Protetik

Protetisk behandling i attritionsbett

BAKGRUND Det finns flera typer av dentalt slitage varav, erosion och attrition är de vanligaste. Erosion och attrition har helt olika orsaker, och ska därmed hanteras på olika sätt. Detta gäller hela behandlingskedjan, från orsaksinriktad och förebyggande behandling till restaurativ behandling, materialval och uppföljning. De protetiska riskerna och prognosen är

Läs hela faktabladet »

Kompositmaterial

BAKGRUND Ljushärdande komposit är idag den typ av material som dominerar vid direkt fyllningsterapi. Komposit ihop med bondingmaterial ger fördelen av en adhesiv förankring och innebär mindre avverkning av tandsubstans samt god estetik. Dagens material uppvisar goda mekaniska egenskaper, vilket tillsammans med den adhesiva retentionen förbättrat långtidsprognosen även för posteriora

Läs hela faktabladet »

Protetisk behandling i djupa bett

BAKGRUND Alla med protetisk erfarenhet vet att risken för protetiska komplikationer är större i djupa bett än i kant-i-kantbett. Ändå går det inte att verifiera detta i kliniska studier och därmed finns det inte heller några nationella riktlinjer om hur man bör gå tillväga vid protetisk behandling i djupa bett.

Läs hela faktabladet »

Käkregistrering för proteser

Beskrivningen av käkregistrering gäller i första hand för hela proteser, men samma principer gäller i stort för partialproteser, hela implantatbroar och större tandburna broar där bitschablon anses nödvändig. Ännu har vi inte kommit helt till digitalisering.   BAKGRUND Käkregistrering är ett omfattande moment, som kräver stora kunskaper och eftertanke. Samtidigt

Läs hela faktabladet »

Partialprotes – konstruktionsprinciper

FÖRUTSÄTTNINGAR Innan det är dags att ersätta förlorade tänder med en permanent partialprotes, ska all nödvändig förbehandling vara utförd. Alla alternativa behandlingsformer ska ha beaktats och patienten skall ha fått information om alternativen. Partialproteser kopplade med attachment tas inte upp i framställningen här, men urtagskronor är förstås något som ska

Läs hela faktabladet »

Implantatbro vid total tandlöshet

BAKGRUND Professor Per-Ingvar Brånemark beskrev i mitten av 1960-talet osseointegration av titan-implantat som opererades in i tandlösa käkar. Det innebar att fixturer förankrades i benvävnaden och till dessa kopplades broar så att patienten kunde rehabiliteras med en fast konstruktion. Behandlingen utförs idag rutinmässigt på patienter med tandlöshet och har en

Läs hela faktabladet »

Amelogenesis imperfekta – protetisk behandling

BAKGRUND Patienter med diagnosen Amelogenesis imperfekta(AI) har en genetisk störning av emaljutvecklingen. AI är karaktäriserad av en mycket stor heterogenitet både kliniskt och genetiskt. Emaljstörningen drabbar i allmänhet både den primära och permanenta dentitionen, men är oftast mer tydlig i det permanenta bettet. Olika prevalens siffror har rapporterats, från ca

Läs hela faktabladet »

Protes- och munhygien

FÖRVARING AV PROTESER NATTETID Vid användning av hela proteser (både i överkäke och underkäke) mår slemhinnan/munnen bäst av att proteserna tas ut på natten. Tandpressning/gnissling elimineras också effektivt. Risken för ökad resorption av det underliggande tandbenet (kristorna) minskar dessutom. Av sociala skäl behöver en del ha proteserna i dygnet runt

Läs hela faktabladet »

Latex i tandvården – risker och rekommendationer

BAKGRUND Handskar används idag rutinmässigt i tandvården som skydd mot smittspridning och kemikalier. Användningen av naturgummi-latex (härefter endast kallat latex) som handskmaterial och för andra applikationer har minskat men förekommer fortfarande. Latex är ett känt allergen som kan orsaka en typ I-allergi (snabb överkänslighetsreaktion) på grund av dess organiska polypeptider

Läs hela faktabladet »

Bonding

BAKGRUND Restauration av tänder med ringa till måttlig defekt sker idag främst med kompositmaterial, som rätt utfört har god överlevnadsprognos. En viktig komponent för ett gott resultat är att fyllningen har en bra bindning (adhesion) till tandsubstansen. Adhesiva material definieras som kemiska substanser som främjar vidhäftning (adhesion) av ett ämne

Läs hela faktabladet »

Materialval vid tandstödda MK-konstruktioner

BAKGRUND Trots att det blir allt vanligare med helkeramiska konstruktioner inom tandstödd protetik framstår metallkeramiska (MK) konstruktioner oftast som ett huvudalternativ för de flesta tandläkare, åtminstone vid större broar. MK är dock inget enhetligt begrepp; det finns flera olika material att välja mellan, alla med sina för- och nackdelar. Jämförande

Läs hela faktabladet »

Materialval vid implantatprotetik

BAKGRUND Även om man i tidiga studier av de moderna, skruvformade implantaten noggrant beskrev kirurgisk och protetisk behandlingsgång var man ytterst knapphändig i diskussionerna kring materialval för suprakonstruktionerna. Mer eller mindre uttalat kopierade man de koncept som vid tiden gällde för tandretinerade konstruktioner: guldakryl, olika metallkeramer och så småningom helkeramer.

Läs hela faktabladet »

Tandblekning

BAKGRUND Medicinskt behov att bleka tänderna kan förekomma vid mineraliseringsstörningar med gravt missfärgade tänder eller grav missfärgning av andra skäl. I övrigt vill många bleka sina tänder av estetiska skäl, med önskan om vitare tänder. EU-kommissionen har klargjort att tandblekningsprodukter är kosmetiska. Hit hör, förutom väteperoxid, även ämnen som leder

Läs hela faktabladet »

Implantatkomplikationer, protetiska

HAVERIANALYS Vid varje inträffad komplikation ska man försöka ta reda på varför detta har hänt och åtgärda den bakomliggande orsaken innan man behandlar/reparerar. Alltså inte bara okritiskt skruva fast en lossnad bro, utan först försöka hitta orsaken till lossnandet.   Tänkbara orsaker till lossnande kan vara: ogynnsam placering av implantaten

Läs hela faktabladet »

Onlays, helkeramiska

BAKGRUND Den intensiva utvecklingen av helkeramiska material har inneburit nya möjligheter att ersätta förlorad tandsubstans. Såväl kronor, broar, stift, fasader, implantat, distanser, inlägg, onlay etc kan göras i helkeramiska material. Beroende på vad som ska ersättas så används olika material med olika fysikaliska och optiska egenskaper, d v s det

Läs hela faktabladet »

Rebasering av helprotes

BAKGRUND I engelsk litteratur skiljer man på reline och rebase. Med reline avses att bara protesens slemhinneyta ersätts. Rebase betyder att allt basmaterial byts ut, det är bara tänderna som inte byts. På svenska används vanligen synonymt basning eller rebasering i betydelsen att slemhinneytan ersätts. En protes vilar på slemhinnorna,

Läs hela faktabladet »

Duplikatprotes

BAKGRUND Med en duplikatprotes kan man kopiera det som är bra på den gamla protesen och förbättra det som är dåligt. Dessutom är det psykologiskt bra för patienten och mycket tidsbesparande. Duplikat är det ultimata sättet att göra en ny protes. Många gånger är patienten nöjd med sin gamla protes

Läs hela faktabladet »

Myodynamisk hel underkäksprotes

BAKGRUND Helprotesbärande är en svår konst, som de flesta patienter trots allt lär sig att behärska. En hel överkäksprotes (HÖK) är förhållandevis lätt att anpassa sig till då den oftast kan få god retention till gomvalvet. Så är inte fallet när det gäller en hel underkäksprotes (HUK), eftersom det vanligtvis

Läs hela faktabladet »

Tandstödd bro vid flertandslucka

BAKGRUND Tandförluster över tid orsakas framför allt av tandsjukdomarna karies och parodontit. I åldersgruppen som fyllde 70 år 2003 saknades i genomsnitt 7 tänder. I den åldersgrupp som samma år fyllde 30 saknades högst 1 tand. I de fall ett flertal tänder saknas hos yngre individer är detta oftast orsakat

Läs hela faktabladet »

Pelare, laboratorieframställd

BAKGRUND Rotfyllda tänder har kortare överlevnad än vitala tänder. De frakturerar oftare, och överlevnaden för broar med rotfyllda stödtänder är lägre än för broar med vitala stödtänder. En rotfylld tand utgör därför en protetisk risk. Detta gäller i synnerhet om den rotfyllda tanden är stiftförsedd. Stiftförankring bör därför undvikas om

Läs hela faktabladet »

Pelare, klinikframställd

BAKGRUND För bakgrund och allmänna principer för stiftförankringar, se faktabladet: Pelare, laboratorieframställd   Fördelar och begränsningar hos klinikframställda pelare: Ett behandlingstillfälle kan sparas Ingen involvering av tandtekniker behövs Tekniken kan ibland vara tandsubstansbevarande En aseptisk teknik kan tillämpas hela vägen från rotbehandling till färdig pelare Ingen stiftretinerad temporär krona behövs

Läs hela faktabladet »

Implantatbro vid flertandslucka

BAKGRUND Tandförluster över tid orsakas framför allt av tandsjukdomarna karies och parodontit. I åldersgruppen som fyllde 70 år 2003 saknades i genomsnitt 7 tänder. I den åldersgrupp, som samma år fyllde 30 år, saknades högst 1 tand. I de fall ett flertal tänder saknas hos yngre individer är detta oftast

Läs hela faktabladet »

Tand- och implantatstödd bro

BAKGRUND Den enklaste formen av en tand- och implantatstödd bro är en 3-ledsbro, som har som ändstöd en naturlig tand och ett implantat och däremellan ett hängande led. Överkonstruktioner består av ett skelett i metallegering som täcks med en keram eller eventuellt med akryl- eller kompositmaterial. Överkonstruktionen skruv- eller cementretineras

