Bettfysiologi

Farmakologisk behandling av smärtsam käkfunktionsstörning

För en fördjupning på ämnet se faktabladet: Farmakologisk behandling av smärtsam käkfunktionsstörning (fördjupning)   BAKGRUND Smärta och funktionsstörning i käksystemet (TMD) är ett tillstånd med multifaktoriell bakgrund. Flera olika behandlingar, bland annat farmakologiska, har föreslagits. Farmakologisk behandling används av cirka varannan patient med smärta i det orofaciala området. Evidensen för

Läs hela faktabladet »

Atypisk odontalgi (idiopatisk/neuropatisk tandsmärta)

BAKGRUND Atypisk odontalgi är ett ihållande och svårt dentoalveolärt smärttillstånd, dvs. med smärtan lokaliserad till en eller flera tänder eller ett käkområde där en tand extraherats eller blivit endodontiskt behandlad. I litteraturen finner man många olika benämningar (atypical odontalgia AO, neuropathic tooth pain, post-traumatic trigeminal neuropathic pain, painful post-traumatic trigeminal

Läs hela faktabladet »

Diagnosprocess vid käksmärta

BAKGRUND Temporomandibulär dysfunktion (TMD) är den vanligaste orsaken till kronisk smärta i ansiktsregionen. Vanliga symtom är smärta i käkar, tinningar och öron, huvudvärk, samt gap- och tuggsvårigheter. TMD har en stor negativ inverkan på livskvalitet och det råder det en underdiagnostisering och underbehandling av dessa tillstånd inom tandvården och inom

Läs hela faktabladet »

Bilddiagnostik vid orofacial smärta och käkfunktionsstörning

BAKGRUND De vanligaste orsakerna till smärta i ansiktsregionen är inflammationer i pulpa och käkben, samt käkfunktionsstörning (temporomandibulär dysfunktion – TMD). Anamnes och klinisk undersökning är basala vid diagnostik av smärttillstånd (se kapitel Bettfysiologi och Endodonti), men ibland är det nödvändigt med en kompletterande röntgenundersökning för att kunna ställa en diagnos.

Läs hela faktabladet »

Barnreumatisk ledsjukdom (JIA)

BAKGRUND Tandvården är ibland först med att uppmärksamma ledsjukdom och ordna så att barnet kommer till sjukvården och får medicinsk behandling. Käkledsengagemang är vanligt och kan vara första tecknet på barnreumatisk ledsjukdom, juvenil idiopatisk artrit (JIA). Liten käke, gap- eller ätsvårigheter har oftast annan orsak men JIA är en viktig

Läs hela faktabladet »

Luxation av käkleden

BAKGRUND Käkledsluxation är benämningen av tillståndet då Caput mandibulae (käkledshuvudet) disloceras ur Fossa mandibularis (ledpannan), os temporale. Luxationen kan bero på trauma eller vara spontan. Patienter med detta tillstånd kan i vissa fall omhändertas akut i vården, men behöver ibland omhändertagande av odontologisk expertis, t ex käkkirurg eller bettfysiolog.  

Läs hela faktabladet »

Diskförskjutningsproblematik

BAKGRUND Diskförskjutning i käkled utgör underdiagnos till käkfunktionsstörning eller temporomandibulär dysfunktion (TMD). Det är ett vanligt tillstånd som ibland kan ge upphov till käkledsrelaterad smärta. Diskförskjutning kan uppträda med eller utan återgång (reduktion). Käkens rörelsekapacitet/funktion kan bli mer eller mindre försämrad och rörelsemönstret påverkas ofta.   Epidemiologi Diskförskjutning i käkled

Läs hela faktabladet »

Akupunktur – stimulering för smärtlindring

BAKGRUND Sedan urminnes tider har människan använt olika stimuleringsmetoder för att uppnå såväl välbehag som smärtlindring. En av de äldsta stimuleringsmetoderna, massage, finns beskriven redan i sumerriket i Mesopotamien, ca 4000 år f Kr. 
Sedan dess har en mängd olika stimuleringsmetoder utvecklats. I modern tid har den tekniska utvecklingen möjliggjort

