Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 28 Jun 2018

Publicerad: 1 Jul 2016

Luxation av käkleden

Granskad av: Övertandläkare Erik Lindfors, Specialisttandvården Kaniken/Folktandvården i Uppsala län

BAKGRUND

Käkledsluxation är benämningen av tillståndet då Caput mandibulae (käkledshuvudet) disloceras ur Fossa mandibularis (ledpannan), os temporale. Luxationen kan bero på trauma eller vara spontan. Patienter med detta tillstånd kan i vissa fall omhändertas akut i vården, men behöver ibland omhändertagande av odontologisk expertis, t ex käkkirurg eller bettfysiolog.

 

Tillståndet kan delas upp i:

  • Akut käkledsluxation
  • Habituell käkledsluxation
  • Kronisk käkledsluxation

 

Epidemiologi

Få studier har studerat frekvens och prevalens av käkledsluxationer. I en studie utförd på en akutklinik, med ungefär 100 000 årliga besök, inträffade under en 7 års period 37 fall av käkledsluxation.
Tillståndet kan förekomma såväl unilateralt som bilateralt. Det vanligaste är en unilateral, anterior luxation.

 

Orsaker

  • Akut käkledsluxation uppstår oftast efter en extrem uppgapning av underkäken, men kan även ses efter ett trauma riktat emot underkäken.
  • Habituell käkledsluxation förekommer oftare hos individer med generell ledöverrörlighet. Det är även vanligare hos de som har en skadad ledkapsel eller ligament efter tidigare luxationer, eller om ledpannan är grundare än vanligt.
  • Kronisk käkledsluxation, föreligger då en tidigare luxation ej reponerats och Caput mandibulae ligger kvar i en felaktig position.

 

SYMTOM

  • Bettet passar ej samman
  • Svårighet att bita samman och att röra käken
  • Smärta från käkledsområdet
  • Muskelspänningar i området

 

KLINISKA FYND

  • Asymmetri i ansiktet där underkäken är förskjuten mot den opåverkade sidan. Om käkledsluxationen är på vänster sida kommer alltså underkäken att förskjutas åt höger.
  • Bettet passar ej samman och patienten är låst i ett gapande läge.
  • Vid palpation av käklederna, känns inte de båda käklederna likvärdiga.
  • Röntgenologiskt ses Caput mandibulae i en avvikande position.

 

DIFFERENTIALDIAGNOS

  • Fraktur av Caput mandibulae
  • Mandibelfraktur
  • Posterior diskdisplacering utan återgång

 

UTREDNING

  • Allmän anamnes
  • Anamnes för att klargöra om det vid tidpunkten för eventuell luxation förelåg t ex maximal gapning, eller yttre trauma
  • Om yttre trauma föreligger, klargöra riktning och karaktär och undersök munhålan, speciellt med hänseende till eventuella blödningar
  • Anamnestiskt klargöra om tillståndet inträffat tidigare
  • Föreligger generell överrörlighet?
  • Upplever patienten en bettförändring?
  • Palpation av käkleder. Vid anterior luxation föreligger ofta en indragning av huden vid käkledens lokalisation.
  • Radiologisk utredning för att kartlägga Caput mandibulaes position, och utesluta eventuell fraktur

 

BEHANDLING

Vid akutbehandling:

  • Vid akutbehandling av anterior luxation rekommenderas reponering av käkleden, vilket i vissa lägen går att göra direkt manuellt, men ibland kräver lokalaneastesi (auriculotemporalisblockad) och sedering. Såväl smärta som muskelspänningar ökar om reponering dröjer.
    Om allmäntillståndet eller kooperationsförmågan så kräver, kan det bli nödvändigt med narkos.
  • Reponeringen genomförs genom att fatta med båda händernas tummar längs med underkäksmolarerna och låta övriga fingrarna omsluta utsidan av underkäken. Applicera sedan ett bestämt men varsamt tryck med tummarna nedåt och bakåt och för Caput tillbaka till rätt position i fossan (se Fig 1). Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med reponering en prioritet 2.

Figur 1. Schematisk reponering av käkled

 

Efter reponering:

  • Antiinflammatorisk behandling
  • Skonkost
  • Undvika stor gapning
  • Om patienten av kognitiva orsaker har svårt att undvika att gapa stort, kan t ex hakkappa övervägas
  • I ett senare skede kan rörelseträning vara aktuellt. Syftet med denna rörelseträning är att stärka muskulaturen kring käkleden och få patienten att undvika alltför stora käkrörelser. Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med rörelseträning en prioritet 7.

 

Vid återkommande luxationer:

  • Vid återkommande luxationer kan eminektomi övervägas. Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med eminektomi en prioritet 3.

Eminektomi (kirurgisk reduktion av tuberculum artikulare)

 

 

Referenser

Lowery LE, Beeson MS, Lum KK. The wrist pivot method, a novel technique for temporomandibular joint reduction. J Emerg Med. 2004 Aug; 27(2): 167-70

Scharma NK, Sing AK, Pandey A, Verma V, Sing S. Temporomandibular joint dislocation. Natl J

Maxillofac Surg. 2015 jan-jun; 6 (1): 16-20

Schwartz AJ. Dislocation of the mandible: A case report. AANA J. 2000 Dec; 68 (6): 507-13

Haddon R, Peacock IV WF. Face and Jaw Emergencies . Emergency Medicine: A Comprehensive Study Guide. 6th ed. McGraw Hill; 2004. 1471-1476

Harstall R, Gratz KW, Zwahlen RA. Mandibular condyle dislocation into the middle cranial fossa: a case report and review of literature. J Trauma. 2005 Dec; 59(6):1495-503

Mandible Dislocation (http://emedicine.medscape.com/article/823775-overview)at eMedicine

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se