Läs hela faktabladet »

Implantatstödd krona

BAKGRUND Orsak Orsaken till tandextraktion kan vara bland annat rotfraktur, karies eller parodontala problem. Andra faktorer påverkar också ställningstagandet, såsom patientens ekonomi och tandläkarens yrkesmässiga uppfattning. Bland unga patienter är medfödd avsaknad av tandanlag (aplasier) liksom trauma en vanlig orsak till tandlucka. En efterundersökning av 185 patienter, behandlade med implantatstödd

Läs hela faktabladet »

Helprotes

BAKGRUND En helt tandlös käke kan vara orsakad av en medfödd missbildning, en följd av trauma eller sjukdom som karies eller parodontit. Om tandlösheten ger upphov till en funktionsstörning kan den rehabiliteras med en total plattprotes. För andra faktablad om helproteser, läs: Rebasering av helprotes Duplikatprotes Myodynamisk hel underkäksprotes  

Läs hela faktabladet »

Partialprotes

BAKGRUND En partiellt tandlös käke kan vara orsakad av en medfödd missbildning eller vara en följd av trauma eller sjukdom som karies eller parodontit. Om tandlösheten ger upphov till en funktionsstörning kan den rehabiliteras med en avtagbar partialprotes.   BEHANDLINGSGÅNG Förbehandling Planering Planering av ocklusala stöd och aktiva retentionselement (bland

Läs hela faktabladet »

Etsbroar

BAKGRUND Saknade tänder kan ersättas med fastsittande eller avtagbar protetik. Enstaka tandluckor behandlas oftast med fastsittande protetik, som kan bestå av en tandstödd bro eller implantstödd protetik. Den konventionella fasta broprotetiken, där ponticar fyller ut luckan, kräver att stödtänderna oftast måste prepareras enligt fullkroneprincipen. Detta innebär en omfattande förlust av

Läs hela faktabladet »

Entandslucka från 3:a till 3:a

BAKGRUND Möjliga orsaker till, och effekter av, entandslucka från 3:a till 3:a är: TRAUMA – frekvent förekommande i 7-10 års åldern. EXTRAKTION – medför risk för benförlust av buccala benväggen. PARODONTIT – mobila granntänder, omfattande benförlust. KARIES – kronterapi subgingivalt. ENDODONTISK KOMPLIKATION (periapikal inflammation) RESORPTION – svår extraktion – risk

Läs hela faktabladet »

Implantatretinerad täckprotes

BAKGRUND En implantatretinerad täckprotes är en konstruktion där implantat används för att retinera en avtagbar protes. Behandlingen kan ses som ett sätt att förbättra retentionen hos en total plattprotes eller som ett alternativ till en fastsittande implantatbro vid total tandlöshet. Vetenskaplig dokumentation finns som visar att komfort och tuggförmåga förbättras

Läs hela faktabladet »

Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen De stora övergripande riskerna och behandlingsstrategierna i samband med denna åtgärd har beskrivits under Tandstödd bro med extension. Nedanstående text utgår från att läsaren är bekant med innehållet i den texten. En lämplig patientgrupp för broar med extensionsled är ofta patienter med en behandlad parodontit där

Läs hela faktabladet »

Tandstödd bro med extension

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Broöverlevnaden är generellt sett lägre för broar med extensionsled än för inspända broar. Studier redovisar också ett ökat antal komplikationer på broar med flera extensionsled, och fler komplikationer inom allmäntandvård än inom specialisttandvård.   Biomekanik En tandstödd bro kan ur mekanisk synpunkt betraktas som en balk.

Läs hela faktabladet »

Ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen Att ortodontiskt distalföra en tand för att sedan använda tanden som brostöd är ingen vanlig terapi. Oftare väljs en lösning med implantat, en tandstödd extensionsbro eller en partialprotes. Eftersom riskerna är små och prognosen god kan ortodontisk distalisering vara ett utmärkt terapival i specifika fall. Ett

Läs hela faktabladet »

Tandlöshet

BAKGRUND För bara ett par generationer sedan var tandlöshet vanligt förekommande och det ansågs i det närmaste normalt att man skulle tappa sina tänder med stigande ålder. Under de senaste decennierna har dock förekomsten av total tandlöshet minskat dramatiskt i Sverige; prevalensen av total tandlöshet var hos 60-åriga kvinnor 47

Läs hela faktabladet »

Friändstandlöshet, enkel- och dubbelsidig

BAKGRUND Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen   Definiton Friändstandlöshet innebär total avsaknad av tand/tänder bakom den sista tanden i tandraden. Friändstandlösheten betecknas som enkelsidig då den föreligger i käkens ena sida och dubbelsidig om den föreligger på båda sidorna. Enkelsidig friändstandlöshet kan vara begränsad till allt ifrån avsaknad av en tand (den

Läs hela faktabladet »

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se