A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Skriv ut
Generera PDF
Kommentera

Senast uppdaterat 26 maj 2023

Publiceringsdatum 28 maj 2021

Epidemier och klinisk tandvård. Kunskaper och erfarenheter från Covid-19

Författat av: Zimmerman Mikael • Leg. tandläkare • Docent • Klinisk oral diagnostik • Hässleholm

Granskat av: Garsjö Vegard • Övertandläkare • Specialistkliniken för orofacial medicin • Göteborg/Borås


Tidsaxel – Covid 19 pandemin

(Referenser 1-5)

  • 17 november 2019:
    Det första fallet av förmodad SARS-CoV19 orsakad lunginflammation. Hubei-provinsen, Kina
  • 30 januari 2020:
    WHO, Världshälsoorganisationen, SARS-CoV19 internationellt hot mot människors hälsa
  • 11 mars 2020:
    WHO, Världshälsoorganisationen, SARS-CoV19 pandemi föreligger.
  • 31 januari 2020:
    Första fallet av SARS-CoV19 i Sverige. Resenär från Kina
  • 10 mars 2020:
    Mötesrestriktioner införs i Sverige
  • 9 februari 2022: de flesta restriktioner mot SARS-CoV19 upphör i Sverige
  • 1 april 2022:
  • Smittskyddslagen ändras i Sverige, SARS-CoV19 inte längre allmän- och samhällsfarlig sjukdom
  • 15 mars 2023
  • SARS-CoV19 kräver inte längre smittspårning
  • 5 maj 2023
    Enligt WHO är SARS-CoV19 inte längre är ett internationellt akut hot mot människors hälsa

Statistik — SARS CoV19

(Referenser 6-12)

Sverige:

  • Tidsperioden vecka 1 år 2020 — vecka 17 år 2023,
    Antal diagnostiserade fall: 2 707 189
  • 1 januari 2020 — 8 april 2023
  • Antal vårdade i sluten sjukhusvård: 124 236
    Varav antal avlidna i sluten sjukhusvård: 14 898 (12% av sjukhusvårdade)
  • 1 januari 2020 — 8 maj 2023
    Totalt avlidna SARS-CoV19 enligt dödsorsaksintyg: 19 188 (0,7% av diagnostiserade)
    (Samsjuklighet hos 85%, minst 1 sjukdom; 56% 2 eller flera sjukdomar: Hjärt-/kärlsjukdom, Högt blodtryck, Diabetes, Lungsjukdom)
  • 1 januari 2020 — 9 maj 2023
  • Totalt antal intensivvårdade patienter med SARS-CoV19: 10 419

Internationellt

  • Till och med 5 maj 2023
    Antal bekräftade fall av SARS-CoV19: 765 222 932
    Antal avlidna enligt registrerad dödsorsak: 6 921 614 (0,9%)

Jämförande statistik: Säsongsinfluensa (Influensa Typ A)

Internationellt

  • Antal insjuknade årligen: 3 – 5 miljoner
    Antal årligen avlidna i säsongsinfluensa: 290 000 — 650 000

Sverige (influensasäsong vecka 40 — vecka 20, data från säsongerna åren 2015-2016 till 2018-2019

  • Antal årligen i sluten sjukvård: cirka 9 000 – 21 000
    Varav årligen estimerat antal avlidna i sluten sjukvård per influensasäsong 1 000 (5 – 8%)

Bakgrund – basala hygienrutiner effektiva

Sedan Covid-19 pandemins utbrott vid årsskiftet 2019/2020 har ett enormt antal artiklar publicerats: En sökning i PubMed avseende tidsperioden jan 2020 fram till månadsskiftet april/maj år 2023 med sökorden DENTAL eller DENTISTRY och COVID19 resulterar i över 10 000 träffar.
Redan initialt fanns en medvetenhet att Covid-19-pandemin skulle ha en stor inverkan på all sjukvård, klinisk tandvård inkluderad. Att följa basala hygienrutiner identifierades som viktigt för att tillhandahålla säker patientvård inom all typ av vård, oavsett okänd, misstänkt eller känd smittrisk [13-18].
Under pandemins tidiga skede fanns farhågor kring ökad smittrisk inom tandvården beroende på dess kliniska karaktär och nära kontakt mellan patienter och vårdutövare. Avsaknad av bredare klinisk evidens utgjorde ytterligare anledning till vaksamhet. [19, 20]. Senare studier har visat att sannolikheten för att bli smittad i tandkliniken är låg och att rekommenderade skyddsåtgärder, basala hygienrutiner, är tillräckliga vid tandvård för att förhindra smittspridning av SARS-CoV-2 [24-28]. För närvarande finns inga direkta bevis på att överföring av SARS-CoV-2-virus relaterat till tandvård [29].

Preventiva hygien och smittskyddsåtgärder och antibiotikaresistens

Förutom basala hygienrutiner måste all vård inkludera riskanalys avseende inte bara smittsamma sjukdomar, utan även vårdrelaterade infektioner och betydande risker med fortsatt utveckling av antibiotikaresistens [30, 31]. En studie från England kunde påvisa att antibiotikaförskrivning i tandvården ökade med 22% under första pandemiåret [32]
Preventivt arbete med hygien och smittskydd förebygger infektioner och smittspridning vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika och minskar därmed även ökad antibiotikaresistens [33, 34].

Säsongsinfluensa samt ökade risker för återkommande pandemier

Influensa (säsongsinfluensa, Influensa typ A) har visats vara den infektionssjukdom som har störst påverkan på befolkningens hälsa i EU/EES. Den främsta orsaken, trots vanligtvis låg procentuell dödlighet, är det stora antal individer som insjuknar och för tidig död i samband med infektionen, framför allt bland äldre (80+) och barn under 1 års ålder [35].
Säsongsinfluensa drabbar globalt årligen mellan 5% till 10% av den vuxna befolkningen resulterande i 3-5 miljoner allvarliga sjukvårdsfall och upp till 1 miljon dödsfall. Vaccination kan förebygga 70-90% av antal insjuknade bland friska vuxna. Kostnaden för intensivvård av insjuknad hälso- och sjukvårdspersonal har visats vara minst 10 gånger högre än vaccination av denna grupp. Liknande data finns för antalet sjukdagar och produktionsbortfall i jämförelse vaccinerad och ovaccinerade [36].
Av smittsamma sjukdomar, som orsakar epidemier/pandemier mellan år 1940 – 2008 har 60% har säkert ”hoppat” från djur till människa. Av dem minst 2/3 från tidigare vilda djur. Ändade ekologiska förhållanden och snabba internationella transporter ökar konstant risken för återkommande epidemier/pandemier [37].
Beredskap inför kommande kriser bör innefatta: kontinuerlig planeringsprocess; identifiering och prioritering av risker; träning och simuleringsövningar; granskning efter åtgärder; utvärdering av lärdomar och genomförande av nödvändiga åtgärder och förändringar [38].

SARS-CoV-2 och Covid-19

I december 2019 identifierades ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome corona virus 2). Viruset orsakar allvarligt akut lunginflammation hos människor, sjukdomen benämns Covid-19 (Coronavirus disease 2019) [19, 20, 39]
Den genomsnittliga inkubationstiden för Covid-19 är fem till sex dagar. Vanliga symtom på Covid-19 är feber, dyspné (andningssvårighet), hosta, trötthet, myalgi (muskelsmärtor), ont i halsen, huvudvärk och gastrointestinala (mag-tarm) symtom. Smak- och/eller olfaktoriska (lukt) förändringar, inklusive anosmi (total avsaknad av lukt), har ofta observerats [40-42].
Förlust av smak, augesi, har rapporterats som mycket vanligt likaså muntorrhet, xerostomi både bland infekterade patienter respektive under konvalescens [43, 44]. Upp till 45% får kvarvarande symtom upp till 4 månader efter genomgången infektion. Kronisk post-Covid-19 smärta, uppskattat förekomma hos 63% [45].
Smittvägen för viruset, SARS-CoV-2 är huvudsakligen genom droppar som utsöndras vid nysning, hosta eller tal. Överföring kan också ske från asymptomatiska personer. [46-48].
Coronavirus är ett höljeförsett virus [49-52]. Hög etanolkoncentration, propanol, natrium hypoklorit, povidonjod och väteperoxid har visat sig vara mycket effektiv mot höljeförsedda virus [53-55].
Vid utbrottet av covid-19 i Sverige, mars 2020 var kunskaperna kring smittspridningen och hanteringen av sjukdomen okända. Dessutom uppstod en påtaglig brist på skyddsutrustning, material och läkemedel. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård.
En generell minskning av vårdproduktionen, var som störst under första vågen, främst under april–maj 2020. Den största procentuella minskningen skedde inom området läppar, tänder, käkar, munnen och svalget (–23 procent) samt inom området öron, näsa, hals och struphuvud (–19 procent) [56].
Vaccinationer mot covid-19 har bidragit till möjligheten att återhämta en del av produktionen och patienter har också vågat söka sig tillbaka till vården.

Aerosol

Tidigt under pandemin fick aerosol i tandvården stor uppmärksamhet, på grund av farhågor kring smittspridning av SARS-CoV-2 i samband med aerosolgenererande tandvårdsåtgärder.
Under tandbehandlingar produceras luftburna partiklar av roterande och aerosolgenererande instrument. Aerosol kan innehålla saliv, blod och andra biologiska vätskor, mikroorganismer samt dentin-emaljrester, fragment av komposit, provisorisk cement, och putspasta [57-59].
Aerosol är en suspension av små partiklar eller vätskedroppar i luft eller annan gas och som kan hålla sig svävande i längre tidsperioder än några sekunder. Partiklarna kan färdas kortare sträckor under inverkan av faktorer som luftströmmar, temperatur, luftfuktighet eller dylikt. Aerosolpartiklarna kan bestå av en enskilda eller flera mikroorganismer, kroppsvätskor, hudceller och/eller dammpartiklar. Alla processer som minskar personrörelser samt mängden damm och avsöndrade hudceller har därför också betydelse [57-59].
Aerosolpartiklar: <5µm är tillräckligt små för att kunna inandas långt ned i lungalveoler samt att hållas svävande längre tider i luften och transporteras över långa avstånd ; 10-15µm kan tränga ned i bronker och större luftvägar ; 100-200µm kommer vid inandning in i näshåla ; >200µm, vätskedroppar, sedimenterar snabbt, är synliga för det mänskliga ögat, för stora att kunna inhaleras i luftvägarna [29].
När mikroorganismer aerosoliseras skadas de dels av själva processen, dels genom att lämna sin naturliga ekologi/nisch. I aerosoler genererade vid tandvårdsåtgärder i munhålan kommer saliv att spädas ut med kylvatten upp till faktor 1:200, genererad aerosol kommer därför att bestå av 95-99% av vätska från unitens färskvattensystem [29, 58].
Många variabler är inblandade i aerodynamik. Luftturbulens som uppstår när personer rör sig i rummet, öppnande och stängande av dörrar och förvaringsutrymmen påverkar hur aerosol, droppar och partiklar sedimenterar och förorenar ytor. Noggranna förberedelser av instrument och material inför behandling är viktigt. Ytterligare exempel på bidragande faktorer är inomhustemperatur, relativ luftfuktighet och luftkonditionering [57, 59, 60].
I studie med simulerade tandvårdsbehandlingar var de högsta nivåerna av aerosolföroreningar inom 60 cm från patientens huvud, främst på tandläkarens högra arm, munskydd samt runt näsan och ögonen. Aerosolen som bildades vid användning av ultraljudsscaler förblev svävande i luften i upp till 30 minuter. På plast-, glas och metallytor kan coronavirus förbli smittsamma i upp till 9 dagar (mediantid 4-5 dagar). Coronavirus kan elimineras från ytor på 1 minut när ytor desinficeras med alkoholbaserade ytdesinfektionsmedel eller motsvarande [53].
ΦX174-bakteriofagen kan användas som ett spårbart surrogat för sjukdomsframkallande virus i simulerade studier som bidrar till att förstå dentala aerosoler. Vid försök med fantommodeller och efter utförande av klinikidentiska tandvårdsåtgärder kunde bakteriofager (aerosol) hittas i hög mängd framför allt på fantommodellens bröst samt operatörens högra axel, bröst och över ansiktsskydd (visir, munskydd). Mindre mängd återfanns också innanför operatörens ansiktsskydd samt vidare på de personer som befann sig inom 30-60 cm från fantommodellens motsvarighet till munhåla. Det maximala avståndet virala aerosoler färdades i försöket var 150 cm [60-61].
Färsk, nytillblandad, hypokloritlösning (45–60 ppm) har i försök visat sig effektivt mot orala patogener och SARS-CoV-2 surrogatvirus även i närvaro av saliv och efter att ha passerat genom dentala unitens färskvattensystem. Högre koncentrationer (220 eller 330 ppm) ledde inte till signifikant ökad inaktivering [62].