Läs hela faktabladet »

Käkledssmärta

BAKGRUND Ett flertal studier har visat att orofacial smärta och käkfunktionsstörning inte enbart är en obehaglig sensorisk upplevelse, utan även att dessa tillstånd leder till en försämrad livskvalitet för den drabbade individen. Förutom det individuella lidandet och den försämrade livskvaliteten är detta ett problem för samhället med flera sjukvårdsbesök, frekvent

Läs hela faktabladet »

Laser – stimulering för smärtlindring

BAKGRUND Människan har länge använt olika stimuleringsmetoder för att uppnå såväl välbehag som smärtlindring. En av de äldsta stimuleringsmetoderna, massage, finns beskriven redan i sumerriket i Mesopotamien, cirka 4000 år f Kr. Sedan dess har en mängd olika stimuleringsmetoder utvecklats. I modern tid har den tekniska utvecklingen möjliggjort framtagande av

Läs hela faktabladet »

Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur – information och beteendepåverkande behandling

BAKGRUND Målet med information och beteendepåverkande behandling vid smärta och funktionsstörning i käkleder och tuggmuskulatur är att begränsa smärtan och funktionsstörningarna eller avhjälpa dessa helt. Även om vi inte botar så kan vi trösta och nästan alltid lindra med enkla individuellt anpassade och reversibla behandlingar, såsom: lugnande information beteendepåverkande behandling

Läs hela faktabladet »

Ocklusal korrigering

BAKGRUND Ett bett med oharmonisk ocklusion kan vara en orsak till irritation, ge försämrad funktion och försvåra en protetisk rehabilitering. Med relativt enkla insatser kan ocklusal korrigering göras med gott resultat. Den ocklusala korrigeringen syftar till att optimera kontaktförhållanden mellan antagonister i bettet.   Indikationer frontal bettöppning dålig ocklusionsinställning/ocklusionslåsning bettläge

Läs hela faktabladet »

Käkledsfrakturer – kirurgisk behandling

BAKGRUND Käkledsfrakturer indelas i ledhalsfrakturer (fraktur av collum mandibulae) och frakturer av ledhuvudet (fraktur av caput mandibulae). Ledhalsfrakturer kan behandlas konservativt med sluten reponering och intermaxillärfixation eller med öppenkirurgisk reposition och plattosteosyntes. Frakturer av ledhuvudet behandlas uteslutande konservativt. Barn, oavsett frakturtyp behandlas alltid konservativt.   SLUTEN REPONERING MED INTERMAXILLÄRFIXATION BAKGRUND

Läs hela faktabladet »

Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med autogen rekonstruktion

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Metoden används för kirurgisk behandling av avancerad, benig eller fibrös, sammanväxning (ankylos) av käkleden. Vanliga orsaker till att tillståndet uppstår är: käkledsfraktur kronisk polyartrit infektion men sannolikt står också en del av förklaring att finna i ett avvikande reaktionssätt hos patienten, d v s genetiska orsaker.

Läs hela faktabladet »

Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med allogen rekonstruktion (ledprotes)

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Inom ortopedin används ledproteser (en kombination av titan och plastmaterial eller keramer) för kirurgisk behandling av grav osteoartrit i framför allt höft och knä. Detta koncept har även prövats för käkleden. Metoden har även använts vid rekonstruktion efter canceroperation av underkäken. De få behandlingsstudier som föreligger

Läs hela faktabladet »

Eminektomi (kirurgisk reduktion av tuberculum artikulare)

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Vid underkäksluxation glider ledhuvud och disk för långt anteriort och fastnar framför tuberculum artikulare. Flera kirurgiska metoder har försökts för att söka förhindra denna överrörlighet genom att applicera ett stopp framför tuberkeln men behandlingsresultaten har varit mindre goda. Tanken bakom eminektomi formulerades av Myrhaug i början

