Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 18 Sep 2017

Publicerad: 10 Jan 2014

Burning mouth syndrome (munsveda/tungsveda)

Författare: Tandläkare Fredric Thyberg, Sjukhustandvården/Centralsjukhuset i Karlstad

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

BAKGRUND

BMS definieras av International Association of the Study of Pain (2013) som ”ett kroniskt smärttillstånd eller obehag från den orala slemhinnan som inte har någon identifierbar kausativ lesion och som inte kan förklaras av annat tillstånd eller sjukdom.”
BMS är i grunden en uteslutningsdiagnos.

 

Prevalens

Prevalensen för BMS är svår att fastställa då de studier som gjorts inte alltid skiljer på BMS och symtomet munsveda som kan vara associerat till andra tillstånd. Det finns en svensk studie där man undersökte hur många patienter som hade munsveda utan en synlig oral lesion. Prevalensen i denna studie var 3,7 procent i populationen (5,5 % bland kvinnor respektive 1,6 % bland män).

Prevalensen för BMS ökar med stigande ålder. Postmenopausala kvinnor är predisponerade och syndromet är betydligt mycket vanligare hos kvinnor än hos män.

 

Orsaker

Orsaken till BMS är oklar men det finns några olika hypoteser:

  • Neuropatiska förändringar på såväl central som perifer nivå har påvisats vid BMS.
  • Hormonella förändringar samt störd reglering av dessa kan spela en roll i orsaken till BMS.
  • Psykogena faktorer exempelvis depression och stress kan vara bidragande i uppkomsten av BMS.

 

SYMTOM

Huvudsymtomet är munsveda (en brännande smärta), stickningar eller bedövningskänsla från den orala slemhinnan som i de allra flesta fall är bilateral och symmetrisk. Oftast drabbas tungan, följt av insidan av underläppen och främre delen av hårda gommen.
Många gånger uppger patienterna även xerostomi (subjektiv muntorrhet) och dysgeusi (smakförändring) i anamnesen.

Besk eller het mat/dryck, stress och trötthet kan ibland förvärra symtomen medan att äta, suga på pastiller, kall dryck och avslappning kan lindra symtomen hos vissa patienter.

Symtomen uppkommer oftast spontant, men en del patienter associerar debuten till föregående tandbehandling.

 

KLINISKA FYND

Patienterna har ofta sökt åtskilliga behandlare för symtomen, men inte fått något svar på vad som kan vara orsaken till besvären. Ibland har man försökt att behandla med liten eller ingen förbättring.

En förutsättning för diagnosen BMS är en retningsfri slemhinna.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Det finns många tillstånd, både lokala och systemiska, som kan ge upphov till munsveda. Dessa tillstånd ska uteslutas innan man kan ställa diagnosen BMS:

  • Slemhinneförändringar (oral lichen planus, lingua geografica m fl)
  • Allergi
  • Parafunktion
  • Infektion i munslemhinnan
  • Bristtillstånd (järn, B-vitamin, folsyra)
  • Diabetes
  • Hypotyreos
  • Hyposalivation
  • Esofagal reflux
  • Läkemedelsbiverkan
  • Sjögrens syndrom (hyposalivation och oral candidos)

 

UTREDNING

För BMS-patienten är det viktigt att få en diagnos. De har ofta en anamnes innehållande oro, depression och cancerfobi. Många gånger känner de sig illa bemötta av tidigare behandlare, de känner sig ifrågasatta och att man har nonchalerat (vidden av) deras problem.

Grunden är som alltid en noggrann och detaljerad anamnes; odontologisk och medicinsk, en klinisk undersökning av munhålan och vid behov salivmätning.
Patienter med munsveda bör genomgå läkarundersökning för att utesluta eventuella bakomliggande sjukdomstillstånd (var god se under differentialdiagnoser ovan).

Den provtagning som kan bli aktuell kan inkludera:

  • Blodstatus (B-EPK, B-EVF, B-Hb, Ery-MCV, Ery-MCH, Ery-MCHC, B-LPK och B-TPK)
  • S-Ferritin, S-Folat (B-9), S-kobalamin (B-12)
  • B-Glukos
  • Sköldkörtelfunktion (fritt S-T3 och S-T4)
  • Sialometri (stimulerad och ostimulerad salivsekretion)

 

BEHANDLING

Det är endast ett fåtal patienter med BMS som förbättras på kort sikt och ännu färre blir helt symtomfria inom 5 år.
Tyvärr saknas effektiv behandling i dagsläget. Många farmakologiska behandlingsalternativ har provats, men det behövs fler randomiserade kliniska studier för att få klarhet i hur effektiva dessa behandlingar verkligen är mot BMS.

Några av de farmakologiska behandlingar som har prövats är:

Idag är information det viktigaste hjälpmedel vi har att tillgå i omhändertagande av BMS-patienter. Man bör ha som mål att få patienten att hantera symtomen och acceptera syndromet, snarare än att försöka finna någon (osannolik) bot.

Patienten bör ges lugnande information om att BMS är ett tillstånd utan påvisbara vävnadsförändringar som inte utgör en risk för den allmänna hälsan. Däremot kan livskvaliteten påverkas högst väsentligt.
Det faktum att patienten får en diagnos och möjlig förklaring till sina symtom kan dämpa oron och därigenom göra symtomen hanterbara.

Kognitiv beteendeterapi har visats vara ett effektivt hjälpmedel för att minska besvären hos BMS-patienterna i en studie.

Munsvedan leder ofta till ett ökat spänningstillstånd i oral muskulatur och en intensiv uppmärksamhet på symtomen. Framställning av en tunn mjukplastskena, i avsikt att uppnå avslappning, kan hos vissa patienter ge lindring.

 

UPPFÖLJNING

Efter att en BMS-diagnos är ställd kan patienterna följas upp hos sin ordinarie tandläkare vid sitt vanliga revisionsintervall. Om behandlaren vill ha råd eller hjälp med omhändertagandet så kan denne skicka en remiss till en klinik med oralmedicinsk kompetens, vanligast käkkirurgiklinik eller sjukhustandvårdsklinik.

 

 

Referenser

Laurells klinisk kemi i praktisk medicin; 9:e upplagan; ISBN 978-91-44-04787-4

Oral and maxillofacial medicine the basis of diagnosis and treatment 3:e upplagan ISBN 978-0-7020-4948-4

Burning mouth syndrome; Jaisri R. Thoppay, Scott S. De Rossi; Dent Clin Am 57 (2013) 497-512

Burning mouth syndrome: a review and update; Chun-Pin Chiang et.al. J Oral Pathol Med (2013) 649-655

Burning mouth syndrome: Current clinical, physiopathologic and therapeutic data; Emilie Olie et.al. Regional Anesthesia and Pain Medicine Vol. 38 Number 5

Aetiology and therapeutics of burning mouth syndrome: an update. Fernanda Goncalves Salum et.al; Gerodontology 2012; 29 :84-89

Burning mouth syndrome: A review of recent literature; Larry Charleston IV; Curr Pain Headache Rep 2013; 17:336

Burning mouth syndrome: prevalence and associated factors ; Maud Bergdahl och Jan Bergdahl; J Oral Pathol Med 1999; 28: 350-354

http://www.iasp-pain.org

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se