Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 13 Oct 2018

Publicerad: 2 Maj 2011

Fluorlackning vid initial kronkaries med risk för progression

Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin

BAKGRUND

Karies är den vanligaste orsaken till tandförlust, vilket för den drabbade inte bara leder till försämrad funktion utan även till sänkt självkänsla och lägre social status.

Emaljkaries utvecklas långsamt i en normalpopulation. Vetenskapliga studier visar att det i snitt tar 5 år för emaljkaries approximalt att nå dentinet bland svenska ungdomar. Det går dock betydligt fortare bland högriskpatienter.

En tidig diagnos av kariesskadan är viktig, då en ytlig kariesskada med hjälp av fluorprevention lättare läker ut än vad en djup skada gör. Tidigt utläkta kariesskador blir till och med mer motståndskraftiga mot syraattacker än frisk emalj då fluorinlagringen fungerar som en impregnering.

 

Orsaker

Tandvården har idag god kunskap om orsaksfaktorerna till kariessjukdomen.
Försvarsfaktorerna saliv och fluor bör väga tyngre än angreppsfaktorerna kost och mikroorganismer för att förhindra progression av initial kronkaries.

 

Det patologiska skeendet på tandytan styrs indirekt av yttre faktorer, såsom:

  • socioekonomi
  • kunskap
  • utbildning
  • inställning till tandvård
  • tilltro till den egna förmågan om god egenvård
  • genetik

 

UTREDNING

När en initial kariesskada på tandytan upptäcks är det viktigt med en orsaksutredning där medicinska, odontologiska och sociala faktorer kartläggs.

Cariogram, ett datoriserat riskbedömningsprogram, kan då vara ett viktigt hjälpmedel för att utröna orsak till karies och samtidigt vara ett pedagogiskt verktyg i patientkommunikationen.

Det är viktigt att skilja på aktiva kariesskador och kariesskador som har läkt ut, så kallad kronisk karies, men som fortfarande syns på röntgen.

 

BEHANDLING

Grundprincipen är att all karies ska behandlas.
Det bör dock i första hand ske med riskbedömning, tidig diagnostik och remineralisering så långt det är möjligt och fyllningsterapi endast där dessa åtgärder inte räcker. Erfarenhet visar att med god egenvård och professionellt utförd prevention kan emaljkaries stoppas upp eller läkas ut.

  • I första hand ska det ske orsaksinriktatoch tandvårdspersonalens roll är att informera och instruera patienten i vikten av god egenvård och därigenom stärka patientens egenmakt och tilltro till den egna förmågan att kunna påverka sin munhälsa.
  • Professionellt utförd fluorlackning på tandklinik minst 4 gånger per år med 3 månaders intervall eller oftare uifrån individuellt behov. Detta är av yttersta vikt när egenvården inte fungerar.

 

Professionell fluorlackning

Applicering av fluorlack är en enkel och snabb metod som vanligtvis inte kräver professionell tandrengöring innan, utan tandborstning räcker.
Ett tunt lager plack kan till och med vara en fördel, då placket laddas upp på fluor från lacket. Man bör dock undvika att applicera fluorlack i tjocka approximala plack, varför flossing av approximalytorna innan lackning är att föredra i dessa fall.

Arbetsgång

  1. Om möjligt, låt patienten själv borsta tänderna så kombineras lackningen med ett pedagogiskt moment att öva upp känslan att vara ren i munnen. Samtidigt kan tandvårdspersonal läsa av patientens förmåga att borsta rent.
  2. Approximal flossing med tandtråd genom kontaktpunkterna och undvikande av sårgörning av gingivan.
  3. Torrläggning med bomullsrullar och luftblästring. Det är inte ett absolut krav på fullständigt torra tänder för att applicera lacket.
  4. Applicering av lacket med spruta eller pensel i ett tunt lager från buccal- och lingualsidorna i approximalrummen just under kontaktpunkten, vid fyllningsskarvar och utefter tandköttskanten.
    De viktigaste appliceringsytorna är approximalt och cervikalt, då det är liten effekt av fluor på ocklusalytor. Lacket sitter kvar längre om det läggs i tunna lager på aktuella ytor istället för i tjocka skikt på samtliga tandytor. 0,3 – 0,5 ml lack räcker till ett fullt betandat bett.
  5. Inga förhållningsregler för mat och dryck samma dag, men för att maximera effekten av fluorlacket bör tandborstning och approximal rengöring undvikas samma dag för att lacket skall få chans att avge fluor under så lång tid som möjligt.
  6. Fluorlackningen upprepas om 3 månader eller oftare utifrån individuellt behov.

