mot dentala material är ett inte helt väldefinierat område. Därför uppstår det ständigt diskussioner om vilka, och i vilken omfattning, dentala material ger upphov till avvikande reaktioner. Diskussioner fördes redan på 1860-talet då amalgamet introducerades i USA.

 

Prevalens

Förekomsten är svår att uppskatta på grund av att förmodade biverkningar är av olika karaktär och att rapporteringen bygger på såväl patientens egenrapportering som rapportering av tandläkare.
Prevalensen är uppskattningsvis 1:1000 – 1:10 000 patienter.

 

Etiologi 

Biverkningar av dentala material bör delas upp i generella effekter samt lokala allergiska reaktioner i munhålan. De generella biverkningarna är ofta sådana som patienter själva rapporterar och det blir därmed svårare att såväl kliniskt som vetenskapligt knyta till dentala material.

 

GENERELLA EFFEKTER

 

Toxiska effekter

Amalgamexponerade individer ligger populationsmässigt något högre i blod/urin kvicksilver än individer utan amalgam. Det är dokumenterat att mängden amalgamexponering korrelerar med kvicksilvernivåerna i urin.
Dessa nivåer är emellertid långt under de nivåer som leder till kvicksilverförgiftning. I vissa enskilda fall kan man dock komma upp i blod/urinnivåer avseende kvicksilver som ligger över de värdet för en personer, som inte har exponerats för kvicksilver yrkesmässigt.

Vad gäller andra fyllningsmaterial i tandvården finns det inga rapporter som indikerar att man kan få generella toxiska effekter.

Guldfyllningar som anses vara ett tämligen inert material avger guldjoner. Mängden guldjoner i urinen korrelerar med antalet guldfyllningar i munhålan. Det finns rapporter om att guldfyllningar i munnen ökar allergirisken för guld och även rapporterade samband mellan guldfyllningar och en ökad risk för handeksem.

 

Allergiska reaktioner (Typ 1 reaktion)

Typ-1-reaktion, är en snabb överkänslighetsreaktion, som i värsta fall kan leda till en anafylaktisk chock

Det finns få rapporter som anger att dentala material kan leda till Typ-1-reaktion. Anafylaktisk reaktion har rapporterats vid användning av eugenol.

 

 

LOKALA EFFEKTER

 

Kliniska fynd

Det finns tydliga samband mellan dentala material och lokala överkänslighetsreaktioner i munhålan. Samtliga material kan i princip ge upphov till dessa reaktioner.

 

Lokala allergiska reaktioner

Lokala allergiska reaktioner kan förekomma såsom rodnader, sår, blåsor och lichenoida kontaktreaktioner i direkt anslutning till en tandfyllning, vanligtvis amalgam. Lichenoida kontaktreaktioner är vita strierade förändringar ofta med erythematösa inslag. Ibland uppkommer även sårbildningar centralt. Eftersom lichenoid kontaktreaktion är den vanligast förekommande reaktionen, så är det denna reaktion som avses i den fortsatta texten.


Bild 1. Lichenoid kontaktreaktion vid en guldfyllning

 


Bild 2. Buccalslemhinnan efter fyllningsbyte

 

Toxiska reaktioner

I princip kan man tänka sig att fyllningsmaterial kan ge upphov till lokala toxiska reaktioner, t.ex vid felaktigt handhavande av syror i samband med fyllningsframställning.

 

Differentialdiagnoser 

Oral lichen planus

Leukoplaki

Vita förändringar i anslutning till dentala fyllningsmaterial som ej läker ut vid fyllningsbyte kan vara leukoplakier.

 

Utredning

Om patienten har orala förändringar som man associerar med fyllningsmaterial kan man utföra allergitestning med dentalserien (patch testning) på yrkesdermatologisk/dermatologisk klinik. Testningen innebär att man sätter testremsor på patientens rygg och sedan gör en avläsning efter 2 resp. 4 dagar.


Bild 3. Patch testing med dentalserien

 


Bild 4. Positiv hudreaktion av kolofonium

 

Indikationer för testning med Dentalserien är följande:

  • Då patienten har objektiva förändringar i munslemhinnan lokaliserade intill ett visst dentalt material och att den kliniska bilden exempelvis är lichenoida reaktioner eller där stark misstanke på kontaktallergi för materialet i fråga föreligger.
  • Dermatit i ansikte och läppar eller andra hudsymptom som uppkommit i anslutning till tandbehandling.
  • Då patienten skall genomgå en omfattande tandvårdsbehandling och det finns anamnes på överkänslighet mot det tandmaterial som skall användas och för att utesluta att kontaktallergi föreligger.

Problemet med patchtestning är den låga specificiteten. Vad kvicksilver beträffar så är specificiteten endast ca 50%. Därför görs normalt sett ingen patch testning på lichenoida kontaktreaktioner i anslutning till amalgamfyllningar. Den låga specificiteten torde gälla för övriga testade material.
I olika sammanhang har patienter med OLP hudtestats och man har funnit en ökad förekomst av guldallergi hos dessa patienter jämfört med friska individer.
Nyttan av patchtestning vid OLP och guldfyllningar kan ifrågasättas då positivt hud test i sig, inte behöver leda till utbyte av befintliga guldfyllningar eftersom det är tveksamt,om denna åtgärd minskar omfattningen av OLP eller minskar symptombilden. Dock kan en hudtestning, där positivt svar erhålls vara värdefullt för framtiden. Vid terapival bör man undvika material som patienten svarat positivt på. Sammanfattningsvis bör man vara restriktiv med patch testning, även om lokala reaktioner föreligger.

Dentala guldlegeringar och allergier 

 

Titan

När nya material börjar användas så saknas initialt ofta riskbedömningar för biverkningar. Osseo-integrerade titanimplantat i käkbenet har nu använts regelmässigt i 50 år och fortfarande saknas säkra rapporter på allergiska reaktioner från dessa. Detta gäller också titan i kronmaterial. Därför bör förlust av tandimplantat på grund av peri-implantit inte betraktas som en materialbiverkan.

 

Behandling

Vid symptomgivande lichenoida kontaktreaktioner är utbyte av befintligt fyllningsmaterial till annat material förstahandsvalet.

 

Prognos

Avlägsnande av t. ex amalgamfyllningar har i studier visat sig ge utläkning helt eller delvis, i 95% av fallen.

Det saknas bra studier beträffande effekten på utbyte av övriga fyllningsmaterial vid lichenoida kontaktreaktioner. Det förefaller dock som om fyllningsbyte även i de här fallen haft god effekt.

 

Referenser

1. Blir man sjuk av amalgam? Rapport från socialstyrelsens expertgrupp. SoS-rapport 1994:21.

2. Barkin ME, Boyd JP, Cohen S. Acute allergic reaction to eugenol. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1984;57:441-2.

3. Ahnlide I, Ahlgren C, Björkner B, et al. Gold concentration in blood in relation to number of gold retorations and contact allergy to gold. Acta Odontol Scand. 2002;60:301-5.

4. BolewskaJ, Hansen HJ, Holmstrup P, et al. Oral mucosal lesions related to silver amalgam restorations. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1990;70:55-8.

5. Rai R, Dinakar D, Kurian SS, et al. Investigation of contact allergy to dental materials by patch testing. Indian Dermatol Online J. 2014;5:282-6.

6. Siddiqi A, Payne AG, De Silva RK, et al. Clin Oral Implants Res. 2011;22:673-80. Titanium allergy: could it affect implant integration?

7. Davis MD, Wang MZ, et al. Deramtitis 2011;22:256-71. Patch testing with a large series of large series of metal allergens: findings from more than 1000 patients in one decade at Mayo clinic.

8. Bratel J, Hakeberg M, Jontell. Effect of replacement of dental amalgam on oral lichenoid reactions. J of Dent. 1996;24:41-4.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se