Orofacial medicin

Fokalutredning

DEFINITION OCH SYFTE Den odontologiska fokalutredningen är en utredning för att hitta potentiella infektionsfoci och andra tillstånd som kan medföra komplikation eller prognosförsämring under eller efter pågående medicinsk behandling. Patienter som skall genomgå kirurgiska ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett krav, bör genomgå en odontologisk fokalutredning innan

Läs hela faktabladet »

Biopsitagning i munhålan

 När ska man ta ett vävnadsprov? När de anamnestiska uppgifterna och den kliniska och radiologiska bilden inte är tillräckliga för att ställa en definitiv diagnos När det finns misstanke om att förändringen kan vara ett malignt eller ett potentiellt malignt sjukdomstillstånd När den histopatologiska diagnosen är nödvändig för att veta

Läs hela faktabladet »

Odontologiskt omhändertagande av patienter efter avslutad strålbehandling i huvud-halsområdet

BAKGRUND Huvud-och halscancer är ett samlingsbegrepp för maligna tumörer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa och bihålor. Omkring 90 % av dessa tumörer är skivepitelcancrar. Övriga tumörer är olika typer av spottkörteltumörer, maligna lymfom och maligna melanom. De flesta huvud-halstumörer behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling samt kombinationer av dessa behandlingar.

Läs hela faktabladet »

Slemhinneförändringar, pigmenterade

BAKGRUND I huvudsak indelas pigmenteringar i två huvudgrupper. Dels pigmenteringar orsakade av melanin, dels pigmenteringar orsakade av annat, exempelvis vaskulära avvikelser, läkemedel, lipokrom och amalgam. Melanin produceras av melanocyter och nevusceller. Via vesiklar i dendriter hos melanocyter sprids melaninet till keratinocyterna och utsöndras där via små vesiklar vilket resulterar i

Läs hela faktabladet »

Halitosis (dålig andedräkt)

BAKGRUND Dålig andedräkt (halitosis) beskrivs som en intensiv dålig lukt utöver vad som är socialt acceptabelt. Halitosis indelas i extra-oral och intra-oral halitosis. Dålig andedräkt är relativt vanligt både hos yngre och äldre individer och har angetts i intervallet 15 till 55 %. Många är omedvetna om sin dåliga andedräkt

Läs hela faktabladet »

Pemfigoid

BAKGRUND Pemfigoid är en heterogen grupp av kroniska, autoimmuna sjukdomar som ger symtom i form av blåsor/ulcerationer på hud och slemhinnor. Pemfigoid medför risk för stort lidande och ofta en lång behandling med flera biverkningar. Det är framförallt äldre personer som drabbas och incidensen har ökat de senaste åren.  

Läs hela faktabladet »

Benigna tumörer

BAKGRUND Begreppet tumör syftar till en vävnadsnybildning (svulst eller knöl) och har sitt språkliga ursprung i latinets tumor. Denna vävnadsnybildning, som ibland också benämns neoplasm, har sällan eller aldrig någon fysiologisk funktion men kan öka i storlek mer eller mindre kontinuerligt över tid, oberoende av övriga och angränsande vävnaders tillväxt.

Läs hela faktabladet »

Tobaksrelaterade förändringar i munslemhinnan

BAKGRUND Tobak är en medicinalväxt som ursprungligen odlades i Mellan – och Sydamerika och som kom till Europa på 14-1500-talet via Columbus resor till Västindien. I icke förbränd form innehåller tobak flera tusen kemiska substanser och i förbränd form ytterligare något tusental. Vid kontakt mellan tobak och/eller tobaksrök och munnens

Läs hela faktabladet »

Biverkningar mot dentala material

BAKGRUND Biverkningar mot dentala material är ett inte helt väldefinierat område. Därför uppstår det ständigt diskussioner om vilka, och i vilken omfattning, dentala material ger upphov till avvikande reaktioner. Diskussioner fördes redan på 1860-talet då amalgamet introducerades i USA.   Prevalens Förekomsten är svår att uppskatta på grund av att

Läs hela faktabladet »

Erosioner (dentala)

BAKGRUND Dental erosion innebär förlust av tandsubstans genom en kemisk påverkan som inte involverar bakterier. En sur påverkan leder till att tandytan löses upp lager för lager och resulterar i en subsurface lesion och en i princip irreversibel skada. Erosion ingår i begreppet tandslitage (engelskans tooth wear) tillsammans med attrition

Läs hela faktabladet »

OFG (läppsvullnad/ansiktssvullnad)