Läs hela faktabladet »

Modifierad kondylotomi

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Inspirationen till detta ingrepp kommer ifrån ortopedin där en osteotomi utförs i tibia för att ändra belastningen på menisken i knät. Genom att förändra läget på ledytan kan en skadad lateral menisk avlastas genom att belastningen istället läggs över på den mediala menisken eller omvänt. Överfört

Läs hela faktabladet »

Ocklusion – smärta och funktionsstörning

BAKGRUND Hur ocklusionen, d v s över- och underkäkständernas kontaktförhållanden vid hopbitning och under käkrörelser, ska vara utformad har länge varit en omstridd fråga. Detta gäller både det naturliga bettet och olika typer av protetiska rekonstruktioner. Ny neurovetenskaplig forskning kan bidra till ökad förståelse för patienters anpassning till variationer i

Läs hela faktabladet »

Diskreponering

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen   BAKGRUND Diskreponering är en metod för kirurgisk behandling av patienter med diskdisplacering med återgång (knäppning/upphakning). Tanken är att man genom att föra tillbaka disken till sitt ursprungliga läge ska eliminera knäppningen/upphakningen. Diskreponering görs kirurgiskt genom att det posteriora uttänjda diskfästet reduceras kirurgiskt (Fig. 1A-B). Disken förhindras

Läs hela faktabladet »

Diskektomi

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen   BAKGRUND Diskektomi är den vanligaste öppenkirurgiska metoden för behandling av diskdisplacering med återgång i Sverige. Diskektomi kan också användas på patienter med diskdisplacering utan återgång och kronisk polyartrit om inte artroskopi eller artrocentes fungerar. Metoden innebär att leden friläggs framför örat. Behandlingsstudier med lång uppföljningstid har

Läs hela faktabladet »

Artroskopi (avlösning av sammanväxningar och renspolning)

BAKGRUND Uttrycket artroskopi betyder ”se in i led” och som antyds används en optik för att inspektera leden visuellt. Samtidigt kan också behandling utföras. Vid artroskopi kan således diagnostik och kirurgisk behandling utföras samtidigt. Käkledsartroskopi utförs med fördel i lokalbedövning. Lokalbedövningen kan med fördel kompletteras med sedering. Det är endast

Läs hela faktabladet »

Artrocentes (renspolning av leden)

BAKGRUND Uttrycket artrocentes betyder egentligen ledpunktion och begreppet används frekvent i den anglosaxiska litteraturen. Det som avses är en renspolning av leden. Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen   Indikationer Diskdisplacering utan återgång (kronisk käkledslåsning) Osteoartrit i käkleden Kronisk polyartrit som drabbat käkleden Vid dessa tillstånd uppvisar artrocentes jämförbara resultat med öppen käkledskirurgi

Läs hela faktabladet »

Bettskenor

BAKGRUND Behandling med bettskena är en vanlig och effektiv terapi för patienter med smärta och funktionsstörningar från käkleder och tuggmuskler. Bettskenor används även i syfte att förhindra fortsatt nötning av tänder.   Fördjupad läsning: Käkledssmärta Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur   Verkningsmekanismen för bettskenor är oklar. Olika tänkbara orsaker till

Läs hela faktabladet »

Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur

BAKGRUND Käkmuskelsmärta är en underdiagnos till käkfunktionsstörning (temporomandibulär dysfunktion, TMD) och det vanligaste smärttillståndet i ansiktsregionen. Flera studier har visat att långvarig käkmuskelsmärta leder till en betydande negativ påverkan på livskvaliteten.   Epidemiologi Ungefär 10 % av befolkningen är drabbade av långvarig käkmuskelsmärta (> 3 månaders duration) och för ca

Läs hela faktabladet »

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se