Platsberedning hos barn och ungdomar

BAKGRUND

Entandsluckan i fronten hos barn och ungdomar är oftast beroende på agenesi av överkäkens laterala incisiver. Överkäksincisiver kan även gå förlorade på grund av trauma. Entandslucka kan också uppstå i underkäksfronten, i första hand på grund av trauma eftersom agenesifrekvensen i det området är lågt. Agenesi av överkäks lateraler bör diagnosticeras i 7-8 års åldern.

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

ÅTGÄRD

Överkäke

I de fall då bettet inte lämpar sig för luckslutning bör man tidigt ta ställning till om plats behöver hållas alternativt skapas för att kunna göra en ersättning vid lämplig ålder. Om det finns tillräckligt med utrymme från början för tandersättning kan denna plats bibehållas med hjälp av ortodontisk apparatur. Denna får dock inte påverka växten av käkarna, varken transversellt, sagitellt eller vertikalt. Viktigt är här i vilken ålder patienten befinner sig och hur mycket käktillväxt som kan förväntas under de kommande åren. Käk- och ansikts-tillväxt/förändringar sker kontinuerligt högt upp i åldern. Det har visats att stora förändringar sker från 20 till 45 års ålder. Se även faktabladet om: Käk- och ansiktstillväxt/förändringar över tid.

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

Se även faktabladet: Entandslucka i fronten, luckslutning

Många patienter vill ha en tandersättning i området i väntan på en mera permanent tandersättning. En avtagbar tandställning med tandersättning på är svår att använda om patienten ska ha den under många år, då detta riskerar att hämma käktillväxten. Istället kan en konstruktion som fästs till en eller båda granntänderna användas.

I de fall man anser att den största delen av käktillväxtenhar skett kan man tänka sig att ersätta den förlorade/ saknade tanden med en implantatstödd krona.

Det går också att transplantera en tand, oftast en premolar, till området där tanden har förlorats. Detta går att göra i yngre åldrar än implantatbehandlingen.

I samtliga fall då en tand i fronten skall ersättas måste man tänka på att tillräckligt med plats finns för tandersättningen och var i bettet det är lämpligast att placera tandersättningen. Det är inte säkert att det är där luckan ursprungligen finns. Ibland vill man placera de befintliga tänderna i den mest ”estetiska zonen” och placera tandersättningen mera på sidan.

Det krävs ofta fastsittande ortodontisk apparatur för att platsbereda för tandersättningen oberoende av var den skall sättas.

Underkäke

I underkäken kan det vara svårare med tandersättning då alveolarutskottet ofta är smalt i bucko-lingual riktning, om man inte kan platsbereda och göra tandersättningen relativt snart efter att tandluckan har uppstått.

Platsberedning vid entandslucka i underkäksfronten tillämpas oftast hos barn och ungdomar med generell glesställning eller djupa bett.

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

Platsberedning hos vuxna

BAKGRUND

Då tand i fronten saknas hos vuxna är det ofta beroende på trauma eller parodontit eventuellt även agenesi.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxna säger att en tandlucka i fronten är ett tillstånd som innebär en stor påverkan på oral hälsa. Främsta incitamentet till behandling är psykosocial otillfredsställelse.

ÅTGÄRD

Tillståndet innebär en liten grad av smärta eller obehag, liten grad av sjukdom eller vävnadsskada, måttlig grad av nedsatt förmåga att äta/tugga/tala, stor grad av påverkan psykologiskt och socialt, liten framtida risk för smärta eller obehag, liten framtida risk för sjukdom/vävnadsskada, måttlig framtida risk för nedsatt förmåga att äta/tugga/tala och stor framtida risk för påverkan psykologiskt och socialt.

Socialstyrelsens slutsats är att vid avsaknad av tand och felaktig/ ogynnsam tandposition hos vuxna kan korrigering av omgivande tänders position med ortodontisk apparatur förbättra förutsättningar för tandersättning med protetisk ersättning, transplantat eller implantat med hög lyckande frekvens (enkel konsensus). Åtgärden innebär möjligheten att tillfredsställa krav på funktionella och estetiska optimala resultat vid tandersättningar med implantat eller /och protetisk ersättning. Ortodontiskt förflyttade tänder har förmåga att anpassa sig till naturliga förändringar i bettet och käkarna. Anskikts- och käkförändringar sker högt upp i åldrarna.

NATIONELLA RIKTLINJER 2021

Referenser

SBU. Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv. 2005;176.

Bjerklin K, Midea Al N. Kårestedt H, Andre’n A (2008) Agenesis of mandibular second premolars with retained primary molars. A longitudinal radiographic study of 99 subjects from 12 years of age to adulthood. Eur J Orthod 30, 254-261.

Czochrowska EM, Skaare AB, Stenvik A, Zachrisson BU (2003) Outcome of orthodontic space closure with a missing maxillary central incisor. Am J Orthod Dentofacial Orthop 123; 597-603.

Josefsson E, Lindsten R, (2019) Treatment of missing maxillary lateral incisor: a
clinical and aesthetic evaluation. Eur J Orthod 24;41 (3):273-278.

Kvint S, Lindsten R, Magnusson A, Nilsson P, Bjerklin K (2010) Autotransplantation of teeth in 215 patients. A follow-up study. Angle Orthod 80;446-451.

Lundberg T, Isaksson S (1996) A clinical follow-up study of 278 autotransplanted teeth. Br J Oral Maxillofac Surg 34;181-185.

Pancherz H, Bjerklin K, Hashemi K (2015) Late adult skeletofacial growth after
adolescent Herbst therapy: a 32-year longitudinal follow-up study. Am J Orthod
Dentofacial Orthop 147;19-28.

Robertsson S, Mohlin B (2000) The congenitally missing upper lateral incisor. A retrospective study of orthodontic space closure versus restorative treatment. Eur J Orthod 22;697-710.

Thilander B (2008) Orthodontic space closure versus implant placement in subjects with missing teeth. J Oral Rehabil 35 Suppl 1; 64-71.

Thilander B, Myrberg N (1973) The prevalence of malocclusion in Swedish school children. Scand J Dent Res 81;12-20.

Zachrisson B, Rosa M, Toreskog S (2011) Congenitally missing maxillary lateral incisors:Canine substitution. Am J Orthod Dentofacial Orthop 139;434-444.