Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 12 Jun 2017

Publicerad: 7 Nov 2012

Lingua geografica (fläckar på tungan)

Författare: Övertandläkare Lena Blomstrand, Sjukhustandvård/Oral medicin/Käkkirurgi/Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

BAKGRUND

Lingua geografica (även: migratory glossitis eller erythema migrans) är en benign inflammatorisk förändring som förekommer på tungan.
Det typiska utseendet på tungan är ett kartliknande mönster, därav namnet lingua geografica.
Lingua geografica uppträder plötsligt och kan pågå under allt från dagar till veckor, månader och år.

 

Epidemiologi

Lingua geografica drabbar vanligen vuxna men förekommer även hos barn.
Förekommer oftare hos kvinnor.
Förekomsten globalt varierar mellan 1-3 %.
I tidigare svenska epidemiologiska studier har det påvisats en förekomst mellan 5,6 – 8,5 %.

 

Orsak

Orsaken till lingua geografica är okänd men några etiologiska faktorer har diskuterats.
Patienter med överkänslighet, födoämnesallergier, kontaktallergier, mag-tarmbesvär och stresspåverkade patienter tycks vara något överrepresenterade för lingua geografica.
I enstaka fallrapporter hos patienter med seborroisk dermatit, Reiters syndrom, patienter med hormonella störningar eller med nydebuterad diabetes har lingua geograficaförändringar beskrivits kliniskt, men sambandet är inte kartlagt.

Lingua geografica liknar histologiskt psoriasis med inflammatoriska infiltrat av PMNL (polymorfkärniga leukocyter), så kallade Munro’s abscesser. 
Patienter med lingua geografica uppvisar dock ingen ökad förekomst av psoriasis.

En ökad förekomst av HLA-B15 har noterats hos atopiker med lingua geograficaförändringar. 
En HLA-association genom en ökad förekomst av HLA Cw6, DR5 och DRW6-antigen och en minskning av B51-antigen kan ibland ses hos patienter med lingua geografica.

 

SYMTOM/KLINISKA FYND

Tillståndet är vanligen asymtomatiskt och kräver då ingen behandling.
Lingua geografica är vanligen lokaliserad till tungryggen och/eller tungranden, men geograficaförändringar kan även förkomma på övriga slemhinnor i munhålan, till exempel i munbotten, buccan, insida läppar och gingiva. Förändringarna benämns då geografisk stomatit. Flertalet av patienterna är symtomfria, men kan ibland beskriva sveda i samband med sura eller kryddstarka födoämnen.

Till det typiska kliniska utseendet hör solitära eller multipla erytematösa områden med gul-vita, girlangformade och ofta välmarkerade zoner liknande ett landskap eller en karta på tungryggen.

Papillatrofi av de filiforma papillerna föreligger centralt i förändringen.
I de gul-vita områdena föreligger den inflammatoriska reaktionen. Om förändringarna startar på flera punkter samtidigt kan randzonerna flyta ihop till en “karttunga”.
Förändringarna går spontant i regress men kan snabbt återkomma på en annan del av tungan och benämns ibland lingua areata migrans.
Förändringen kan inte skrapas av till skillnad från candidainfektion (pseudomembranös candidos).
Lingua geografica är associerad med fissurerad tunga men sambandet är inte kartlagt.

Tungrand 1

Tungrygg 2

Tungrygg 3

Tungrygg 4

Tungrygg 5

Tungrygg 6

Tungrygg 7

Tungrygg 8

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

  • Candidos
  • Oral lichen planus (OLP)
  • Lichenoid kontaktreaktion
  • Lupus erythematosus
  • Trauma

PROVTAGNING

Klinisk bild och anamnes räcker oftast för att ställa diagnos.
Om biopsi övervägs för att utesluta annan förändring tas biopsin innefattande den gul-vita randzonen. Preparatet sänds i formalin för histopatologisk diagnos.

 

BEHANDLING

Effektiv behandling saknas. Ingen känd preventiv behandling finns heller idag. Oftast räcker det med information och symtomlindring.

 

Asymtomatisk

Vid asymtomatisk lingua geografica är behandling inte indicerad.
Lugnande information ges till patienten om att det rör sig om en benign åkomma. Lingua geografica övergår aldrig i malignitet.

 

Symtomatisk

Vid symtomatisk lingua geografica uppmanas patienten att undvika födoämnen som förvärrar symtomen, till exempel intag av salta födoämnen, kryddstark mat, citrusfrukter eller tandvårdsprodukter som orsakar sveda.
Patienten informeras om att parafunktion och stress kan förvärra symtomen. Patienten rekommenderas att smörja torra slemhinnor samt undvika att borsta tungan eller använda tungskrapa då det kan förlänga eller förvärra symtomen.

Vid förekomst av subjektiva symptom kan man pröva med att motverka bakterier och avlägsna leukocyter/keratin (som utgör de girlangformade linjerna), genom pensling med salicylsyrasprit av randområdena mellan förändrad och normal slemhinna. Tillvägagångssätt – se referens “Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom. Klinisk diagnostik och behandling.”

 

Förslag på olika preparat att ordinera i symtomlindrande syfte

Smärtande omfattande lesioner (kort duration)

– Lidokain (Lidokainhydroklorid 0,5 % i Oral Cleaner APL
munsköljvätska 5 mg/ml)
– Benzydamin (Andolex munsköljning)
Vid sveda av alkoholinnehållet i Andolex:
benzydamin Zyx sugtablett, receptfritt, ej förmånsberättigat.

Lokalt på smärtande välavgränsade lesioner

– Lidokain (Lidokain 5 % munhålepasta)
– Xylocain viskös mixtur 20 mg/ml Oral lösning
– Salicylsyralösning 7 g salicylsyra SIC! löst i 100 ml 70% alkohol. Uteslut eventuell överkänslighet mot acetylsalicylsyra.

 

Referenser

Oral pathology Regezi Sciubba Jordan. ISBN 0-7216-9805-0

Contemporary Oral and maxillofacial pathology Sapp Eversole Wysocki

Oral and maxillofacial pathology Neville Damm Allen Bouquot ISBN 978-1-4160-3435-3

Oral medicin and maxillofacial pathology Scully. Churchill Livingstone 2008. ISBN 978-0-443-06818-8

Oral and Maxillofacial pathology third edition 2009 ISBN 978-1-4160-3435-3

Oral Pathology A comprehensive atlas and text Sook-Bin Woo ISBN 978-1-4377-2226-0

Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom. Klinisk diagnostik och behandling. T Axell, Gothia Förlag ISBN 978-91-7205-654-1

A prevalence study of oral mucosal lesions in an adult Swedish population. T Axell. Odontol Revy Suppl 1976;36:1-103

Occurrence of oral mucosal lesions, the influence of tobacco habits and an estimate of treatment time in an adult Swedish population. Salonen L, Axell T, Helldén L J Oral Pathol Med. 1990 Apr;19(4):170-6

Gibson J et al Geographic tongue. The clinical response to zink supplementation. J Trace Elem Experim Med 1990;3:203-8