 

Fluorets verkningsmekanismer

  • Förhindrar upplösning (demineralisering) av tandens hårdvävnad
  • Påskyndar läkning (remineralisering) av tandytan
  • Reducerar syraproducerande bakteriers metaboliska aktivitet

För att dessa effekter skall uppnås, bör fluoridjoner finnas närvarande i vätskefasen mellan tand och plack under så stor del av dygnet som möjligt.

Fluorlack med hög fluorkoncentration och lång kontakttid mellan lack och tandyta bidrar till bildning av kalciumfluorid på tandytan som verkar som en pH-reglerande fluorreservoar som frigörs vid syraattacker.
Fria fluoridjoner kan då vid sjunkande pH direkt påverka kariesprocessens remineralisering och bakteriernas syraproduktion.

Kalciumfluorid har uppmätts på tandytan veckor och månader efter en enda lackning och förklarar fluorlackets goda effekt.

 

Vanligaste fluorlackerna på svenska marknaden

  • Duraphat (Colgate-Palmolive). 5% NaF(= 2,26% F= 22 600 ppm F).Ljusgult i färgen och blir vitaktigt i kontakt med tandytan. Innehåller schellack och kolofonium. Beakta överkänslighet mot kolofonium.
  • Fluor Protector (Ivoclar Vivadent) 0,9%silanfluorid (= 0,1% F =1000 ppm F). Färglöst och innehåller etylacetat.
  • Bifluorid 12 (Voco). 6%NaF och 6% CaF2(= 5,6% F = 56 000 ppm F). Genomskinligt och flyktigt och innehåller etylacetat.

 

Nyare fluorlacker

  • Fluor Protector S (Ivoclar Vivadent) innehåller 0,77 % (7 700 ppm) fluor. Genomskinligt och innehåller etanol och vatten som lösningsmedel.
  • Profluorid (Voco). 2,26% F (= 22 600 ppm F). Genomskinligt och innehåller kolofonium. Beakta överkänslighet mot kolofonium.
  • Bifluorid 10 (Voco) innehåller 5%NaF (2,26% F = 22 600 ppm F) och 5% CaF2. Genomskinligt och flyktigt och innehåller etylacetat.
  • Clinpro White varnish (3M ESPE) innehåller 2,26 % (22 600 ppm) fluor. Innehåller kolofonium och etanol. Beakta överkänslighet mot kolofonium.

 

Vetenskapliga studier

  • Bland svenska tonåringar utgör emaljkaries mer än 80 % av de totala kariesskadorna på approximalytorna. Dessa skador kan hos vuxna vara en potentiell risk för progression.
  • En progressionsstudie på svenska tonåringar visade att fluorlackning var 3:e månad signifikant minskade progressionen av approximalkaries som en tilläggseffekt till fluortandkräm och fluorsköljning.
  • Cochrane Library har år 2013 återigen granskat fluorlackningsstudier och då studier gjorda mellan åren 1975 och 2012. De fastslår att resultaten från tidigare sammanställning kvarstår och att kariesreduktionen på permanenta bettet är i medel 43 % och i primära bettet 37 %.
  • Evidens från 6 systematiska reviews från Cochrane innefattande 200 studier och mer än 80 000 deltagare bekräftar fluorlackets effektivitet mot karies när det appliceras 2-4 gånger per år och det är oberoende av bland annat kariesrisk vid baseline, bakgrundsexponering av fluor och användande av fluortandkräm.
  • I en svensk studie åren 1998 till 2002 med skolbaserade Duraphat-lackningar bland 758 st 13-16-åringar minskade fluorlackning 2-8 gånger per år signifikant kariesprogressionen på approximalytorna i ett högriskområde.
  • Duraphat är det fluorlack som är mest dokumenterat i vetenskapliga studier med god effekt följt av Fluor Protector.
  • Expertgruppen för karies i Nationella Riktlinjer har utifrån dessa studier extrapolerat resultaten till att även gälla vuxna befolkningen vid initial kronkaries med risk för progression.

 

Negativa effekter

Vetenskapliga studier och praxis har visat att fluorlackning är en säker behandlingsform och inga akuta toxiska reaktioner har rapporterats. Detta beror på att

  • plasmanivåer av fluor långt under toxisk nivå uppmättes efter fluorlackning på barn
  • fluor i lack absorberas långsammare än fluor från tabletter och tandkräm, vilket troligtvis beror på lackets låga vattenlöslighet
  • stor del av fluoren i lacket absorberas inte i passage genom kroppen utan utsöndras via avföringen
  • mycket små mängder av lack används

 

Referenser

Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Prevalence of approximal caries in posterior teeth in 15-year-old Swedish teenagers in relation to their caries experience at 3 years of age. Caries Res 2007;41:392-398.

Bonetti D, Clarkson JE. Fluoride varnish for caries prevention: efficacy and implementation. Caries Res 2016;50(suppl 1):45-49.

Bratthall D, HänselPetersson G. Cariogram – a multifactorial risk assessment model for a multifactorial disease. Community Dent Oral Epidemiol 2005;33:256–264.

Burt BA, Pai S. Sugar consumtion and caries risk: A systematic review. J Dent Educ 2001;65:1017-1023.

Caslavska V, Gron P, Kent RL, Joshipura K, DePaola PF. CaF2 in enamel biopsies 6 weeks and 18 months after fluoride treatment. Caries Res 1991;25:21-26.

Ekstrand J, Koch G, Petersson LG. Plasma fluoride concentration and urinary fluoride excretion in children following application of the fluoride-containing varnish Duraphat®. Caries Res 1980;14:185-189.

Featherstone JDB, Glena R, Shariati M, Shields CP. Dependence of in vitro demineralization of apatite and remineralization of dental enamel on fluoride concentration. J Dent Res 1990;69:620-625.

Gustafsson A, Svenson B, Edblad E, Jansson L. Progression rate of approximal carious lesions in Swedish teenagers and the correlation between caries experience and radiographic behaviour. An analysis of the survival rate of approximal caries lesions.ActaOdontolScand 2000;58:195-200.

Helfenstein U, Steiner M. Fluoride varnishes (Duraphat): A meta-analyses. Community Dent Oral Epidemiol 1994;22:1-5.

Koulourides T, Keller SE, Manson-Hing L, Lilley V. Enhancement of fluoride effectiveness by experimental cariogenic priming of human enamel. Caries Res 1980;14:32-39.

Lenzi TL, Fernandes Montagner A, Soares FZM, de Oliveira Rocha R. Are topical fluorides effective for treating incipient carious lesions? A systematic review and meta-analysis. JADA 2016;147(2):84-91.

Marinho VCC, Higgins JPT, Logan S, Sheiham A. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2002;3:CD002279.

Marinho VCC, Worthington HV, Walsh T, Clarkson JE. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 7. Art.No.: CD002279. DOI: 10.1002/14651858. CD002279.pub2.

Mejàre I, Källestål C, Stenlund H. Incidence and progression of approximal caries from 11 to 22 years of age in Sweden: a prospective radiographic study. Caries Res 1999;33:93-100.

MobergSköld U, Klock B, Rasmusson CG, Torstensson T. Is caries prevalence underestimated in today’s caries examination? A study on 16-year-old children in the county of Bohuslän, Sweden.Swed Dent J 1995;19:213-217.

MobergSköld U, Petersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect of school-based fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different caries risk areas. Caries Res 2005;39:273-279.

Modéer T, Twetman S, Bergstrand F. Three-year study of the effect of fluoride varnish (Duraphat) on proximal caries progression in teenagers. Scand J Dent Res 1984;92:400-407.

Petersson LG, Twetman S, Dahlgren H, Norlund A, Holm AK, Nordenram G, Lagerlöf F, Söder B, Källestål C, Mejàre I, Axelsson S, Lingström P. Professional fluoride varnish treatment for caries control: a systematic review of clinical trials. ActaOdontolScand 2004;62:170-176.

Poulsen S. Fluoride-containing gels, mouth rinses and varnishes: An update of evidence of efficacy. EurArchsPaediatric Dent 2009;10:157-161.

Robinson C. Fluoride and the caries lesion: interactions and mechanism of action. EurArchsPaediatric Dent 2009;10:136-140.

Rölla G. On the role of calcium fluoride in the cariostatic mechanism of fluoride.Acta OdontolScand 1988;46:341-345.

SBU. Tandförluster. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 204.ISBN 978-9185413-40-9.

Seppä L. Efficacy and safety of fluoride varnishes.CompendContinEduc Dent 1999;20:18-26.

ten Cate JM. Current concepts on the theories of the mechanism of action of fluoride.ActaOdontolScand 1999;57:325-329.

Weintraub JA. Fluoride varnish for caries prevention: comparisons with other preventive agents and recommendations for a community-based protocol. Spec Care Dentist 2003;23:180-186.

Ögaard B. CaF2 formation: cariostatic properties and factors of enhancing the effect. Caries Res 2001;35(suppl 1):40-44.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se