Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 1 Jul 2019

Publicerad: 7 Apr 2016

Sjukdomsbehandling av karies

Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, Sahlgrenska Akademin

 

BAKGRUND

Karies är  världens vanligaste orala sjukdom och trots  att tandhälsan i Sverige kontinuerligt förbättras förblir karies ett problem för individ och samhälle. Sjukdomens orsak är multifaktoriell och relateras ofta till individens vanor. Den kausala behandlingen blir då att genom motiverande samtal försöka påverka dessa vanor (se faktabladet Motiverande samtal).

Råd och rekommendationer bör vara enkla, tydliga och ha stöd i vetenskapen såsom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Nationella Riktlinjer (NR).

KOST

Kostens sammansättning och intagsfrekvens spelar stor roll för uppkomsten av karies. Intaget av jäsbara kolhydrater, särskilt sackaros (socker) men också stärkelse i bearbetad form har störst betydelse. Personer med bedömd risk för karies och ett samtidigt högt sockerintag ska därför uppmuntras att ändra ogynnsamma matvanor. Kostråden ska vara individanpassade, konkreta och rimliga att följa.

Rekommendation 3 för minskat sockerintag enligt nationella riktlinjerna

  • Informera om sockrets betydelse för kariesutveckling.
    Försök att minska intagningsfrekvensen och/eller den totala sockermängden
  • Uteslut, alternativt ersätt, socker i kosten med sötningsmedel
  • Undvik att äta eller dricka (annat än vatten) mellan måltider
  • Sträva efter fem-sex bra måltider per dygn som ger så mycket energi och näring att suget efter småätande minskar

BASPREVENTION – EGENVÅRD

Karies är ingen fluorbristsjukdom men tandborstning med fluortandkräm ger ett bra grundskydd. Alla personer ska därför uppmuntras att borsta tänderna två gånger dagligen med fluortandkräm.

Det finns stark vetenskaplig evidens för att fluortandkräm har en kariesförebyggande effekt i alla åldrar.Fluorid kan också bromsa tillväxten av befintliga angrepp och bör därför finnas tillgängligt i den orala biofilmen under så stor del av dygnet som möjligt.

Uppmuntra till tandborstning med fluortandkräm två gånger dagligen, efter frukost på morgonen och före sänggåendet på kvällen (Evidens 1, SBU).

Effekten är dosberoende, d v s tandkrämer med högre fluorkoncentration, 1450 ppm fluor, ger bättre effekt än tandkrämer med 1000 ppm (Evidens 1, SBU).

Beteendefaktorer – “tandkrämsteknik”
Följande beteendefaktorer påverkar tandkrämens effektivitet: tandborstningsfrekvens, mängd tandkräm, borstningstid, spridning och utspädning av tandkrämen (doppa borsten under rinnande vatten) samt efterföljande vattensköljning.

God tandkrämssteknik för vuxna- sammanfattning

  • 2 ggr/dag
  • 2 cm tandkräm (≈1g)
  • 2 minuter per borstning
  • Spotta ut tandkrämen ordentligt men skölj inte bort den med en massa vatten.

HÖG KARIESRISK

Patienter med hög kariesrisk kan behöva ytterligare åtgärder som tillägg till den dagliga användningen av fluortandkräm.

Det finns många fluorpreparat på marknaden och valet bör anpassas till individ och efter evidens. Det bästa fluortillägget är det tillägg som regelbundet administreras av individen.

Tillägg till egenvård

  • Daglig sköljning med 0,2 % NaF-lösning (ca 900 ppm F)
    Daglig sköljning 1-2 ggr/dag med 0,2 % natriumfluoridlösning har låg till måttlig förebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm (Evidens 3 SBU, Rekommendation 3-5 Nationella riktlinjerna.
  • Daglig sköljning med 0,32 NaF% (1450 ppm F), Brilliant Smile
    Ny produkt för daglig sköljning 1-2 ggr/dag, innehåller också kaliumnitrat för att motverka ilningar och känsliga tandhalsar (Evidens saknas)
  • Högfluortandkräm Duraphat® (5000 ppm F)
    Tandborstning med fluortandkräm är en väletablerad rutin. Man kan använda denna rutin men ”byta” till högfluortandkräm och borsta 2-3 gånger dagligen. Tubens öppning är liten så om man följer fabrikantens anvisning och lägger 2 cm tandkräm på tandborsten motsvarar det enbart 0,5g tandkräm jämfört med optimala 1g. Därför rekommenderas en ”dubbelsträng” på borsten.  Observera att Duraphattandkräm numera ingår i högkostnadsskyddet! (Rekommendation 4 för rotkaries, Nationella riktlinjerna).
  • Högfluortandkräm Morningside® (5000 ppm F)
    Konsistensen är lite “rinnig” och tubens öppning är mindre än Duraphattandkrämens, vilket ytterligare ökar risken att ta för lite tandkräm. Tandkrämen ingår i högkostnadsskyddet och kan bli en utbytesprodukt på Apoteket eftersom den är lite billigare än Duraphattandkräm (Evidens saknas, NR).
  • Fluorgel i skena Top Dent Fluorgel® (4200 ppm F)
    -Daglig fluorgel i skena har måttlig förebyggande tilläggseffekt (Evidens 3 SBU, Rekommendation 3-4 Nationella riktlinjerna)
    -Fluorgelen kan också användas som tandkräm och är speciellt lämplig för strålbehandlade, muntorra patienter eftersom den är mild och ingår i högkostnadsskyddet. Konsistensen är lite ”rinnig” men gelen kan vara ett alternativ till högfluortandkräm. Fluorgel kan även användas på mellanrumsborste för att höja fluorkoncentrationen mellan tänderna (Evidens saknas i SBU och Nationella riktlinjerna).
  • Ökad fluorfrekvens
    -Fluortillförseln kan ökas från 2 gånger per dag (borsta med fluortandkräm morgon och kväll) till 3 gånger per dag, genom ytterligare ett borsttillfälle (morgon, middag och kväll). Det tredje tillfället bör ha fokus på tandkräm och inte på borstning.
    -Ett andra alternativ kan vara att skölja med 0,2 % NaF-lösning, förslagsvis efter lunch.
    -Ett tredje alternativ kan vara att ”massera” tandkräm (som en salva) på tandraden efter lunch.
  • ”Tandkrämsmassage”
    Lägg en klick tandkräm på fingret och smörj in framsidan av tänderna med krämen. Saliv rinner då till och det bildas en tandkrämslösning som gurglas runt i munnen någon minut. Spotta sedan ut tandkrämslösningen utan att skölja med vatten efteråt. Massagemetoden ger samma höjning av fluorkoncentrationen som en tredje borstning med tandkräm av koncentrationen 1450 och 5000 ppm F (Evidens saknas i SBU och nationella riktlinjerna).
  • Fluorsugtabletter och/eller fluortuggummi
    Fluortabletter och fluortuggummi har låg evidens men det finns en utvidgad indikation vid muntorrhet eftersom dessa stimulerar salivsekretionen.

Rekommendation 7 för fluorsugtabletter enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 7 för fluortuggummi enligt nationella riktlinjern

Tilläggsmetoder på kliniken

Fluorlackning på kliniken är den enda fluorbehandling som är helt oberoende av patientens kooperation. Vid behov kan man ”intensivlacka” genom att avsluta all konserverande behandling i tandläkarstolen med en fluorlackning. Det finns många olika fluorlacker på marknaden och här nämns bara de vanligaste.

  • Duraphat® (22 600 ppm F)
    Fluorlackning minst 2 gånger per år har måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm för kron- och rotkaries (Evidens 3 SBU).
    Fluorlackning minst 4 gånger per år har måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm för initial kron- och rotkaries med risk för progression (Evidens 4, SBU).

Rekommendation 3 vid förhöjd risk för kronkaries enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 4 vid initial kronkaries med risk för progression enligt nationella riktlinjerna

  • Lackning med Bifluorid 12® (56 000 ppm F)
  • Lackning med Bifluorid 10® (22 600 ppm F)Relativt nytt lack med liten vetenskaplig dokumentation.

