Käkkirurgi

Implantat och tobaksrökning

BAKGRUND Användningen av dentala implantat har blivit praxis i modern tandvård. Dentala titanimplantat har använts i mer än 30 år för att behandla tandlöshet. De flesta studier indikerar att behandling med titanimplantat är en säker behandling. Det finns dock en andel behandlingar som misslyckas med stort lidande för patienten. Implantatförlust leder

Läs hela faktabladet »

Dental sinuit

BAKGRUND Det är vanligt förekommande att tandläkare ombeds att utreda patienter avseende om dental genes föreligger till akuta eller kroniska sinuiter. Vid uppenbara dentala infektioner och enkelsidig maxillarsinuit kan allmäntandläkaren med klinisk undersökning och röntgen, intraorala bilder och OPG, diagnosticera dental sinuit. Diagnostiken kan dock vara komplicerad om endast intraorala

Läs hela faktabladet »

Benaugmentation vid implantatbehandling

BAKGRUND Vid avsaknad av alveolärt ben i samband med implantatbehandling finns det olika tekniker och material att tillgå för att göra en optimal fixturplacering och därmed skapa möjligheten till optimala anatomiska förhållanden i munnen för den protetiska rehabiliteringen. Det finns fyra huvudsakliga material: Autologt ben Allograft ben (humant kadaver ben)

Läs hela faktabladet »

Visdomstand, retinerad

BAKGRUND Tredje molaren, eller visdomstanden, erupterar vanligtvis runt 20 års ålder. Frambrottet kan vara fullständigt eller partiellt, men visdomstanden kan också bli kvar i käkbenet. När en fullständig eruption av tanden uteblir trots fullt utvecklade rötter, benämns tanden retinerad. Prevalens Förekomsten av visdomständer i den svenska befolkningen är inte helt

Läs hela faktabladet »

Benigna tumörer

BAKGRUND Begreppet tumör syftar till en vävnadsnybildning (svulst eller knöl) och har sitt språkliga ursprung i latinets tumor. Denna vävnadsnybildning, som ibland också benämns neoplasm, har sällan eller aldrig någon fysiologisk funktion men kan öka i storlek mer eller mindre kontinuerligt över tid, oberoende av övriga och angränsande vävnaders tillväxt.

Läs hela faktabladet »

Kirurgiskt dränage av akuta orala infektioner

BAKGRUND Den dento-alveolära abscessen har sitt ursprung i tänder, nekrotisk tandpulpa och parodontala ligament och kan ge upphov till spridning i käkarna samt omgivande mjukvävnad. Dess lokalisation med närhet till luftvägar och hjärnan gör att kirurgisk och ibland farmakologisk intervention är av yttersta vikt. Endodontisk behandling eller tandextraktion kanbota infektionen,

Läs hela faktabladet »

Aktinisk cheilit (solskada på läppen)

BAKGRUND Aktinisk cheilit är en ytlig solskada på läppen, oftast lokaliserad till vermilion på underläppen. Aktinisk cheilit uppstår på grund av solskadade keratinocyter i epidermis, hudens yttersta hudlager. När denna solskada uppstår i huden kallas den för aktinisk keratos. Förekomsten av aktiniska cheiliter står i relation till den sammanlagda mängden

Läs hela faktabladet »

Bisfosfonatinducerad käkbensnekros (ONJ)

BAKGRUND Käkbensnekros orsakad av behandling med bisfosfonater är en sedan länge en känd läkemedelsbiverkan. En mycket vanlig benämning i litteraturen är ONJ (OsteoNecrosis of the Jaw) , men även andra namn såsom BRONJ (Bisphosphonate-Related Osteonecrosis of the Jaw) eller MRONJ (Medication Related OsteoNecrosis of the Jaw) förekommer ofta. Bisfosfonater och andra

Läs hela faktabladet »

Cystor i mun- och käkregionen

INLEDNING Detta faktablad avseende cystor är inte en fullständig genomgång av alla cystor utan en översikt över några av de vanligaste cystorna i mun- och käkregionen och delas in i odontogena cystor och icke odontogena cystor. I slutet kommer även en lesion som ej är en riktig cysta att avhandlas

Läs hela faktabladet »

Kirurgisk friläggning och extraktion av retinerad hörntand

BAKGRUND Epidemiologi Retinerade hörntänder förekommer hos ca 2-3 % av skandinaviska barn.   Orsaker I litteraturen, som inte är enhetlig, har man förklarat orsakerna till hörntandsretention med platsbrist, ärftlighet eller felaktighet i anlagets anläggning. Retinerade hörntänder kan ställa till det i bettet och orsaka trångställningar p g a tandvandringar, men

Läs hela faktabladet »

Antibiotikaprofylax inom tandvården

HUVUDBUDSKAP Gott munhålestatus är den viktigaste faktorn för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter. Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner. Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller

Läs hela faktabladet »

Komplikationer vid dento-alveolär kirurgi

BAKGRUND Det bästa sättet att förebygga komplikationer vid kirurgi är att vara väl förberedd, att ha ett adekvat röntgenunderlag och en väl inställd och informerad patient. För att undvika skador ska friläggningen (lambå) ge en god insyn och medge ett patientsäkert arbete i operationsområdet. Det finns ett antal komplikationer som

Läs hela faktabladet »

Antibiotikabehandling av odontogena infektioner

BAKGRUND Den primära åtgärden vid en infektion är att skapa dränage. Antibiotikaanvändning i tandvården ska ske på strikta indikationer och bredspektrumantibiotika ska undvikas i de flesta fall. Vid all antibiotikabehandling, även engångsdoser, sker en förändring av normalfloran som det kan ta månader att återställa igen. Detta gäller även vid behandling

Läs hela faktabladet »

Oral cancer och maligna tumörtecken

BAKGRUND Inom tandvården ses stora delar av den svenska populationen mer eller mindre regelbundet. Sverige är ett av relativt få länder som har en djupt rotad tradition av revisionsundersökningar inom tandvården även efter skolåldern. Detta ger ett ypperligt tillfälle att tidigt upptäcka/diagnostisera tumörsjukdomar. Då orala maligniteter kan ha olika utseende

Läs hela faktabladet »

Parodontalkirurgi

BAKGRUND Parodontalkirurgi utförs som ett led i behandlingen att stoppa sjukdomsutveckling och förhindra fortsatt sjukdomsprogression och räknas som en korrektiv (korrigerande) åtgärd med tre huvudsakliga syften: skapa förbättrad insyn och åtkomlighet för rengöring (debridering) av defekt och rotyta skapa möjlighet för åtkomlighet för patientens egenvård eventuellt återskapa förlorad parodontal vävnad

Läs hela faktabladet »

Parodontalkirurgi – emaljmatrixprotein som tillägg till lambåkirurgi

BAKGRUND Rekonstruktiv/regenerativ kirurgisk behandling av angulära parodontala bendefekter syftar till att skapa ett nytt parodontalt fäste, det vill säga återskapa rotcement, rothinna och alveolärt ben. En behandlingsprincip vid rekonstruktiv behandling är att använda emaljmatrixprotein (EMD) i samband med lambåkirurgi. Emaljmatrixprotein anses spela en viktig roll för bildningen av rotcement, rothinna

Läs hela faktabladet »

Kraniofaciala syndrom, ortodonti som del i bettrehabilitering

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Kraniofaciala syndrom är benämningen på medfödda tillstånd som berör skallens och ansiktets tillväxtområden och där flera olika symptom uppträder tillsammans i en viss kombination. Kraniofaciala syndrom medför ofta en lång multidisciplinär behandling. Fördjupad läsning: Kraniofaciala syndrom   Syftet med behandlingen är att normalisera: utseende tal bettfunktion

Läs hela faktabladet »

Käkledsfrakturer – kirurgisk behandling

BAKGRUND Käkledsfrakturer indelas i ledhalsfrakturer (fraktur av collum mandibulae) och frakturer av ledhuvudet (fraktur av caput mandibulae). Ledhalsfrakturer kan behandlas konservativt med sluten reponering och intermaxillärfixation eller med öppenkirurgisk reposition och plattosteosyntes. Frakturer av ledhuvudet behandlas uteslutande konservativt. Barn, oavsett frakturtyp behandlas alltid konservativt.   SLUTEN REPONERING MED INTERMAXILLÄRFIXATION BAKGRUND

Läs hela faktabladet »

Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med autogen rekonstruktion

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Metoden används för kirurgisk behandling av avancerad, benig eller fibrös, sammanväxning (ankylos) av käkleden. Vanliga orsaker till att tillståndet uppstår är: käkledsfraktur kronisk polyartrit infektion men sannolikt står också en del av förklaring att finna i ett avvikande reaktionssätt hos patienten, d v s genetiska orsaker.

Läs hela faktabladet »

Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med allogen rekonstruktion (ledprotes)

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Inom ortopedin används ledproteser (en kombination av titan och plastmaterial eller keramer) för kirurgisk behandling av grav osteoartrit i framför allt höft och knä. Detta koncept har även prövats för käkleden. Metoden har även använts vid rekonstruktion efter canceroperation av underkäken. De få behandlingsstudier som föreligger

Läs hela faktabladet »

Eminektomi (kirurgisk reduktion av tuberculum artikulare)

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Vid underkäksluxation glider ledhuvud och disk för långt anteriort och fastnar framför tuberculum artikulare. Flera kirurgiska metoder har försökts för att söka förhindra denna överrörlighet genom att applicera ett stopp framför tuberkeln men behandlingsresultaten har varit mindre goda. Tanken bakom eminektomi formulerades av Myrhaug i början

Läs hela faktabladet »

Modifierad kondylotomi

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Inspirationen till detta ingrepp kommer ifrån ortopedin där en osteotomi utförs i tibia för att ändra belastningen på menisken i knät. Genom att förändra läget på ledytan kan en skadad lateral menisk avlastas genom att belastningen istället läggs över på den mediala menisken eller omvänt. Överfört

Läs hela faktabladet »

Diskreponering

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen   BAKGRUND Diskreponering är en metod för kirurgisk behandling av patienter med diskdisplacering med återgång (knäppning/upphakning). Tanken är att man genom att föra tillbaka disken till sitt ursprungliga läge ska eliminera knäppningen/upphakningen. Diskreponering görs kirurgiskt genom att det posteriora uttänjda diskfästet reduceras kirurgiskt (Fig. 1A-B). Disken förhindras

Läs hela faktabladet »

Diskektomi

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen   BAKGRUND Diskektomi är den vanligaste öppenkirurgiska metoden för behandling av diskdisplacering med återgång i Sverige. Diskektomi kan också användas på patienter med diskdisplacering utan återgång och kronisk polyartrit om inte artroskopi eller artrocentes fungerar. Metoden innebär att leden friläggs framför örat. Behandlingsstudier med lång uppföljningstid har

Läs hela faktabladet »

Artroskopi (avlösning av sammanväxningar och renspolning)

BAKGRUND Uttrycket artroskopi betyder ”se in i led” och som antyds används en optik för att inspektera leden visuellt. Samtidigt kan också behandling utföras. Vid artroskopi kan således diagnostik och kirurgisk behandling utföras samtidigt. Käkledsartroskopi utförs med fördel i lokalbedövning. Lokalbedövningen kan med fördel kompletteras med sedering. Det är endast

Läs hela faktabladet »

Peri-implantit och mukosit

BIOLOGISKA KOMPLIKATIONER EFTER BEHANDLING AV DENTALA IMPLANTAT Biologiska komplikationer i form av inflammationer i mjuk- och hårdvävnaden runt implantat är vanligt och har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Dessa komplikationer orsakar emellanåt problem med i värsta fall lossade implantat och havererad protetik. En nyligen publicerad artikel, som baseras på 280

Läs hela faktabladet »

Kraniofaciala syndrom

BAKGRUND Vissa barn föds med en kraniofacial missbildning. Ordet kraniofacial kommer efter latinets kranium för skalle och facies för ansikte. Kraniofaciala missbildningar kan till exempel beröra endast ett av skallens tillväxtområden eller ingå i ett symptomkomplex, ett så kallat syndrom. Läpp-käk-gomspalt (LKG) uppstår under andra och tredje graviditetsmånaderna. Olika delar

Läs hela faktabladet »

Artrocentes (renspolning av leden)

BAKGRUND Uttrycket artrocentes betyder egentligen ledpunktion och begreppet används frekvent i den anglosaxiska litteraturen. Det som avses är en renspolning av leden. Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen   Indikationer Diskdisplacering utan återgång (kronisk käkledslåsning) Osteoartrit i käkleden Kronisk polyartrit som drabbat käkleden Vid dessa tillstånd uppvisar artrocentes jämförbara resultat med öppen käkledskirurgi

Läs hela faktabladet »

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se