A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 20 sep 2022

Publiceringsdatum 10 jan 2014

Burning mouth syndrome (munsveda/tungsveda)

BAKGRUND

BMS definieras av International Association of the Study of Pain (2013) som ”ett kroniskt smärttillstånd eller obehag från den orala slemhinnan som inte har någon identifierbar kausativ lesion och som inte kan förklaras av annat tillstånd eller sjukdom.”

BMS är i grunden en uteslutningsdiagnos.

Prevalens

Prevalensen för BMS är svår att fastställa då de studier som gjorts inte alltid skiljer på BMS och symtomet munsveda som kan vara associerat till andra tillstånd. I en svensk studie  var prevalensen för BMS 3,7 % ( 5,5 % kvinnorna och 1,6 % av männen). 

Prevalensen för BMS ökar med stigande ålder, postmenopausala kvinnor är predisponerade och syndromet är vanligare  bland kvinnor än män.

Orsaker

Orsaken till BMS är oklar men det finns några olika hypoteser:

  • Neuropatiska förändringar på såväl central som perifer nivå har påvisats vid BMS.
  • Hormonella förändringar samt störd reglering av dessa kan spela en roll i orsaken till BMS.
  • Psykogena faktorer exempelvis depression och stress kan vara bidragande i uppkomsten av BMS.

SYMTOM

Huvudsymtomet är munsveda (en brännande smärta), stickningar eller bedövningskänsla från den orala slemhinnan som i de allra flesta fall är bilateral och symmetrisk. Oftast drabbas tungan, följt av insidan av underläppen och främre delen av hårda gommen.

Många gånger uppger patienterna även xerostomi (subjektiv muntorrhet) och dysgeusi (smakförändring) i anamnesen.

Besk eller het mat/dryck, stress och trötthet kan ibland förvärra symtomen medan att äta, suga på pastiller, kall dryck och avslappning kan lindra symtomen hos vissa patienter.

Symtomen uppkommer oftast spontant, men en del patienter associerar debuten till en specifik händelse, som t.ex. föregående tandbehandling.

KLINISKA FYND

Patienterna har ofta sökt åtskilliga behandlare för symtomen, men inte fått något svar på vad som kan vara orsaken till besvären. Ibland har  försök att behandla gjorts men med liten eller ingen förbättring.

En förutsättning för diagnosen BMS är en retningsfri slemhinna.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Det finns många tillstånd, både lokala och systemiska, som kan ge upphov till munsveda. Dessa tillstånd ska uteslutas innan man kan ställa diagnosen BMS:

  • Slemhinneförändringar (oral lichen planus, lingua geografica m fl)
  • Allergi
  • Parafunktion
  • Infektion i munslemhinnan
  • Bristtillstånd (järn, B-vitamin, folsyra)
  • Diabetes
  • Hypotyreos
  • Hyposalivation
  • Esofagal reflux
  • Läkemedelsbiverkan
  • Sjögrens syndrom (hyposalivation och oral candidos)

UTREDNING

För BMS-patienten är det viktigt att få en diagnos. De har ofta en anamnes innehållande oro, depression och cancerfobi. Många gånger känner de sig illa bemötta av tidigare behandlare, känner sig ifrågasatta och att  vidden av deras problem har nonchalerats.

Grunden i utredningen är som alltid en noggrann och detaljerad anamnes; odontologisk och medicinsk, en klinisk undersökning av munhålan och vid behov salivmätning.

Patienter med munsveda bör genomgå läkarundersökning för att utesluta eventuella bakomliggande sjukdomstillstånd (var god se under differentialdiagnoser ovan).

Den provtagning som kan bli aktuell kan inkludera:

  • Blodstatus (B-EPK, B-EVF, B-Hb, Ery-MCV, Ery-MCH, Ery-MCHC, B-LPK och B-TPK)
  • S-Ferritin, S-Folat (B-9), S-kobalamin (B-12)
  • B-Glukos
  • Sköldkörtelfunktion (fritt S-T3 och S-T4)
  • Sialometri (stimulerad och ostimulerad salivsekretion)

BEHANDLING

Det är endast ett fåtal patienter med BMS som förbättras på kort sikt och ännu färre blir helt symtomfria inom 5 år.

Tyvärr saknas effektiv behandling i dagsläget. Många farmakologiska behandlingsalternativ har provats, men det behövs fler randomiserade kliniska studier för att få klarhet i hur effektiva dessa behandlingar verkligen är som behandlinga av BMS.

Några av de farmakologiska behandlingar som har prövats är:

Idag är information det viktigaste hjälpmedel vi har att tillgå i omhändertagande av BMS-patienten. Man bör ha som mål att få patienten att hantera symtomen och acceptera syndromet, snarare än att försöka finna någon (osannolik) bot.

Patienten bör ges lugnande information om att BMS är ett tillstånd utan påvisbara vävnadsförändringar som inte utgör en risk för den allmänna hälsan. Däremot kan livskvaliteten påverkas högst väsentligt.
Det faktum att patienten får en diagnos och möjlig förklaring till sina symtom kan dämpa oron och därigenom göra symtomen hanterbara.

Kognitiv beteendeterapi har visats vara ett effektivt hjälpmedel för att minska besvären hos BMS-patienten.

Munsvedan leder ofta till ett ökat spänningstillstånd i oral muskulatur och en intensiv uppmärksamhet på symtomen. Framställning av en tunn mjukplastskena, i avsikt att uppnå avslappning, kan hos vissa patienter ge lindring.

 

UPPFÖLJNING

Efter att en BMS-diagnos är ställd kan patienterna följas upp hos sin ordinarie tandläkare vid sitt vanliga revisionsintervall. Om behandlaren vill ha råd eller hjälp med omhändertagandet så kan  en remiss skickas till en klinik med oralmedicinsk kompetens, vanligast käkkirurgisk eller orofacialmedicinsk klinik.

NATIONELLA RIKTLINJER 2021

Effekt av åtgärd:

Måttlig till hög effekt på smärta.

Motivering:

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Beteendepåverkan (kognitiva behandlingsstrategier) har måttlig till hög effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen effekt. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Mycket låg effekt på smärta

Likvärdig effekt för antidepressiva, analgetika, hormonersättningsmedel och antiepileptika.

Motivering:

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Farmakologisk behandling har en mycket låg effekt och en mycket liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden inte är kostnadseffektiv. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.


Referenser

Laurells klinisk kemi i praktisk medicin; 9:e upplagan; ISBN 978-91-44-04787-4

Oral and maxillofacial medicine the basis of diagnosis and treatment 3:e upplagan ISBN 978-0-7020-4948-4

Burning mouth syndrome; Jaisri R. Thoppay, Scott S. De Rossi; Dent Clin Am 57 (2013) 497-512

Burning mouth syndrome: a review and update; Chun-Pin Chiang et.al. J Oral Pathol Med (2013) 649-655

Burning mouth syndrome: Current clinical, physiopathologic and therapeutic data; Emilie Olie et.al. Regional Anesthesia and Pain Medicine Vol. 38 Number 5

Aetiology and therapeutics of burning mouth syndrome: an update. Fernanda Goncalves Salum et.al; Gerodontology 2012; 29 :84-89

Burning mouth syndrome: A review of recent literature; Larry Charleston IV; Curr Pain Headache Rep 2013; 17:336

Burning mouth syndrome: prevalence and associated factors ; Maud Bergdahl och Jan Bergdahl; J Oral Pathol Med 1999; 28: 350-354

http://www.iasp-pain.org

Burning mouth syndrome: a systematic review of treatments; YF Liu, Y Kim, T Yoo, P Han, JC Inman; Oral Diseases 2018; 24; 325-334

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons