A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 26 sep 2022

Publiceringsdatum 12 feb 2018

Stora överbett hos barn

BAKGRUND

Överbett betyder att överkäkens framtänder biter långt framför underkäks framtänderna.

Stort överbett är en vanlig bettavvikelse som förekommer hos cirka 20 procent av den unga befolkningen.
Överbett större än 6 mm har i skandinaviska material visat sig förekomma hos cirka 15 procent av tioåriga barn.

Konsekvenser av sådana avvikelser medför:

  • ökad risk för skador på framtänderna
  • munandning med irritation i luftvägarna
  • ett psykosocialt besvärande utseende
  • flertal barn är retade pga. sina stora överbett

Tandskador inträffar oftast innan 10 års ålder och drabbar nästan alltid överkäkens framtänder. En tidigt förebyggande behandling är att föredra både för att minska risken för skador när läpparna inte kan utgöra “krockkuddar” för tänderna på det sätt som de annars gör men också ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

SYMPTOM

Stora överbett hos barn behandlas ofta på följande indikationer:

  • Psykosociala/ estetiska skäl
  • Funktion
  • Förebyggande för tandskador
  • Munandning, vilket ökar risken för irritation av slemhinnorna i luftvägarna

KLINISKA KRITERIER

Minst ett av följande tillstånd ska observeras för diagnos stort överbett:

  • Svårt att stänga läpparna
  • Tänder hänger ”på tork”
  • Avstånd mellan överkäken och underkäkens framtänder mer än 6mm


Fig 1. Före behandling 

BEHANDLING

Tandregleringsbehandling syftar till:

  • minska avståndet mellan framtänderna i över-och underkäken dvs. minska överbett
  • förbättra möjlighet att stänga läppar och kunna andas på ett normalt sätt

Stora överbett hos barn minskas med hjälp av löstagbar tandställning som fixerar under- och överkäke vid varandra eller med två separata tandställningar, en i överkäken och en i underkäken, som håller fram underkäken i en “framjumpad” position.

Tandställning gör det svårt att prata, och används främst nattetid.

Behandlingen tar ca: 1,5-2 år inklusive stabiliserings period.


Fig 2. Efter behandling 

Apparatur

Löstagbara tandställningar kan vara traditionella i hårdplast eller modernare av silicon som kräver inga avgjutningar av käkar.

Olika alternativ finns:

  • Individuell framställd aktivator med huvudhätta
  • Individuell framställd aktivator
  • Individuell framställd gomplatta och nackdrag
  • Individuell framställda, separata skenor för överkäken och underkäken (TwinBlock)
  • Prefabricerad aktivator

För samtliga av de ovanstående apparaterna är normal transversell relation en förutsättning.  Annars krävs det en vidgning av överkäken först.

Hur fungerar tandställningen?

Aktivatorerna fixerar under- och överkäken vid varandra, och gör det omöjligt att prata. Fungerar bra om man använder dem minst 9 timmar per dygn dvs. främst nattetid. Den huvudsakliga behandlingseffekten är minskning av överbett vid tidig intervention. När det gäller kostnader och behandlingseffekter är det ingen skillnad om behandlingen startar i tidigt eller sent växelbett. Behandlingen med aktivator är dock för tuff för flertalet barn och deras familjer. Sex av tio misslyckades med behandlingen på grund av barn använder helt enkelt inte tandställningen de timmar som krävdes, minst nio per dygn. För bättre resultat krävs välmotiverade patienter och erfarna tandläkare/ortodontister.

Behandlingen med aktivator är dock för tuff för flertalet barn och deras familjer. Sex av tio misslyckades med behandlingen på grund av barn använder helt enkelt inte tandställningen de timmar som krävdes, minst nio per dygn. För bättre resultat krävs välmotiverade patienter och erfarna tandläkare/ortodontister.

UPPFÖLJNING OCH MOTIVATION 

  • Tandläkare kontrollerar och följer upp tandställnings behandlingen regelbundet.
  • Behandlingen är inte lätt, ibland kan det göra ont och för att man ska orka måste både barn och föräldrar vara involverade. Det är ett teamwork.
  • Ju yngre barnen är vid behandlingstillfället desto viktigare är föräldrarnas engagemang och stöd för barnets förmåga att fullfölja behandlingen.
  • Barn kan med egna sätt mäta sina framgångar. T.ex. med ett enkelt tumgrepp i utrymmet under de utstående framtänderna kan man känna hur spannet månad för månad långsamt krymper när tänderna pressats tillbaka.
  • Barn bör involveras aktivt i behandlingen med hjälp av tandläkare som använder mätning av överbett som ett verktyg för motivation. Dessutom bör tandläkare lyssna och förstå barns behov och önskan innan behandlingsstart.

NATIONELLA RIKTLINJER 2021

Effekt av åtgärd:

Hos barn med ett postnormalt bett med stor horisontell överbitning och ansträngd läppslutning leder tidig ortodontisk behandling (under växelbettsperioden), jämfört med senarelagd behandling (i det permanenta bettet), till

• troligen en minskad incidens av framtandstrauma efter avslutad behandling (OR 0.56, 95% KI 0.33; 0.95) (måttlig tillförlitlighet)

• möjligen ingen skillnad i reduktion av överbett efter avslutad behandling (MD 0.21, 95% KI -0.10; 0.51) (låg tillförlitlighet)

• troligen ingen skillnad i reduktion av ANB efter avslutad behandling (-0.02, 95% KI -0.47; 0.43) (måttlig tillförlitlighet).

