Annons
Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 20 Oct 2019

Publicerad: 15 Okt 2012

Recidiverande aftös stomatit – RAS (”Afte”)

Författare:

Granskare: Garsjö Vegard • Övertandläkare • Avd för Sjukhustandvård/Oral medicin • Borås

BAKGRUND

Prevalens

Recidiverande aftös stomatit (RAS) dvs återkommande aftösa sår drabbar cirka 2% av den vuxna svenska befolkningen. Förekomsten har rapporterats vara högre i andra befolkningsgrupper. Därmed tillhör detta tillstånd en av de vanligaste orala slemhinneförändringar som finns och behandlas idag inom både tandvården och sjukvården. RAS debuterar ofta i barn och ungdomsåren och är sällsynt hos individer äldre än 40 år.

Orsaker

Etiologin bakom RAS är okänd men tros vara multifaktoriell där många olika faktorer samverkar för att ge uppkomst till de sårbildningar som kännetecknar detta tillstånd. De flesta patienter är unga och somatiskt friska men aftösa sår anses kunna vara associerade med ett flertal systemsjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), celiaki, Behçets sjukdom och periodic fever, aphthous stomatitis, pharyngitis, cervical adenitis (PFAPA), HIV/AIDS, cyklisk neutropeni och autoinflammatoriska sjukdomar (AIS), vissa läkemedel, bristtillstånd (serum ferritin, järn-, folat-, zink- eller B-vitaminbrist), samt överkänslighet mot vissa födoämnen. Om det finns en association till något av ovanstående bör tillståndet kallas afte-liknande ulceration (ALU) och inte RAS då det senare begreppet endast ska användas vid aftösa sår hos helt somatiskt friska individer.

 

SYMPTOM

Såren är ofta smärtsamma och förekommer på icke keratiniserad slemhinna så som insidan av läpparna och kinderna, tungans sidoränder, under tungan och i munbotten. Patienten upplever oftast smärtan som brännande och svidande vilket gör det svårt att äta och tala.

 

 

KLINISKA FYND

Aftösa sår har ett mycket karakteristiskt utseende med ett eller flera runda till ovala sår som omges av en rodnad (halo) med en central ulceration. Kliniskt går det inte att avgöra om det rör sig om RAS eller ALU utan detta får avgöras från de anamnestiska uppgifterna samt ev. annan utredning och provsvar.

RAS brukar av tradition delas in i tre olika former till stor del baserat på storleken på såren:

  • Minor RAS (Ø< 10 mm)
  • Major RAS (Ø>10 mm)
  • Herpetiform aftös stomatit (Ø< 3 mm)

 

  • Minor RAS är den vanligaste varianten, och utgör ca 80% av all RAS. Såren som kan vara flera till antalet läker på cirka en vecka utan ärrbildning.

Bild 1, Minor RAS

 

  • Major RAS är en svårare form där såren ofta är större, solitära och djupare vilket leder till att det kan ta flera veckor att läka, ofta med ärrbildning. Predilektionsställen är insidan av läpparna, mjuka gommen samt gombågarna.

Bild 2, Major RAS

 

  • Herpetiform RAS är en ovanlig form där patienten drabbas av ett stort antal små sår vanligen i munbotten eller under tungan. Såren kan bilda större sammanhängande områden och liknar herpes sår, därav namnet, men har visat sig inte vara virusorsakat. Ca 5% av RAS utgörs av den här formen.

Bild 3, Herpetiform RAS

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Herpesinfektioner orsakade av herpes simplex viruset är den vanligaste differentialdiagnosen och det kan vara svårt att skilja de två tillstånden åt. Sår orsakade av herpesvirus förekommer dock oftast i den keratiniserade slemhinnan såsom hårda gommen och den fasta gingivan till skillnad från aftösa sår som förekommer på icke keratiniserad slemhinna. Virusprov med PCR-teknik kan vara till hjälp för diagnostiken då det är ett enkelt, snabbt och tillförlitligt prov.

 

 

UTREDNING

Det kan finnas anledning till utvidgad utredning om patienten uppvisar symtom som tyder på ALU dvs att det kan finnas en systemsjukdom, ett bristtillstånd, en läkemedelsreaktion eller en allergi bakom patientens besvär med aftösa sår. Då kan det vara aktuellt att remittera patienten vidare till allmänläkare eller specialistläkare beroende på omfattningen av symtom för att säkerställa varför patienten drabbas av aftösa sår.

 

 

BEHANDLING

Utred och behandla eventuell bakomliggande sjukdom.

    1. Utred och behandla eventuell bakomliggande sjukdom, allergi, bristtillstånd eller läkemedelsbiverkan.
    2.  Patienten ska undvika allt som förvärrar symtomen.
    3. Optimera munhygienen och rekommendera en tandkräm utan

natriumlaurylsulfat.

    1. Putsa försiktigt ev. vassa kuspar och skär för att undvika lokalt trauma.
    2. Behandla ev. parafunktion såsom tungpressning, kind- och läppbitning.
    3. Behandla ev. muntorrhet.
    4. Läkemedelsbehandling ska övervägas endast om patienten själv efterfrågar det.

 

De flesta individer har begränsade besvär och klarar sig bra utan behandling. Ett mindre antal patienter har dock uttalade svårigheter att äta och tala, vilket leder till en märkbart sänkt livskvalitet. Målet med eventuell behandling är att minska smärtan och inflammationen samt förhindra sekundär infektion.

Det erbjuds idag ett antal olika terapiformer. Principen vid val av terapi är enklast möjliga behandling i förhållande till biverkningar och kostnader. Det finns idag ingen enskild terapiform som kan anses effektiv för alla.

 

Tandkrämer

  • Zendium
  • Sinaftin

De här tandkrämerna har i studier visat sig ha viss effekt på RAS jämfört med placebo.

 

Smärtstillande preparat

  • Lidokainhydroklorid i Oral Cleaner APL Munsköljvätska 5 mg/ml. För vuxna, 5 ml omsköljes i munhålan under 1 min, 2-3 gånger/dag.
  • Xylocain kutan spray 100 mg/ml. För vuxna, 1-2 sprayningar mot såret dock max 20 sprayningar per dygn. För barn under 12 år ska dosen inte överstiga 3 mg/kg vilket motsvarar 6 sprayningar per dygn för ett barn som väger 20 kg.
  • Andolex® (Benzydamin hydroklorid). För vuxna och barn över 12 år, 15 ml omsköljes i munhålan i ca 30 sek var 1,5-3h.

Antibakteriella preparat

  • Klorhexidinsköljning t.ex Hexident 2mg/ml. För vuxna, 10 ml omsköljes i munhålan under minst 1 min, 2 gånger om dagen tills såret har läkt.

Steroider

Lokala:

  • Triamcinolon, munhålegel, 0,1%. För vuxna, 5 ml omsköljes i munhålan under minst 1 min en gång dagligen i 3-5 dagar vid prodromalsymtom.
  • Klobetasolpropionat, munhålegel, 0,025%. För vuxna, 5 ml omsköljes i munhålan under minst 1 min en gång dagligen i 3-5 dagar vid prodromalsymtom.

Avsikten med de två ovanstående preparaten är att bryta den inflammatoriska process som leder till sårbildning. Det är viktigt att poängtera att effekten till stor del uteblir om sköljningen sätts in för sent och såret hunnit etablera sig i slemhinnan.

 

Systemiska:

  • Exempelvis Prednisolon.
    Ordination bör endast ske i samråd med läkare.

Antibiotika, lokalbehandling

Klortetracyklin, kapslar à 250 mg.

Innehållet i en kapsel löses i 10 ml vatten. Blandas. Omsköljes i munhålan i 2 minuter. Därefter skölj ur munnen med vatten. Upprepas 4 gånger dagligen under 4 dagar. Därefter minst en veckas uppehåll.

Klortetracyklin bör ej användas av barn på grund av risk för mineraliseringsstörningar av tänderna eller ges till gravida på grund av dess teratogena effekter samt inte heller till ammande mödrar.

 

Immunomodulerande behandling

Talidomid har i flera studier visat sig ha mycket god effekt på patienter med svåra besvär av RAS. Det finns dock stora begränsningar i användandet på grund av risk för fosterskador samt risk för neurologiska skador. Behandling med Talidomid bör endast ske på strikta indikationer och alltid i samråd med läkare.

 

 

Referenser

Mattsson U, Bäckman K. Oral Medicin i teori och praktik. Gothia fortbildning AB. 2016.

Axell T. Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: klinisk diagnostik och behandling. Gothia Fortbildning AB. 2015.

Baccaglini L, Lalla RV, Bruce AJ, Sartori-Valinotti JC, Latortue MC, Carrozzo M and Rogers RS, 3rd (2011). Urban legends: recurrent aphthous stomatitis. Oral Dis 17: 755-70.

Scully C, Porter S. Oral mucosal disease: recurrent aphthous stomatitis (2008). Br J Oral Maxillofac Surg 46: 198-206.

Natah SS, Konttinen YT, Enattah NS, Ashammakhi N, Sharkey KA and Hayrinen-Immonen R (2004). Recurrent aphthous ulcers today: a review of the growing knowledge. Int J Oral Maxillofac Surg 33: 221-34.

Mattson U, Jontell M, Sahlman R. Recidiverande aftös stomatit. Tandläkartidningen Årg. 96 NR3, 2004.