Skriv ut
Kommentera
BAKGRUND
Karies drabbar en stor del av befolkningen, men det är oftast en långsam process. Kariesprocessen kan bromsas eller avstanna om de faktorer som orsakar karies påverkas eller skyddsåtgärder sätts in.
Med förhöjd risk för karies menas att en frisk tand har en förhöjd risk att drabbas av karies, medan en tand med initial kron- eller rotkaries redan har drabbats av sjukdom och då bedöms i stället risken för att skadan ska bli större.
Genom egenvård kan individen ofta effektivt förebygga karies. Tandborstning med fluortandkräm som innehåller minst 1000 ppm fluor morgon och kväll rekommenderas för alla. Individer med förhöjd risk för karies kan dessutom skölja med fluorlösning med 0,2% NaF varje dag eller välja en tandkräm med högre fluorhalt, exempelvis 5000ppm. (Se faktabladet: Fluortandkräm vid risk/förhöjd risk för karies)
Detta faktablad beskriver en klinikbaserad tilläggsåtgärd till egenvård.
INDIKATION
Professionell tandrengöring med fluorhaltig polerpasta kan användas på
indikationerna:
- Individer som har utökad risk för att få karies.
- Patienter med tecken på parodontal sjukdom (tandlossning)
- Patienter som har problem med att klara egenvården, exempelvis barn utan tillräckligt föräldrastöd och personer med funktionsedsättning i alla åldrar. Den senare gruppen kan dessutom behöva besöka tandvårdskliniken ofta för att upprätthålla en färdighet att klara tandvårdsbehandlingar.
Kombinationen av indikationerna räknas som utökad indikation och kan därav ha starkare rekommendation.
BEHANDLING
För att förebygga karies poleras tänderna på tandvårdskliniken med pasta som innehåller fluor:
- Rengör och fluorbehandla buckal-, lingual- och ocklusalytorna med hjälp av gummikopp eller rund borste på ett roterande instrument och fluorhaltig pasta.
- Lägg på pasta vid flera tillfällen under poleringen för att få en bra spridning av fluor till alla tandytor.
- Innan pastan avlägsnas från munnen rengörs approximalt med hjälpmedel lämpligt för den aktuella patienten (tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste).
- Därefter får patienten spotta ut pastan och skölja munnen.
Val av poler-/putspasta
På marknaden finns polerpastor med varierande slipeffekt för användning i samband med professionell tandrengöring. Även fluorinnehållet varierar men är oftast lågt, 0,1-0,2% fluor, dvs. ungefär som vanlig tandkräm, eller saknas helt.
Det är inte känt vilken fluorkoncentration som pastan ska innehålla för att en bra kariesförebyggande effekt ska uppnås, men man vet att effekten av fluor i tandkräm ökar ju högre koncentration är. Tandrengöring utan samtidig tillförsel av fluor verkar inte ha någon kariesförebyggande effekt.
Om plackmängden är stor eller placket vidhäftar hårt till tandytan kan en polerpasta med hög slipgrad behöva användas. I andra fall är ett alternativ till profylaxpastor att polera med högfluortandkräm som innehåller 0,5 % fluor (5000 ppm). Om tandkräm används vid poleringen kan man låta patienten skölja med endast liten mängd vatten efter poleringen och på så sätt lämna fluor i munnen för att få en förlängd effekt av behandlingen. Polerpastan är oftast alltför grovkornig för att kunna lämnas kvar i munnen efter poleringen.
Alternativa behandlingsmetoder
Professionell tandrengöring är ett, ur patientens synvinkel, passivt sätt att få rena tänder.
För att aktivera patienten och lära ut färdigheten att borsta tänderna samtidigt som en fluorbehandling genomförs, kan man i stället låta patienten själv borsta tänderna på kliniken under övervakning. Tandvårdspersonalen kan då ge feedback på teknik och resultat.
För bästa kariesförebyggande effekt bör man då låta patienten borsta med högfluortandkräm med 0,5 % fluor.
Effekten av polering med fluorhaltig pasta minst varannan månad bedömdes i de Nationella riktlinjerna 2011 ha en låg till måttlig effekt vid risk för karies. Nya nationella riktlinjer har publicerats i september 2021 och där har inte åtgärden professionell tandrengöring med fluorhaltig polerpasta mot karies längre inkluderats. Professionellt avlägsnande av plack och beläggningar i samband med parodontal sjukdom finns dock kvar som en högt prioriterad åtgärd men utan att fluorhaltig pasta nämns i rekommendationen.
Eftersom det finns kliniska åtgärder som har bättre visad effekt än polering med fluorinnehållande pasta bör tandvården även fluorlacka kariesriskpatienter 2-4 gånger per år (rekommendation 3-4).
REFERENSER
- SBU. Att förebygga karies – En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU rapport No161. 2002.
- SBU. Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invassiv behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU rapport No188. 2007.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. Vetenskapligt underlag.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för tandvård. 2021. Art nr 2021-9-7549. Nationella riktlinjer för tandvård (socialstyrelsen.se)