Motivering:

Tillståndet har en stor svårighetsgrad, och 3 är då högsta möjliga rangordning. Antalet framtandstrauman blir färre med tidig behandling än med senare behandling, och kostnaden bedöms vara måttlig per vunnen effekt.


Referenser

 Al-Moghrabi D,Salazar FC , Pandis N, Flemingd PS (2017). “Compliance with removable orthodontic appliances and adjuncts: A systematic review and meta-analysis” (Am J Orthod Dentofacial Orthop ;152:17-32).

Batista KBSL, Thiruvenkatachari B, Harrison JE, O’Brien KD (2018). “ Orthodontic treatment for prominent upper front teeth (Class II malocclusion) in children and adolescents (Review). Article in Cochrane database of systematic reviews (Online) · March DOI: 10.1002/14651858.CD003452.pub4.

Bauss, O., J. Rohling and R. Schwestka-Polly (2004). “Prevalence of traumatic injuries to the permanent incisors in candidates for orthodontic treatment.” Dent Traumatol 20(2): 61-66.

Bishara, S. E. and R. R. Ziaja (1989). “Functional appliances: a review.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 95(3): 250-258.

Brattstrom, V., M. Ingelsson and E. Aberg (1991). “Treatment co-operation in orthodontic patients.” Br J Orthod 18(1): 37-42.

Burden, D. J. (1995). “An investigation of the association between overjet size, lip coverage, and traumatic injury to maxillary incisors.” Eur J Orthod 17(6): 513-517.

Casutt, C., H. Pancherz, M. Gawora and S. Ruf (2007). “Success rate and efficiency of activator treatment.” Eur J Orthod 29(6): 614-621.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K, Lepp M. (2015) ”Adolescents’ experiences of using  removable functional appliances.” Orthod Craniofac Res. 18: 165-174.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K. (2016).  “Treatment of large overjet in Angle Class II: division 1 malocclusion with Andresen activators versus prefabricated functional appliances-a multicenter, randomized, controlled trial. “ Eur J Orthod  3 (5): 516-524.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K (2017) “Discomfort, expectations and experience during treatment of large overjet with Andresen activator or prefabricated functional appliance, a questionnaire survey “ Acta Odontol Scand April 75 (3): 166-172.

Gross, A. M., G. Samson, S. Sanders and C. Smith (1988). “Patient noncompliance: are children consistent?” Am J Orthod Dentofacial Orthop 93(6): 518-519.

Idris G,  Hajeer MY and  Al-Jundi A (2018). “ Soft- and hard-tissue changes following treatment of Class II division 1 malocclusion with Activator versus Trainer: a randomized controlled trial” Eur J Orthod, 2018, 1–8.

Ingervall, B., L. Seeman and B. Thilander (1972). “Frequency of malocclusion and need of orthodontic treatment in 10-year old children in Gothenburg.” Sven Tandlak Tidskr 65(1): 7-21.

Jarvinen, S. (1978). “Incisal overjet and traumatic injuries to upper permanent incisors. A retrospective study.” Acta Odontol Scand 36(6): 359-362.

Josefsson, E., K. Bjerklin and R. Lindsten (2007). “Malocclusion frequency in Swedish and immigrant adolescents–influence of origin on orthodontic treatment need.” Eur J Orthod 29(1): 79-87.

Kallunki J, Bondemark L, Paulsson L. “Early headgear activator treatment of Class II malocclusion with excessive overjet: a randomized controlled trial” Eur J Orthod. 2021 Dec 1;43(6):639-647. doi: 10.1093/ejo/cjaa073.
Kallunki J, Bondemark L, Paulsson L.Comparisons of costs and treatment effects-an RCT on headgear activator treatment of excessive overjet in the mixed and late mixed dentition.
Eur J Orthod. 2022 Jan 25;44(1):86-94. doi: 10.1093/ejo/cjab026.

O’Brien (2000). “Perceived aesthetic impact of malocclusion and oral self-perceptions in 14-15-year-old Asian and Caucasian children in greater Manchester.” Eur J Orthod 22(2): 175-183.

O´Brian K. (2003) Effectiveness of early orthodontic treatment with the twin-block appliance: A multicenter, randomized, controlled trial. Part 1: Dental and skeletal effects Am J Orthod Dentofacial Orthop 124:234-243

Seehra, J., J. T. Newton and A. T. DiBiase (2011). “Bullying in schoolchildren – its relationship to dental appearance and psychosocial implications: an update for GDPs.” Br Dent J 210(9): 411-415.

Schott, T. C. and B. Ludwig (2014). “Microelectronic wear-time documentation of removable orthodontic devices detects heterogeneous wear behavior and individualizes treatment planning.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 146(2): 155-160.

The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (2005). Malocclusions and orthodontics in a health perspective: A systematic review of the literature. Report. Stockholm, Sweden. 176.

Thilander, B. and N. Myrberg (1973). “The prevalence of malocclusion in Swedish schoolchildren.” Scand J Dent Res 81(1): 12-21.

Thiruvenkatachari, B., J. Harrison, H. Worthington and K. O’Brien (2015). “Early orthodontic treatment for Class II malocclusion reduces the chance of incisal trauma: Results of a Cochrane systematic review.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 148(1): 47-59.

Trulsson, U., L. Linlav, B. Mohlin and M. Strandmark (2004). “Age dependence of compliance with orthodontic treatment in children with large overjet. An interview study.” Swed Dent J 28(2): 101-109.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons