Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 6 Feb 2018

Publicerad: 6 Feb 2018

Implantat och tobaksrökning

Författare: Övertandläkare och Med.dr. Shariel Sayardoust avdelningen för parodontologi, Odontologiska institutionen, Jönköping/ avd. för Biomaterial, Sahlgrenska akademin, GU

Granskad av: Professor övertandläkare Anders Holmlund, Avd för Käkkirurgi, Odontologiska Institutionen /Karolinska institutet, Huddinge

BAKGRUND

Användningen av dentala implantat har blivit praxis i modern tandvård. Dentala titanimplantat har använts i mer än 30 år för att behandla tandlöshet. De flesta studier indikerar att behandling med titanimplantat är en säker behandling. Det finns dock en andel behandlingar som misslyckas med stort lidande för patienten. Implantatförlust leder ofta till svårförutsägbara omgörningar. Infektioner kring implantat (periimplantit) är svåra att behandla. Periimplantit är en sjukdom som förekommer i 10-20% av patienter behandlade med implantat.

 


Fig 1 Osseointegrerade implantat utan suprakontruktion

 


Fig 2 Röntgenbild på osseointegrerade implantat med suprakonstruktion

 

 

OSSEOINTEGRATION

Är en förutsättning för behandling med dentala implantat, har hittills definierats som den direkta strukturella och funktionella kopplingen mellan ben och implantatyta. Lyckad osseointegration inbegriper en rad av biologiska händelser, som inflammation, reparation, benbildning och benremodellering.

 

 

BIOLOGISKA KOMPLIKATIONER

Även om behandling med dentala implantat är tillförlitlig, med frekvent rapporterade goda resultat, uppstår biologiska komplikationer och ett antal riskfaktorer har blivit omnämnda i litteraturen exempel på dessa är:

  • patientens medicinska status
  • rökning
  • benkvalitet
  • bentransplantation
  • strålningsterapi
  • parafunktioner
  • operatörserfarenhet
  • grad av kirurgiskt trauma
  • bakteriell kontaminering
  • mottaglighet för parodontit

 

 

TOBAK

Rökning är en väldokumenterad hälsorisk.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är tobaksepidemin ett av de största folkhälsohoten världen någonsin har mött och dödar cirka sex miljoner människor årligen.

Mer än fem miljoner av dessa dödsfall är resultatet av direkt tobaksbruk, medan mer än 600 000 är resultatet av att icke-rökare utsätts för sekundär rökning. Rökning är associerad med flera hälsorisker, som dess inverkan på sår- och benläkning.

Redan 1993 föreslog Bain med medarbetare att det finns en koppling mellan cigarettrökning och komplikationer i samband med dentala implantat. Efter det har en rad kliniska studier pekat ut rökning som en risk vid behandlingar med dentala implantat.

Meta-analyser indikerar en Odds Ratio på 1.96-2.25 för implantatförlust hos rökare jämfört med icke rökare och 3.6–4.6 för periimplantit hos rökare jämfört med icke rökare.

 

Mekanismerna bakom rökningens skadliga effekter:

De biologiska komplikationerna tillföljd av rökning kan delas in i:

  • Tidiga komplikationer (implantatförluster, utebliven eller fördröjd osseointegration)
  • Sena komplikationer (periimplantit, förlust av etablerad osseointegration)

Trots att studier visar på att rökningens skadliga effekter är många, är etiologin bakom rökningens negativa effekter fortfarande ej klarlagd. Vi vet att samtliga faser i läkningsprocessen (inflammation, reparation och remodellering) är mer eller mindre påverkade av rökningen. Dessa mekanismer inbegriper cellulär hypoxi, förlängd inflammationsfas, vasokonstriktion, fördröjd revaskularisering, inhibition på benbildande celler och proteiner. Många studier har koncentrerat sig på nikotinets effekt på ben och benläkning, där man har sett en dosberoende effekt. Låga doser har faktiskt främjat benbildning och benläkning medan höga doser har haft nedbrytande effekter. Att endast studera nikotinets effekt är dessutom en kraftig förenkling. Cigarettrök innehåller omkring 4000 olika ämnen som alla kan ha toxiska effekter, vilket gör processen mycket komplext.

 

 

IMPLANTATYTANS ROLL

Nyligen har man också börjat studera implantatytans roll för inläkning speciellt för rökare samt i utsatta fall som för individer med strålskadade käkar och diabetes. En retrospektiv studie indikerar att de moderna ytmodifierade implantaten har högre implantatöverlevnad och lägre radiologisk marginal benförlust hos rökare jämfört med de blanka ytorna på originalimplantaten.

Däremot ses en större radiologisk marginal benförlust hos icke rökarna med de moderna, råa ytorna. Detta belyser vikten av ett mer aktivt val av implantatyta/design i framtiden, men vidare forskningsinsatser efterlyses innan det kan bli möjligt.

 

Fig 3-4 Olika titanytor avbildade med svepelektronmikroskop


Fig 3 Blank yta

 


Fig 4 Oxiderad yta

Bild: A.Palmquist

 

 

RÖKSTOPP

Många studier visar på klart minskade komplikationer vid mjukvävnadsläkning om rökare upphör med rökningen minst fyra veckor före ingreppet.

Största vinsten som rapporteras är postoperativa infektioner som reducerar till icke-rökares nivåer. Studier av benläkning finns tyvärr inte i samma uträckning som vid sår- och mjukvävnadsläkning, men även här kan man se en brytpunkt på ca 4 veckor preoperativt och studien som rapporterar om mest minskade komplikationer förlängde rökstoppet 6 månader postoperativt.

Trots att rökningens påverkan vid behandlingar med dentala implantat är tydlig kan rökning inte klassas som en kontraindikation, men det är viktigt att arbeta med rökavvänjningsmetoder då hälsomässiga och ekonomiska vinsterna är stora även ur ett samhällsperspektiv.

 

 

Referenser

Bain, C. A. and P. K. Moy (1993). “The association between the failure of dental implants and cigarette smoking.” Int J Oral Maxillofac Implants 8(6): 609-615.

Bilano, V., S. Gilmour, T. Moffiet, E. T. d’Espaignet, G. A. Stevens, A. Commar, F. Tuyl, I. Hudson and K. Shibuya (2015). “Global trends and projections for tobacco use, 1990-2025: an analysis of smoking indicators from the WHO Comprehensive Information Systems for Tobacco Control.” Lancet 385(9972): 966-976.

Esposito, M., J. M. Hirsch, U. Lekholm and P. Thomsen (1998). “Biological factors contributing to failures of osseointegrated oral implants. (I). Success criteria and epidemiology.” Eur J Oral Sci 106(1): 527-551.

Esposito, M., J. M. Hirsch, U. Lekholm and P. Thomsen (1998). “Biological factors contributing to failures of osseointegrated oral implants. (II). Etiopathogenesis.” Eur J Oral Sci 106(3): 721-764.

Heitz-Mayfield, L. J. (2008). “Peri-implant diseases: diagnosis and risk indicators.” J Clin Periodontol 35(8 Suppl): 292-304.

Heitz-Mayfield, L. J. and G. Huynh-Ba (2009). “History of treated periodontitis and smoking as risks for implant therapy.” Int J Oral Maxillofac Implants 24 Suppl: 39-68.

Hinode, D., S. Tanabe, M. Yokoyama, K. Fujisawa, E. Yamauchi and Y. Miyamoto (2006). “Influence of smoking on osseointegrated implant failure: a meta-analysis.” Clin Oral Implants Res 17(4): 473-478.

Meredith, N., F. Shagaldi, D. Alleyne, L. Sennerby and P. Cawley (1997). “The application of resonance frequency measurements to study the stability of titanium implants during healing in the rabbit tibia.” Clin Oral Implants Res 8(3): 234-243.

Moraschini, V. and E. Barboza (2016). “Success of dental implants in smokers and non-smokers: a systematic review and meta-analysis.” Int J Oral Maxillofac Surg 45(2): 205-215.

Sayardoust, S., K. Grondahl, E. Johansson, P. Thomsen and C. Slotte (2013). “Implant survival and marginal bone loss at turned and oxidized implants in periodontitis-susceptible smokers and never-smokers: a retrospective, clinical, radiographic case-control study.” J Periodontol 84(12): 1775-1782.

Sayardoust, S., O. Omar, O. Norderyd and P. Thomsen (2017). “Clinical, radiological, and gene expression analyses in smokers and non-smokers, Part 2: RCT on the late healing phase of osseointegration.” Clin Implant Dent Relat Res.

Sayardoust, S., O. Omar and P. Thomsen (2017). “Gene expression in peri-implant crevicular fluid of smokers and nonsmokers. 1. The early phase of osseointegration.” Clin Implant Dent Relat Res 19(4): 681-693.

Sorensen, L. T. (2012). “Wound healing and infection in surgery: the pathophysiological impact of smoking, smoking cessation, and nicotine replacement therapy: a systematic review.” Ann Surg 255(6): 1069-1079.

Stampfli, M. R. and G. P. Anderson (2009). “How cigarette smoke skews immune responses to promote infection, lung disease and cancer.” Nat Rev Immunol 9(5): 377-384.

Truntzer, J., B. Vopat, M. Feldstein and A. Matityahu (2015). “Smoking cessation and bone healing: optimal cessation timing.” Eur J Orthop Surg Traumatol 25(2): 211-215.

 

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se