SMITTPREVENTIVA ÅTGÄRDER

Förebyggande munsköljning

Munhålan innehåller mer än 700 bakteriearter och uppskattningsvis mellan 300 och 2000 olika virusgenotyper [63]. Preoperativ antimikrobiell munsköljning (PPMR) med 1% väteperoxid eller 0,2% joderad povidon (Jodlösning, Nyodex) minskar antalet mikrober i munhålan. [29, 63, 64]. Även om det inte finns några publicerade bevis för att denna typ av munsköljning minskar eller förhindrar smittspridning av SARS-CoV-2 så minskar den sannolikt nivån av orala mikroorganismer i aerosoler och stänk som genereras under tandbehandling [6, 29, 47, 63]. När det är möjligt är användande av kofferdam att rekommendera

Personlig skyddsutrustning

Korrekt handhygien anses vara en av de viktigaste förebyggande åtgärderna för att minska risken för smittspridning [66].
Handskar minskar mängden mikroorganismer som kan kontaminera huden vilket också medför att handhygien och handdesinfektion blir effektivare. Handskar är även ett väsentligt skydd vid stick- och skärskador [67-68]. I globalt perspektiv: högsta förekomsten av stick- och skärskador per jobbkategori har rapporterats bland tandläkare [69].
Munskydd och andningsskydd ger varierande skydd mot aerosoler, stänk och sprayer. Kirurgiska munskydd klass II (enligt standard SS-EN 14683:2019) innebär reduktion av in/utandad mängd bakterier med 98% reduktion av partiklar >1µm (Bakteriefiltreringseffektivitet, BFE). Klass IIR innebär att munskydd är utformade för situationer där kraftiga stänk kan förekomma [70].
Andningsskydd (SS-EN 149:2001) med ventil innebär att luften filtreras från mikroorganismer i inandningen. Skyddet filtrerar däremot inte i utandningen. Klassificeras som FFP 1-3 där FFP 3 ger det högsta skyddet, 99% reduktion av partiklar >0,6µm [70].
Personlig skyddsutrustning innefattar förutom handskar och munskydd också klinikkläder samt användande av visir (alternativt skyddsglasögon) och skyddsförkläde [71, 72].
Kombination av munskydd och visir har visats minska virusbelastningen under detektionsgränsen [72, 73].
Regelbunden utbildning och utvärdering i korrekt användning av personlig skyddsutrustning, inklusive avlägsnande och kassering och eventuella medicinska kontraindikationer är väsentligt. Särskilda angeläget område för förbättring är handhygien och handdisciplin. Självkontaminering har visats vanligt, framför allt hand-, ansiktskontakt. Genom att vidröra yttre ytan på munskydd och/eller visir (alternativt skyddsglasögon) kan överföring av smittämnen ske i båda riktningar. Detsamma gäller förbättring är handhygien samt användning av engångsrockar alternativt skyddsförkläde. Ögon och näsborrar är ytterligare en risk vid hand-, ansiktskontakt [29, 74-75].

Triage och patientmottagande

Patienter och personal uppmanas att inte komma till tandvårdskliniken vid symtom som tyder på Covid-19-eller influensa. Utvärdering av aktuellt hälsotillstånd (triage) kan ske genom mätning av kroppstemperatur med en icke-berörande termometer och genom kortfattad intervju (anamnes) [19, 20, 47]. Organisera patient- och personalflöden för att undvika trängsel i receptionen och väntrummet. Variera behandlings- och arbetstider. Undvik, i möjligaste mån, följeslagare, alternativt be följeslagare vänta utanför kliniken. Ytterligare försiktighetsåtgärder är att installera handdesinfektionsautomater i väntrum och förse patienter med munskydd under tider som de inte behandlas [29, 53, 55].

