A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Specialistkonsultation

Senast uppdaterad: 8 Jan 2019

Publicerad: 28 Maj 2017

SKaPa (Svensk kvalitetsregister för karies och parodontit)

Författare:

Granskare: Simark Mattsson Charlotte • Universitetslektor • Avd för Cariologi • Göteborg

BAKGRUND

Sverige har mer än 100 nationella kvalitetsregister som framgångsrikt används för att utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvården och som värdefulla informationskällor för klinisk forskning (Emilsson et al 2015, Rosén et al 1999, Wejde et al 2005).
Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) har utvecklats för att vara ett sådant stöd för kvalitetsutveckling och forskning inom tandvården.
SKaPa bygger på automatisk överföring av information om diagnos, status och behandling från elektroniska patientjournaler. För närvarande (2019) finns information om vård och behandling av fler än 6.5 miljoner patienter i SKaPas databas och antalet ökar för varje år. Samtliga Folktandvårdsorganisationer utom Gotland samt Praktikertjänst AB är anslutna till SKaPa. Det innebär att SKaPa har data från cirka 95 procent av Sveriges barn och ungdomar (0-19 år) och från nästan 35 procent av den vuxna befolkningen.

Det långsiktiga målet för SKaPa är att bidra till en förbättrad munhälsa.
För att uppnå detta har SKaPa sex specifika mål. SKaPa skall:

  1. Beskriva tandvård relaterad till karies och parodontala sjukdomar.
  2. Stödja kvalitetsutveckling inom tandvården.
  3. Vara en källa för uppföljning av nationella riktlinjer för klinisk praxis.
  4. Utveckla system för uppföljning och sammanställning av patienters självrapporterade munhälsa hälsa och uppfattning av vårdresultat.
  5. Sammanställa epidemiologisk information, både tvärsnitts- och longitudinella data.
  6. Vara en källa för odontologisk forskning och hälso-ekonomisk utvärdering av tandvård.

 

Om SKaPa

SKaPa-konceptet initierades för mer än 10 år sedan av övertandläkarna Inger von Bültzingslöwen och Jörgen Paulander samt tandvårdschef Hans Östholm, samtliga verksamma inom Folktandvården Värmland. Efter dialog med företrädare för offentliga och privata tandvårdsorganisationer, universitet, kariologiska och parodontologiska experter samt myndigheter och fackförbund lanserades SKaPa 2007.

SKaPa-konceptets design är schematiskt beskriven i Fig. 1


Fig. 1 SKaPa-konceptet

Från varje ansluten tandvårdsorganisation extraheras data enligt SKaPas specifikationer.
Registret tar dagligen automatiskt emot information från patientjournalen och lagrar data i ett datalager (SKaPa Data Warehouse). SKaPa Data Warehouse innehåller information om tandvårdsorganisationen och om dess patienter. Informationen på patientnivå inkluderar personnummer, munstatus och riskbedömning för karies och parodontala sjukdomar. För diagnos och behandling utnyttjas TLVs nationella kodsystem. Dessutom samlas information om självskattad munhälsa från de journalystem som har denna parameter. Datarapporterna valideras och kvalitetssäkras kontinuerligt.

Sedan 2009 publicerar SKaPa en årsrapport. Den innehåller information om karies och parodontala sjukdomar, behandlingar samt behandlingsresultat och munhälsoutveckling.
Via SKaPas rapportportal kan respektive användarorganisation direkt få tillgång till sina egna data i form av standardrapporter. Från och med 2018 publicerar SKaPa ett underlag som kan användas av respektive deltagarorganisation för att ta fram ett Odontologiskt bokslut. SKaPa ger även rapporter till ”Vården i siffror”. Man kan också få hjälp av SKaPa med specialrapporter och analyser.
I samarbete med Qulturum, Centrum för lärande och innovation inom hälsovård, Region Jönköping, har SKaPa utarbetat en manual som stöd för kvalitetsutveckling inom tandvård:

www.skapareg.se/vardutveckling

SKaPa och andra nationella kvalitetsregister regleras av patientdatalagen (SFS 2008: 355) Patienterna måste informeras om att information lagras i SKaPa. Det finns inget krav på ett undertecknat samtycke, men information kan inte samlas om patienten motsätter sig det. Patienten måste också informeras om rätten att få sin data borttagen från registret när som helst.

Landstinget i Värmland har det centrala personuppgiftsansvaret för SKaPa. En styrgrupp bestående av företrädare för privata och offentliga tandvårdsorganisationer, experter inom kariologi och parodontologi samt en patientrepresentant utgör SKaPas högsta beslutande organ. Det finns en ansvarig registerhållare och ett verkställande utskott som sköter den operativa verksamheten. Dessutom finns en referensgrupp och ett vetenskapligt råd. Det vetenskapliga rådet behandlar ansökningar från forskare som önskar tillgång till data från SKaPa för vetenskapliga studier. För specifika uppgifter bildas arbetsgrupper. För närvarande (2019) finns en arbetsgrupp som utvecklar metoder för insamling av PROM – data (Patient Reported Outcome Measures) dvs information om patientens upplevelse av vårdens resultat. Varje år bjuder SKaPa in samtliga användarorganisationer till ett användarmöte för information och dialog om utveckling av registret. SKaPa är knutet till registercentrum syd i Karlskrona och finansieras av SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt av deltagarorganisationerna.

 

Exempel på rapporter från SKaPa

Nedan ges några exempel på rapporter från SKaPas årsrapport 2015. För mer detaljerad information vg se:

www.skapareg.se


Fig. 2. Antal tänder hos vuxna

Kommentar: Antalet tänder hos befolkningen kan betraktas som ett grundläggande mått för planering i tandvården och uppföljning av munhälsan. I figur 2 visas genomsnittligt antal tänder hos individer som besökt tandvården för basundersökning. Som förväntat minskar antalet tänder med stigande ålder. Patienter har i genomsnitt fler tänder i behåll jämfört med tidigare år, även i hög ålder. Uppgifter för 2017 baseras på data från 1 358 088 patienter.

 


Fig. 3 Karierade och fyllda primära tänder 2009 – 2017 (medelvärde dft).

Kommentar: Värdet för dft, dvs förekomst av manifest karies och fyllningar i mjölktands-bettet, visar högre värden 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017 jämfört med 2011 i åldrarna 4–10 år. Det är angeläget att analysera och följa upp den trend som SKaPas data visar.
Det vore även värdefullt med en vetenskaplig klinisk studie som komplement till SKaPas registerdata. En så tydligt ökande förekomst av karies i mjölktandsbettet bör föranleda en översyn och eventuell modifiering av kariespreventiva strategier och åtgärder. Uppgifter för 2017 baseras på data från 766 522 patienter.

 


Fig. 4 Utvecklingen 2010 – 2017 efter diagnostiserad parodontit (patienter 20 år och äldre)

Kommentar: Figur 4 visar uppföljning av den grupp av vuxna patienter som 2010 hade 4 eller fler tänder med fickdjup ≥6 mm, med avseende på genomsnittligt antal tänder med ficksonderingsdjup 4–5 mm resp. ≥6 mm samt tänder utan fördjupade tandköttsfickor. Utveckling över tid efter diagnostiserad avancerad parodontit år 2010 visar att ett år senare har i genomsnitt antalet tänder med ≥6 mm fickor minskat från 7 till 4 och antalet tänder med fickor 4–5 mm från 7 till 5. Därefter ses i stort oförändrat genomsnittligt status, med undantag för ytterligare minskat antal tänder med ≥6 mm fickor till 3 och reducerat antal tänder från 24 till 23 år 2017. Efter 7 år uppvisar i genomsnitt en tredjedel av tänderna fördjupade fickor, vilket kan jämföras med mer än hälften vid startåret 2010.

 

Mer om SKaPa

Mer information om SKaPa finner du via länken nedan:

SKaPareg

 

Hur ansluter jag mig till SKaPa?

Om du driver egen praktik kan du själv kontakta SKaPa.
Om du är medarbetare i ett större bolag bör bolagets ledning ta kontakt med SKaPa.
Aktuella kontaktuppgifter finner du via länken nedan:

www.skapareg.se

 

Referenser

Emilsson L, Lindahl B, Köster M, Lambe M, Ludvigsson JF. Granskning av 103 svenska kvalitetshälsovårdsregister. J Intern Med 2015; 277: 94-136.

Patientdatalagen. SFS 2008: 355.

Rosén M, Ericson A. Hälso- och sjukvårdsregister är en gemenskapstillgång. Centraliserade register över hälsovårdsdata kan rädda livet och förbättra livskvaliteten. Läkartidningen 1999; 96: 3668-3673.

Wejde G, Montan P, Lundström M, Stenevi U, Thorburn W. Endophthalmitis efter kataraktkirurgi i Sverige: nationell prospektiv undersökning 1999-2001. Acta Oftalmol Scand 2005; 83: 7-10.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons