BAKGRUND
Överkappning och djup överkappning/partiell pulpotomi vid exponerad vital pulpa syftar till att återskapa en barriär mot munhålan för att undvika infektion och nedbrytning av pulpavävnad och därmed mera omfattande tandbehandling.
Trots begränsningar att utifrån kliniska fynd fastställa en korrekt pulpadiagnos är det rimligt att anta att en blottlagd vital tandpulpa är frisk eller enbart ytligt infekterad de första 24 timmarna efter exponering genom friskt dentin i samband med trauma eller oavsiktligt vid tandbehandling. Förutsättningarna för ett lyckat resultat är därför bättre än i de fall där pulpan exponerats vid exkavering genom karierat och därmed infekterat dentin.
Ett lyckat resultat, dvs läkning, innebär att tanden är symptomfri, att den svarar positivt på sensibilitetstest, att normala periapikala förhållanden enligt röntgen föreligger samt att en fortsatt rotutveckling hos tänder med ej avslutad rotutveckling sker.
Nationella Riktlinjer 2022
Prioritet 2 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Pulpaexponering av permanent framtand (incisiv) vid tandtrauma, barn
Åtgärd: Partiell pulpotomi
Effekt av åtgärd:
Hos person med pulpaexponering av traumaskadad permanent framtand är behandling med partiell pulpotomi (partiell pulpaamputation enligt Cvek) att föredra framför pulpaöverkappning (konsensus).
Motivering:
Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad, och 1 är då högsta möjliga rangordning. Åtgärden är välfungerande och välbeprövad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men Socialstyrelsen har samlat in beprövad erfarenhet av åtgärden enligt en systematisk konsensusprocess..
Prioritet 4 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Pulpa exponerad via friskt dentin
Åtgärd: Pulpaöverkappning med kalciumhydroxid eller mineral trioxid aggregat (MTA)
Effekt av åtgärd:
Hög överlevnadsfrekvens för pulpan, i ett 2-5 års perspektiv. Hög lyckandefrekvens avseende surrogatmåtten hårdväv-nadsläkning och inflammationsfri eller milt inflammerad pulpa efter minst en månad.
MTA:
Ger likvärdig överlevnadsfrekvens för pulpan jämfört med överkappning med kalciumhydroxid
Ger statistiskt signifikant högre lyckandefrekvens avseende surrogatmåttet dentinbrygga jämfört med överkappning med kalciumhydroxid (RR 1,26)
Ger statistiskt signifikant högre lyckandefrekvens avseende surrogatmåttet ingen eller mild pulpainflammation jämfört med överkappning med kalciumhydroxid (RR 1,31)
Motivering:
Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning med kalciumhydroxid har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
MTA:
Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning med mineraltrioxidaggregat (MTA) har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten med avseende på hårdvävnadsbildning och pulpainflammation är till fördel för MTA jämfört med kalciumhydroxid men den kliniska erfarenheten är mindre då materialet är relativt nytt. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
Prioritet 4 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Pulpa exponerad via friskt dentin
Åtgärd: Partiell pulpotomi
Effekt av åtgärd:
Hög överlevnadsfrekvens för pulpan i ett 2-7 års perspektiv hos unga personer
Hög överlevnadsfrekvens för pulpan i ett 2-5 års perspektiv, jämförbar med den för direkt pulpaöverkappning
Motivering:
Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Partiell pulpotomi har en god effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg men något högre jämfört med den för överkappning. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
Prioritet 6 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Pulpa exponerad via karierat dentin
Åtgärd: Överkappning
Effekt av åtgärd:
Preoperativ tandvärk ökar risken för misslyckande efter direkt pulpaöverkappning Måttlig pulpaöverlevnad efter minst ett år. Det finns indikationer på att effekten är åldersberoende med en sämre pulpaöverlevnad vid stigande ålder.
Motivering:
Tillståndet har en stor påverkan på den orala hälsan, vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Överkappning har en måttlig effekt på pulpaöverlevnad, som verkar minska i takt med patientens stigande ålder. Effekten av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Åtgärden bedöms ha en måttlig till hög kostnad per vunnen effekt men evidensläget är osäkert.
Prioritet 6 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Pulpa exponerad via karierat dentin
Åtgärd: Partiell pulpotomi
Effekt av åtgärd:
Måttlig pulpaöverlevnad efter 1-3 år. Det finns indikationer på att effekten är åldersberoende med en sämre pulpaöverlevnad vid stigande ålder
Motivering:
Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Partiell pulpotomi har en måttlig effekt och därmed begränsad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden är inte kostnadseffektiv jämfört med pulpektomi. Effekt av åtgärd har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
BEHANDLING
Vid överkappning lämnas pulpavävnaden intakt medan vid partiell pulpotomi 1-2 mm av pulpavävnaden avlägsnas i anslutning till läsionen.
Behandlingen utförs under lokalanestesi.
Preoperativ tandvärk eller kvarstående smärta efter t ex termisk stimulering tyder på en djupare pulpaskada med pulpektomi som indicerad behandling.
Preoperativt
- Avlägsna karies, läckande fyllningar och icke understödd tandsubstans.
- Innan kofferdam appliceras utförs även eventuell partiell pulpektomi genom att området kring läsionen försänks 1-2 mm under riklig vattenbegjutning med diamantborr på högt varvtal. Risken för att salivkontamination därvid skulle leda till omedelbar pulpainfektion är försumbar.
Kofferdamläggning och desinfektion
- Applicera kofferdam
- Spraya sedan arbetsfältet rent med vatten och luft.
- Tanden, klammer och omgivande kofferdam desinficeras med 30 % väteperoxid och 10 % jodsprit (alternativt 0,5 % klorhexidinsprit).
Hemostas
- Ett eventuellt blodkoagel över sårytan avlägsnas med en skarp exkavator.
- En bomullspellet indränkt med klorhexidinsprit, fysiologisk koksaltlösning, kalkvatten eller bedövningsvätska placeras mot sårytan med ett lätt tryck en eller flera gånger tills blödning avstannat.
Sårförband
- Som sårförband användes kalciumhydroxid eller mineral trioxid aggregat (MTA). Båda materialen bedöms ha lika god effekt på pulpaöverlevnad. Det bör dock påpekas att MTA kan ge upphov till missfärgning av dentinet vilket kan påverka estetiken i vissa fall.
- Sårförbandet appliceras utan tryck mot sårytan.
- Sårförbandet täcks med ett fast cement, t ex glasjonomer, varefter en permanent fyllning kan utföras.
- Kvarvarande koagel och/eller blödning under sårförbandet inverkar negativt på behandlingsresultatet.
Uppföljning
- En första kontroll görs efter en vecka då eventuella symptom noteras.
- Efter ytterligare 6 månader och därefter årligen görs en mera ingående utvärdering av behandlingsresultatet inkluderande kliniska symptom, sensibilitet och röntgenfynd. Skulle därvid sensibilitetsbortfall med eller utan periapikal bennerbrytning och/eller värk samt tandömhet noteras är detta ett tecken på utebliven läkning, vilket innebär att tanden får rotbehandlas.
Rekommenderad litteratur
Bergenholtz G, Hörsted-Bindslev P, Reit C (red.) Textbook of Endodontology, Wiley-Blackwell, 2nd edition 2010
Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2022 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2022
Rotfyllning. En systematisk översikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010