BAKGRUND Orofacial granulomatos (OFG) är ett granulomatöst sjukdomstillstånd som framför allt drabbar barn och ungdomar, men kan även ses hos vuxna. Med granulom avses ett infiltrat av inflammationsceller där man bland annat kan se makrofager som aggregerat till jätteceller. Granulombildningen i sig är ett ospecifikt tillstånd som kan ses vid

Läs hela faktabladet »

Aktinisk cheilit (solskada på läppen)

BAKGRUND Aktinisk cheilit är en ytlig solskada på läppen, oftast lokaliserad till vermilion på underläppen. Aktinisk cheilit uppstår på grund av solskadade keratinocyter i epidermis, hudens yttersta hudlager. När denna solskada uppstår i huden kallas den för aktinisk keratos. Förekomsten av aktiniska cheiliter står i relation till den sammanlagda mängden

Läs hela faktabladet »

Reaktiva nybildningar

BAKGRUND En vanlig remissorsak inom oral medicin är godartade slemhinnenybildningar. Munslemhinnan exponeras ofta för återkommande eller kronisk irritation i form av plack, tandsten, upprepad påbitning, dåligt passande proteser eller fyllningsöverskott. Det kan ge upphov till reaktiva nybildningar.   Orsaker Överdrivet vävnadssvar på kronisk irritation/trauma.   FIBROEPITELIAL/FIRBÖS SLEMHINNEHYPERPLASI, IRRITATIONSHYPERPLASI Oöm tumorliknande

Läs hela faktabladet »

Bisfosfonatinducerad käkbensnekros (ONJ)

BAKGRUND Käkbensnekros orsakad av behandling med bisfosfonater är en sedan länge en känd läkemedelsbiverkan. En mycket vanlig benämning i litteraturen är ONJ (OsteoNecrosis of the Jaw) , men även andra namn såsom BRONJ (Bisphosphonate-Related Osteonecrosis of the Jaw) eller MRONJ (Medication Related OsteoNecrosis of the Jaw) förekommer ofta. Bisfosfonater och andra

Läs hela faktabladet »

Pemfigus Vulgaris (blåsor och sår i munnen)

BAKGRUND Pemfigus är en autoimmun sjukdom som drabbar hud och slemhinnor. Pemfigus är egentligen en grupp av sjukdomar där pemfigus vulgaris (PV) är den vanligaste formen och den som ofta engagerar munhålans slemhinnor. Innan det fanns tillgång till immunosuppressiv behandling var pemfigus vulgaris ofta dödlig. Med tillgång till läkemedel som

Läs hela faktabladet »

Muntorrhet

BAKGRUND Saliv produceras från olika spottkörtlar; tre stora pariga körtlar där öronspottkörteln (parotis) producerar serös saliv, tungspottkörteln (sublingualis) mukös saliv och underkäksspottkörteln (submandibularis) en blandad typ av saliv. Utöver dessa finns också många små accessoriska spottkörtlar som producerar mukös saliv. All denna saliv blandas i munhålan till så kallad helsaliv.

Läs hela faktabladet »

Cystor i mun- och käkregionen

INLEDNING Detta faktablad avseende cystor är inte en fullständig genomgång av alla cystor utan en översikt över några av de vanligaste cystorna i mun- och käkregionen och delas in i odontogena cystor och icke odontogena cystor. I slutet kommer även en lesion som ej är en riktig cysta att avhandlas

Läs hela faktabladet »

Läkemedelsbiverkningar i munhålan

BAKGRUND Kunskaperna kring orala läkemedelbiverkningar är bristfälliga. Till stora delar beror detta på att det brister i tandläkarnas rapportering. Det är viktigt att både tandläkare och läkare förstår när en reaktion i munhålan är relaterad till läkemedelsbehandling, så att adekvata åtgärder kan sättas in så snart som möjligt. Det är

Läs hela faktabladet »

Leukoplaki (vit fläck i slemhinnan)

BAKGRUND Oral leukoplaki är en övervägande vit fläck i den orala slemhinnan som inte kliniskt eller histopatologiskt kan diagnostiseras som någon annan definierbar slemhinneförändring. Leukoplaki är en klinisk diagnos som används när andra möjliga diagnoser uteslutits. Oftast är lesionen asymtomatisk. Per definition är de bakomliggande orsakerna till uppkomsten av leukoplakier

Läs hela faktabladet »

Burning mouth syndrome (munsveda/tungsveda)