Nyligen publicerad studie jämförde Duraphat med Bifluorid och fann ingen skillnad:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24865129

MUNHYGIEN

Biofilmens (plackets) sammansättning och andelen syrabildande bakterier har stor betydelse för uppkomsten av karies. Däremot är sambandet mellan karies och munhygien relativt svagt och vanlig tandborstning utan fluortandkräm har begränsad kariesförebyggande effekt (Huioel et al., Gerodontology 2018 doi:10.111/ger.12331)

Mekanisk rengöring

Tandborstning -rengör buckala, linguala och i viss mån ocklusala ytor.

Approximal rengöring -välj tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborstar beroende på mellanrummens storlek och patientens ålder.

Rekommendation 10 enligt nationella riktlinjerna

Kemiska åtgärder

  • Klorhexidingel i skena dagligen

Rekommendation 7 vid initialkaries enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 4 vid förhöjd risk för kronkaries enligt nationella riktlinjerna

  • Klorhexidinlösning/-gel för borstning

Rekommendation 10 enligt nationella riktlinjerna

Kombinationspreparat

NaF-klorhexidin 0,3%+0,2% APL tandkräm – Apotekstillverkad (Evidens saknas)

NaF-klorhexidin 0,3%+0,2% APL dentalgel – Apotekstillverkad (Evidens saknas)

NaF-klorhexidin 0,32%+0,06% GUM tandkräm – Paroex (Evidens saknas)

Referenser

Jensen O, Gabre P, Sköld UM, Birkhed D. Is the use of fluoride optimal? Knowledge, attitudes and behavior concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:175-84.

Sheiham A, James WPT. A reappraisal of the quantitative relationship between sugar intake and dental caries: the need for new criteria for developing goal for sugar intake. BMC Public Health 2014;14:863.

Bernabé E, Vehkalahti MM, Sheiham A, Lundquist A, Suominen AL. The shape of the dose-response relationship between sugar and caries in adults. J Dent Res 2016;95(2):167-72.

Walsh T, Worthington HV, Glenny AM, Appelbe P, Marinho VC, Shi X. Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2010;(1):CD007868.

Cury JA, Tenuta LMA: Evidence-based recommendation on toothpaste use. Braz Oral Res 2014;Spec 1-7.

Baysan A, Lynch E, Ellwood R, Davies R, Petersson L, Borsboom P. Reversal of primary root caries using dentifrices containing 5,000 and 1,100 ppm fluoride. Caries Res 2001;35:41-6.

Ekstrand KR, Poulsen JE, Hede B, Twetman S, Qvist V, Ellwood RP. A randomized clinical trial of the anti-caries efficacy of 5000 compared to 1450 ppm fluoridated toothpaste on root caries lesions in elderly disabled nursing home residents. Caries Res 2013;47:391-8.

Nordstöm A, Birkhed D. Preventing effect of high-fluoride dentifrice (5,000 ppm) in caries-active adolescents: a 2-year clinical trial. Caries Res 2010;44:323-31.

Zero DT, Creeth JE, Bosma ML, Butler A, Guibert RG, Karwal R, Lynch RJM, Martinez-Mier EA, González-Cabezas C, Kelly SA.The effect of brushing time and dentifrice quantity on fluoride delivery in vivo and enamel surface microhardness in situ. Caries Res 2010;44:90-100.

Pitts N, Duckworth RM, Marsh P, Mutti P, Parnell C, Zero D. Post-brushing rinsing for control of caries: exploration of the available evidence to establish what evidence we should give to our patients. Br Dent J 2012;212:315-20.

Nordstöm A, Birkhed D. effect of a third application of toothpaste (1,450 and 5,000 ppm F), including a “massage” method, on fluoride relation and pH drop in plaque. Acta Odontol Scand 2013;71:50-56.

Marinho VCC, Worthington JPT, Walsh T, Clarksson JE. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 7. Art.No.: CD002279. DOI: 10.1002/14651858.

Moberg Sköld U, Petersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect of school-based fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different caries risk areas. Caries Res 2005;39:273-279.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se