BAKGRUND BMS definieras av International Association of the Study of Pain (2013) som ”ett kroniskt smärttillstånd eller obehag från den orala slemhinnan som inte har någon identifierbar kausativ lesion och som inte kan förklaras av annat tillstånd eller sjukdom.” BMS är i grunden en uteslutningsdiagnos.   Prevalens Prevalensen för BMS

Läs hela faktabladet »

Palliativ munvård (i livets slutskede)

BAKGRUND Begreppet palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Palliativ vård kan ges under en mycket lång period och kan ske parallellt med livsförlängande behandling. Till slut inträffar dock en brytpunkt då livsförlängande behandling inte längre ger

Läs hela faktabladet »

OLP (Oral Lichen Planus)

BAKGRUND Oral lichen planus (OLP) är en relativt vanlig kronisk autoimmun sjukdom som påverkar munslemhinnan. OLP ingår i familjen lichenoida vävnadsreaktioner, tillsammans med lichenoida kontaktreaktioner, lichenoida läkemedelsreaktioner, och graft-versus-host disease.   Prevalens Prevalensen av OLP i den svenska befolkningen är ca 1 %. Medelåldern är 55 år och 65 %

Läs hela faktabladet »

Lichenoid kontaktreaktion (allergi mot fyllningsmaterial)

BAKGRUND En lichenoid kontaktreaktion är en allergisk reaktion som förekommer i munslemhinnan och orsakas vanligast av komponenter i dentalt amalgam. Den lichenoida kontaktreaktionen är mer specifikt en fördröjd överkänslighetsreaktion (typ 4-reaktion) och lesionen ligger alltså i direkt kontakt med ett fyllningsmaterial, vanligtvis amalgam. Lichenoida kontaktreaktioner har samma kliniska reaktionsmönster och

Läs hela faktabladet »

Antibiotikabehandling av odontogena infektioner

BAKGRUND Den primära åtgärden vid en infektion är att skapa dränage. Antibiotikaanvändning i tandvården ska ske på strikta indikationer och bredspektrumantibiotika ska undvikas i de flesta fall. Vid all antibiotikabehandling, även engångsdoser, sker en förändring av normalfloran som det kan ta månader att återställa igen. Detta gäller även vid behandling

Läs hela faktabladet »

Oral cancer och maligna tumörtecken

BAKGRUND Inom tandvården ses stora delar av den svenska populationen mer eller mindre regelbundet. Sverige är ett av relativt få länder som har en djupt rotad tradition av revisionsundersökningar inom tandvården även efter skolåldern. Detta ger ett ypperligt tillfälle att tidigt upptäcka/diagnostisera tumörsjukdomar. Då orala maligniteter kan ha olika utseende

Läs hela faktabladet »

Orala svampinfektioner

BAKGRUND Svampinfektioner i munhålan förorsakas till största delen av Candida Albicans och benämns då oral candidos. Upp till 80 % av befolkningen har Candida Albicans (CA) i sin normala munflora. Då CA är i balans med övrig mikroflora i munhålan finns ingen infektionsrisk. Vid förändringar av miljön i munhålan kan

Läs hela faktabladet »

Orala virusinfektioner

BAKGRUND Ett flertal virustyper kan manifestera sig i och i anslutning till munhålan. Den kliniska bilden och symptomen varierar. De vanligast förekommande är: Herpes simplexvirus (HSV) Varicella-zostervirus (VZV) Coxsackievirus Humant papillomavirus (HPV) HIV (Human Immunodeficiency Virus)   Orsak Herpes simplexvirus smittar genom direktkontakt, varicella zostervirus och coxsackievirus smittar främst via

Läs hela faktabladet »

Lingua geografica (fläckar på tungan)

BAKGRUND Lingua geografica (även: migratory glossitis eller erythema migrans) är en benign inflammatorisk förändring som förekommer på tungan. Det typiska utseendet på tungan är ett kartliknande mönster, därav namnet lingua geografica. Lingua geografica uppträder plötsligt och kan pågå under allt från dagar till veckor, månader och år.   Epidemiologi Lingua geografica drabbar vanligen

Läs hela faktabladet »

Recidiverande aftös stomatit – RAS (”Afte”)

BAKGRUND Prevalens Recidiverande aftös stomatit (RAS) dvs återkommande aftösa sår drabbar cirka 2% av den vuxna svenska befolkningen. Förekomsten har rapporterats vara högre i andra befolkningsgrupper. Därmed tillhör detta tillstånd en av de vanligaste orala slemhinneförändringarna som finns idag. RAS debuterar ofta i barn och ungdomsåren och är sällsynt hos

Läs hela faktabladet »

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se