Aerosol och sugteknik

Korrekt sugteknik minska mängden aerosol och droppar [19, 20, 29, 47, 57-59, 65]. Under tandbehandlingar med aerosolgenererande utrustning har användningen av s.k. HVE, high-volyme evacuator, (i Sverige kallad vakuumsug) har i tidigare studier visat sig minska föroreningar som uppstår från operationsplatsen med mer än 90% [76-77].
För att fånga vätskedroppar och aerosol som bildas vid tandvårdsarbete ska HVE utrustningen (vakuumsugen) användas korrekt och med tillräckligt stor diameter i öppningen på sugmunstycket. Sugmunstycken med 16 mm diameter och hög flödeshastighet (luftflöde) med ≥300 l/min har i senare studier effektivt reducerat 5–50 μm stora aerosolpartiklar [78].
Simulerad tandbehandling med Fantomhuvud samt ett flöde av artificiell saliv infekterad med bakteriofager (som surrogatvirus för SARS-CoV-2) visade att bakteriofagkoncentrationerna och aerosolpartiklar <5µm i närliggande luft minskade med >99 %. Användning av HVE (vakuumsug) resulterade i inga detekterbara bakteriofager i luftprover tagna 6 till 10 minuter efter simuleringarna [79].
Det är väsentligt att det inte är undertrycket som är viktigt utan vindhastigheten genom sugmunstycket. Detta till motsats mot kirurgiska sugar där det är flytande vätska som ska sugas upp och då behövs ett större undertryck
Som jämförelse ger sugmunstycken med 11 mm diameter en flödeshastighet (luft) med 120 l/min och smalare kirurgiska sugmunstycken 70 l/min [78, 80].

Covid-19 och oral hälsa — parodontalvård väsentlig

Försummade eller uppskjutna tandvårdsbesök är en riskfaktor för allvarliga infektioner. Sämre oral hälsa har en direkt koppling till Covid-19 infektion och en högre risk för svår sjukdom hos patienter med Covid-19 [81].
Viktigt för tandvården att observera: tidigt i pandemien drabbade svår covid-19 sjukdom framför allt äldre personer och de med högt blodtryck, diabetes och hjärt-, kärlsjukdomar. För patienter med långtids-covid-19 förelåg en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom (stroke) oavsett annan samsjuklighet [82].
Orala manifestationer märks hos cirka 45% av COVID-19-patienterna. Spottkörtlar, halsmandlar och tunga är mycket känsliga för SARS-CoV-2-infektion [83-84].
Bland Covid-19-patienter är pro-inflammatoriska cytokiner och oxidativ stress, som är kända för att bidra till utvecklingen av periodontal sjukdom och metaboliska sjukdomar såsom fetma, diabetes mellitus och risk för kardiovaskulära (hjärta- kärl) sjukdomar, förhöjda. Periodontal sjukdom kan förvärra symtomen på Covid-19. Patogener (sjukdomsalstrande bakterier) i munhålan spelar en kritisk roll vid utveckling av mycket allvarliga och livshotande Covid-19 relaterade immunreaktioner (cytokinstorm). [85-86].
Parodontit delar flera gemensamma drag med covid-19, samsjuklighet och effekter på systemisk inflammation. Tidiga studier visade ett möjligt samband mellan förekomsten av parodontit samt risken för svår covid-19, beroende på systemisk inflammation och/eller närvaron av parodontala bakterier i lungorna. [85-86]. Patienter med parodontit är mer benägna till allvarlig covid-19. Parodontit sågs vara associerad med en 4-faldigt ökad chans för sjukhusvistelse, 6 faldig risk för behov av respiratorvård samt 7-faldig ökad risk för covid-19 orsakad död [87].
Tandvårdens betydelse kan ytterligare framhävas: Självrapporterad återhämtning av luktförlust efter genomgången covid-19 var vid evidence-baserad genomgång av biometriska faktorer, livsstils- och munhälsofaktorer, den enda signifikanta skillnaden att regelbundet användande tandtråd var vanligare i gruppen med snabb återhämtning. Vilket torde tyda på att daglig tandtråd är associerat med bättre parodontal hälsa och minskat generellt inflammationspåslag [88].

Checklista:

o Nästa pandemi: inte om, utan när, hur och vilken inverkan på kliniken, vården generellt och samhällsfunktioner.
o Klinikens egen omvärldsbevakning.
o Klinikens egen beredskap och personalens kompetens.
o Medicinteknisk utrustning (autoklav, diskdesinfektor, etc.) ålder/version, service, validering, prestandakvalificering.
o Förbrukningsmaterial, personlig skyddsutrustning: Status, kunskap, regelbunden övning
o Personalens aktuella (dagliga) hälsa — triage, omvårdnad, samsjuklighet
o Patienters aktuella (dagliga) hälsa — triage, omvårdnad, samsjuklighet
o Personal: aktuella vaccinationer
o Rutiner för tidsbokningar
o Basala hygienrutiner, förutsättningar:
o Handhygien
o Handskar
o Munskydd
o Visir
o Skyddförkläde/skyddsrock
o Preoperativa munsköljningar
o Sugteknik
o Uppföljningar, utvärdering, återkoppling

LÄS VIDARE:

Referenser:

  1. Dagens Industri Detta har hänt: Sverige under coronakrisen – dag för dag Publicerad 5 april 2020. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.di.se/nyheter/detta-har-hant-sverige-under-coronakrisen-dag-for-dag/
  2. Folkhälsomyndigheten. De flesta åtgärder mot covid-19 upphör den 9 februari. Publicerat 3 febr 2022. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2022/februari/de-flesta-atgarder-mot-covid-19-upphor-den-9-februari/
  3. Folkhälsomyndigheten. Krav på smittspårning för covid-19 upphör Pubblicerad 15 Mars 2023 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/mars/krav-pa-smittsparning-for-covid-19-upphor/
  4. Folkhälsomyndigheten. WHO: Covid-19 inte längre ett internationellt hot mot människors hälsa. Publicerat 10 Maj 2023 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/maj/who-covid-19-inte-langre-ett-internationellt-hot-mot-manniskors-halsa
  5. Kungliga Vetenskaps Akademien Fakta och debatt om Covid-19. Publicerat 2020-05-15 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.kva.se/nyheter/fakta-och-debatt-om-covid-19/
  6. Lars Hagberg, Covid19 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/covid-19/
  7. SCB: Statistiska Centralbyrån Kort analys Olika mått på överdödlighet ger liknande resultat för Sverige
    (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2023/olika-matt-pa-overdodlighet-ger-liknande-resultat-for-sverige/
  8. Svenska Intensivvårdsregistret SIR. Årsrapporter. Årsrapport 2020. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.icuregswe.org/data–resultat/arsrapporter/
  9. Socialstyrelsen. Statistik om covid-19. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid-19/
  10. Socialstyrelsen Statistik om influensa, säsongerna 2015-2016 till 2018-2019 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-4-6737.pdf
  11. WHO: Coronavirus disease (COVID-19) pandemic. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019?adgroupsurvey={adgroupsurvey}&gclid=Cj0KCQjw0tKiBhC6ARIsAAOXutn85J1I73rCeHszTZ85NfYkj5bsglYHEOjN7gyEPQrA2fBFqGxzKfAaAt_xEALw_wcB
  12. WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard (Citerad 2023 Maj 22)
    https://covid19.who.int
  13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) [Internet] Stockholm: Socialstyrelsen (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-5-10.pdf
  14. Socialstyrelsen Information om covid-19 till personal inom tandvård. [Internet] Stockholm: Socialstyrelsen (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/stod-till-tandvarden/?utm_campaign=nyhetsbrev200324&utm_medium=email&utm_source=apsis
  15. Sveriges Tandläkarförbund Information om Covid-19 [Internet] Stockholm: Sveriges Tandläkarförbund (Citerad 2023 Maj 22)
    https://tandlakarforbundet.se/covid-19/
  16. Svensk Förening för VårdHygien Riktlinjer för vårdhygien inom svensk tandvård. [Internet] Stockholm: Svensk förening för vårdhygien 2022-11-17 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://sfvh.se/riktlinjer-for-vardhygien-inom-svensk-tandvard-hobit
  17. Centers for Disease Control and Prevention. Summary of Infection Prevention Practices in Dental Settings: Basic Expectations for Safe Care. [Internet] Atlanta, GA: Centers for Disease Control and Prevention, US Dept of Health and Human Services; October 2016. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.cdc.gov/oralhealth/infectioncontrol/guidelines/index.htm
  18. Centers for Disease Control and Prevention. Guidance for Dental Settings. Interim Infection Prevention and Control Guidance for Dental Settings During the Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Pandemic [Internet] Atlanta, GA: Centers for Disease Control and Prevention, US Dept of Health and Human Services; December 2020. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/hcp/dental-settings.html
  19. Izzetti R, Nisi M, Gabriele M, Graziani F. COVID-19 Transmission in Dental Practice: Brief Review of Preventive Measures in Italy. J Dent Res. 2020 Aug;99(9):1030-1038. doi: 10.1177/0022034520920580. Epub 2020 Apr 17. PMID: 32302257.
  20. Meng L, Hua F, Bian Z. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Emerging and Future Challenges for Dental and Oral Medicine. J Dent Res. 2020 May;99(5):481-487. PMID: 32162995; PMCID: PMC7140973
  21. Meng L, Ma B, Cheng Y, Bian Z. Epidemiological Investigation of OHCWs with COVID-19. J Dent Res. 2020 Dec;99(13):1444-1452. doi: 10.1177/0022034520962087. Epub 2020 Sep 27. PMID: 32985329; PMCID: PMC7527907.
  22. Banakar M, Bagheri Lankarani K, Jafarpour D, Moayedi S, Banakar MH, Mohammad Sadeghi A. COVID-19 transmission risk and protective protocols in dentistry: a systematic review. BMC Oral Health. 2020 Oct 8;20(1):275. doi: 10.1186/s12903-020-01270-9. PMID: 33032593; PMCID: PMC7543039.
  23. Estrich CG, Mikkelsen M, Morrissey R, Geisinger ML, Ioannidou E, Vujicic M, et al. Estimating COVID-19 prevalence and infection control practices among US dentists. J Am Dent Assoc. 2020 Nov;151(11):815-824. doi: 10.1016/j.adaj.2020.09.005. PMID: 33071007; PMCID: PMC7560385.
  24. Durbin PM, Viana G, Allareddy V, Kusnoto B, Ravindran S, Kadkol S, Atsawasuwan P. COVID-19 infection rates and mitigation strategies in orthodontic practices. BMC Oral Health. 2023 Jan 7;23(1):8. doi: 10.1186/s12903-022-02705-1. PMID: 36611143; PMCID: PMC9825002.
  25. Rock LD, Madathil S, Khanna M, Macdonald LK, Quiñonez C, Glogauer M, Allison P. COVID-19 incidence and vaccination rates among Canadian dental hygienists. Can J Dent Hyg. 2022 Oct 1;56(3):123-130. PMID: 36451991; PMCID: PMC9674005.
  26. Madathil S, Siqueira WL, Marin LM, Sanaulla FB, Faraj N, Quiñonez CR, McNally M, Glogauer M, Allison P. The incidence of COVID-19 among dentists practicing in the community in Canada: A prospective cohort study over a 6-month period. J Am Dent Assoc. 2022 May;153(5):450-459.e1. doi: 10.1016/j.adaj.2021.10.006. Epub 2021 Oct 25. PMID: 35241268; PMCID: PMC8565357.
  27. Tanaka H, Kurita H, Shibuya Y, Chikazu D, Iino M, Hoshi K, Kobayashi W, Yokoo S, Kawano K, Mitsudo K, Miyazaki A, Ota Y, Kishimoto H, Mori Y, Yamamoto T. COVID-19 transmission in dental and oral/maxillofacial surgical practice during pandemic: questionnaire survey in 51 university hospitals in Japan. J Hosp Infect. 2022 Jul;125:21-27. doi: 10.1016/j.jhin.2022.04.002. Epub 2022 Apr 13. PMID: 35429583; PMCID: PMC9005358.
  28. Sakai H, Kondo E, Tanaka H, Shimane T, Yamada S, Kurita H. COVID-19 transmission in dental practice during the pandemic: A questionnaire-based survey in private dental clinics in Japan. J Dent Sci. 2023 Apr;18(2):497-502. doi: 10.1016/j.jds.2022.09.013. Epub 2022 Oct 1. PMID: 36211024; PMCID: PMC9525217.
  29. Van der Weijden F. Aerosol in the oral health-care setting: a misty topic. Clin Oral Investig. 2023 May 10:1–10. doi: 10.1007/s00784-023-05034-x. Epub ahead of print. PMID: 37162570; PMCID: PMC10170433.
  30. Cassini A, Diaz Högberg L, Plachouras D, Quattrocchi A, Hoxha A, Simonsen S, et al Attributable deaths and disability-adjusted life-years caused by infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU and the European Economic Area in 2015: a population-level modelling analysis. Lancet Infect Dis. 2019 Jan;19(1):56-66
  31. Folkhälsomyndigheten Framtida kostnader för antibiotikaresistens. Slutredovisning av regeringsuppdrag om direkta och indirekta kostnader och konsekvenser av antibiotikaresistens i svensk vård [Internet] Stockholm Folkhälsomyndigheten, 2017. Artikelnummer: 02263-2017 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/e672a15843f04dbbbf0744628a0915b1/framtida-kostnader-antibiotikaresistens-01229-2017.pdf
  32. Thompson W, Shah S, Wordley V, Edwards D. Understanding the impact of COVID-19 on dental antibiotic prescribing across England: ’it was a minefield’. Br Dent J. 2022 Oct;233(8):653-658. doi: 10.1038/s41415-022-5104-y. Epub 2022 Oct 28. PMID: 36307710; PMCID: PMC9615612.
  33. Folkhälsomyndigheten. Antibiotika och antibiotikaresistens (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/
  34. Folkhälsomyndigheten. Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/
  35. Cassini A, Colzani E, Pini A, Mangen MJ, Plass D, McDonald SA, Maringhini G, van Lier A, Haagsma JA, Havelaar AH, Kramarz P, Kretzschmar ME; BCoDE consortium. Impact of infectious diseases on population health using incidence-based disability-adjusted life years (DALYs): results from the Burden of Communicable Diseases in Europe study, European Union and European Economic Area countries, 2009 to 2013. Euro Surveill. 2018 Apr;23(16):17-00454. doi: 10.2807/1560-7917.ES.2018.23.16.17-00454. PMID: 29692315; PMCID: PMC5915974.
  36. Music T. Protecting patients, protecting healthcare workers: a review of the role of influenza vaccination. Int Nurs Rev. 2012 Jun;59(2):161-7. doi: 10.1111/j.1466-7657.2011.00961.x. Epub 2011 Dec 2. PMID: 22591085; PMCID: PMC3418836.
  37. Wolfe ND, Dunavan CP, Diamond J. Origins of major human infectious diseases. Nature. 2007 May 17;447(7142):279-83. doi: 10.1038/nature05775. PMID: 17507975; PMCID: PMC7095142.
  38. European Centre for Disease Prevention and Control. Lessons from the COVID-19 pandemic – May 2023. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/lessons-covid-19-pandemic-may-2023
  39. Lu R, Zhao X, Li J, Niu P, Yang B, Wu H, et al. Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding. Lancet. 2020 Feb 22;395(10224):565-574. doi: 10.1016/S0140-6736(20)30251-8. Epub 2020 Jan 30. PMID: 32007145; PMCID: PMC7159086.
  40. Cevik M, Bamford CGG, Ho A. COVID-19 pandemic-a focused review for clinicians. Clin Microbiol Infect. 2020 Jul;26(7):842-847. doi: 10.1016/j.cmi.2020.04.023. Epub 2020 Apr 25. PMID: Meng L, Hua F, Bian Z. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Emerging and Future Challenges for Dental and Oral Medicine; PMID: 32344166; PMCID: PMC7182753..
  41. Giacomelli A, Pezzati L, Conti F, Bernacchia D, Siano M, Oreni L, et al. Self-reported Olfactory and Taste Disorders in Patients With Severe Acute Respiratory Coronavirus 2 Infection: A Cross-sectional Study. Clin Infect Dis. 2020 Jul 28;71(15):889-890. doi: 10.1093/cid/ciaa330. PMID: 32215618; PMCID: PMC7184514.
  42. Pascarella G, Strumia A, Piliego C, Bruno F, Del Buono R, Costa F, et al. COVID-19 diagnosis and management: a comprehensive review. J Intern Med. 2020 Aug;288(2):192-206. doi: 10.1111/joim.13091. Epub 2020 May 13. PMID: 32348588; PMCID: PMC7267177.
  43. Al-Magsoosi MJN, Al-Asadi OKB, Al-Quraine NT, Sami SM, Haider J. Oral Manifestations Associated with COVID-19 Infection: A Cross-Sectional Study of Recovered Iraqi Patients. Int J Dent. 2023 Feb 17;2023:4288182. doi: 10.1155/2023/4288182. PMID: 36845630; PMCID: PMC9957643.
  44. Saleem MKM, Lal A, Ahmed N, Abbasi MS, Vohra F, Abduljabbar T. Oral health related quality of life and the prevalence of ageusia and xerostomia in active and recovered COVID-19 Patients. PeerJ. 2023 Mar 6;11:e14860. doi: 10.7717/peerj.14860. PMID: 36908817; PMCID: PMC9997189.
  45. El-Tallawy SN, Perglozzi JV, Ahmed RS, Kaki AM, Nagiub MS, LeQuang JK, Hadarah MM. Pain Management in the Post-COVID Era-An Update: A Narrative Review. Pain Ther. 2023 Apr;12(2):423-448. doi: 10.1007/s40122-023-00486-1. Epub 2023 Feb 28. PMID: 36853484; PMCID: PMC9971680.
  46. Ortiz-Prado E, Simbaña-Rivera K, Gómez-Barreno L, Rubio-Neira M, Guaman LP, Kyriakidis NC, et al. Clinical, molecular, and epidemiological characterization of the SARS-CoV-2 virus and the Coronavirus Disease 2019 (COVID-19), a comprehensive literature review. Diagn Microbiol Infect Dis. 2020 Sep;98(1):115094. doi: 10.1016/j.diagmicrobio.2020.115094. Epub 2020 May 30. PMID: 32623267; PMCID: PMC7260568.
  47. Peng X, Xu X, Li Y, Cheng L, Zhou X, Ren B. Transmission routes of 2019-nCoV and controls in dental practice. Int J Oral Sci. 2020 Mar 3;12(1):9. doi: 10.1038/s41368-020-0075-9. PMID: 32127517; PMCID: PMC7054527.
  48. Wei WE, Li Z, Chiew CJ, Yong SE, Toh MP, Lee VJ. Presymptomatic Transmission of SARS-CoV-2 – Singapore, January 23-March 16, 2020. MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2020 Apr 10;69(14):411-415. doi: 10.15585/mmwr.mm6914e1. PMID: 32271722; PMCID: PMC7147908
  49. Li W, Moore MJ, Vasilieva N, Sui J, Wong SK, Berne MA, et al. Angiotensin-converting enzyme 2 is a functional receptor for the SARS coronavirus. Nature. 2003 Nov 27;426(6965):450-4. doi: 10.1038/nature02145. PMID: 14647384; PMCID: PMC7095016.
  50. Wan Y, Shang J, Graham R, Baric RS, Li F. Receptor Recognition by the Novel Coronavirus from Wuhan: an Analysis Based on Decade-Long Structural Studies of SARS Coronavirus. J Virol. 2020 Mar 17;94(7):e00127-20. doi: 10.1128/JVI.00127-20. PMID: 31996437; PMCID: PMC7081895.
  51. Yan R, Zhang Y, Li Y, Xia L, Guo Y, Zhou Q. Structural basis for the recognition of SARS-CoV-2 by full-length human ACE2. Science. 2020 Mar 27;367(6485):1444-1448. doi: 10.1126/science.abb2762. Epub 2020 Mar 4. PMID: 32132184; PMCID: PMC7164635.
  52. Zhang L, Lin D, Sun X, Curth U, Drosten C, Sauerhering L, et al. Crystal structure of SARS-CoV-2 main protease provides a basis for design of improved α-ketoamide inhibitors. Science. 2020 Apr 24;368(6489):409-412. doi: 10.1126/science.abb3405. Epub 2020 Mar 20. PMID: 32198291; PMCID: PMC7164518.
  53. Checchi V, Bellini P, Bencivenni D, Consolo U. COVID-19 Dentistry-Related Aspects: A Literature Overview. Int Dent J. 2021 Feb;71(1):21-26. doi: 10.1111/idj.12601. Epub 2021 Jan 12. PMID: 33616049; PMCID: PMC7361251.
  54. Golin AP, Choi D, Ghahary A. Hand sanitizers: A review of ingredients, mechanisms of action, modes of delivery, and efficacy against coronaviruses. Am J Infect Control. 2020 Sep;48(9):1062-1067. doi: 10.1016/j.ajic.2020.06.182. Epub 2020 Jun 18. PMID: 32565272; PMCID: PMC7301780.
  55. Kapote GR, Tharwani P, Vhatkar B, Sangrar S. Coronavirus outbreaks and infection prevention in dentistry: a narrative review. Can J Dent Hyg. 2022 Oct 1;56(3):140-146. PMID: 36451994; PMCID: PMC9673999.
  56. Socialstyrelsen. Analys om pandemins effekter på vården 2020-2021. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/pandemins-effekter-pa-varden/analys-uppdamda-vardbehov-efter-pandemin/
  57. Gandolfi MG, Zamparini F, Spinelli A, Sambri V, Prati C. Risks of Aerosol Contamination in Dental Procedures during the Second Wave of COVID-19-Experience and Proposals of Innovative IPC in Dental Practice. Int J Environ Res Public Health. 2020 Dec 1;17(23):8954. doi: 10.3390/ijerph17238954. PMID: 33271981; PMCID: PMC7729834.
  58. Lahdentausta L, Sanmark E, Lauretsalo S, Korkee V, Nyman S, Atanasova N, Oksanen L, Zhao J, Hussein T, Hyvärinen A, Paju S. Aerosol concentrations and size distributions during clinical dental procedures. Heliyon. 2022 Oct 18;8(10):e11074. doi: 10.1016/j.heliyon.2022.e11074. PMID: 36303931; PMCID: PMC9593181.
  59. Ding J, Li J, Qi J, Fu L. Characterization of dental dust particles and their pathogenicity to respiratory system: a narrative review. Clin Oral Investig. 2023 May;27(5):1815-1829. doi: 10.1007/s00784-023-04910-w. Epub 2023 Feb 11. PMID: 36773127; PMCID: PMC9918839.
  60. Beltrán EO, Castellanos JE, Corredor ZL, Morgado W, Zarta OL, Cortés A, Avila V, Martignon S. Tracing ΦX174 bacteriophage spreading during aerosol-generating procedures in a dental clinic. Clin Oral Investig. 2023 Mar 18:1–11. doi: 10.1007/s00784-023-04937-z. Epub ahead of print. PMID: 36933045; PMCID: PMC10024015.
  61. Llandro H, Allison JR, Currie CC, Edwards DC, Bowes C, Durham J, Jakubovics N, Rostami N, Holliday R. Evaluating splatter and settled aerosol during orthodontic debonding: implications for the COVID-19 pandemic. Br Dent J. 2021 Jan 8:1–7. doi: 10.1038/s41415-020-2503-9. Epub ahead of print. PMID: 33414542; PMCID: PMC7789079.
  62. Tazawa K, Jadhav R, Azuma MM, Fenno JC, McDonald NJ, Sasaki H. Hypochlorous acid inactivates oral pathogens and a SARS-CoV-2-surrogate. BMC Oral Health. 2023 Feb 18;23(1):111. doi: 10.1186/s12903-023-02820-7. PMID: 36803460; PMCID: PMC9938691.
  63. Den norske tannlegeforeningens tidene. Gussgard AM, Valen H, Olsvik Ø, Jokstad A. Aerosol i tannhelseklinikken Del 1: Risiko for smitte. Nor Tannlegeforen Tid. 2020; 130(9): 676–87 [Article in Norwegian, with English summary] [Internet] (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.tannlegetidende.no/asset/2020/tannlegetidende-2020-676-87.pdf
  64. Den norske tannlegeforeningens tidene. Gussgard AM, Valen H, Olsvik Ø, Jokstad A. Aerosol i tannhelseklinikken. Del 2: Tiltak for å begrense smitte Nor Tannlegeforen Tid 2020; 130(9): 690—702 [Article in Norwegian, with English summary] [Internet] (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.tannlegetidende.no/asset/2020/tannlegetidende-2020-690-702.pdf
  65. Weber J, Bonn EL, Auer DL, Kirschneck C, Buchalla W, Scholz KJ, Cieplik F. Preprocedural mouthwashes for infection control in dentistry-an update. Clin Oral Investig. 2023 Apr 20:1–12. doi: 10.1007/s00784-023-04953-z. Epub ahead of print. PMID: 37079156; PMCID: PMC10116478.
  66. Centers for Disease Control and Prevention. Morbidity and Mortality Weekly Report. Guideline for Hand Hygiene in Health-Care Settings Recommendations of the Healthcare Infection Control Practices Advisory Committee and the HICPAC/SHEA/APIC/IDSA Hand Hygiene Task Force. Morbidity and Mortality Weekly Report October 25, 2002. Vol 51 No RR-16 . [Internet] Atlanta, GA: Centers for Disease Control and Prevention, US Dept of Health and Human Services; October 2016. (Citerad 2023 Maj 22) https://www.cdc.gov/mmwr/pdf/rr/rr5116.pdf
  67. Mast ST, Woolwine JD, Gerberding JL. Efficacy of gloves in reducing blood volumes transferred during simulated needlestick injury. J Infect Dis. 1993 Dec;168(6):1589-92. doi: 10.1093/infdis/168.6.1589. PMID: 8245553
  68. Mizoguti NN, Hirota MM, Ito FY, Gonçalves MR, Gonçalves MR, Hayashida MR, Daniel E, Zétola PR. Occupational accidents involving exposure to biological material reported at a worker’s health sentinel unit: 11,645 cases. Rev Bras Med Trab. 2023 Feb 3;20(3):362-368. doi: 10.47626/1679-4435-2022-699. PMID: 36793466; PMCID: PMC9904835.
  69. Bouya S, Balouchi A, Rafiemanesh H, Amirshahi M, Dastres M, Moghadam MP, Behnamfar N, Shyeback M, Badakhsh M, Allahyari J, Al Mawali A, Ebadi A, Dezhkam A, Daley KA. Global Prevalence and Device Related Causes of Needle Stick Injuries among Health Care Workers: A Systematic Review and Meta-Analysis. Ann Glob Health. 2020 Apr 6;86(1):35. doi: 10.5334/aogh.2698. PMID: 32346521; PMCID: PMC7181946.
  70. Textilhögskolan Högskolan Borås. Examensarbete för Teknologi Kandidatexamen med huvudområde Textilteknologi Rapport nr 2020.2.10. [Internet] Borås 2020-06-12. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1450636/FULLTEXT01.pdf
  71. Ionescu AC, Brambilla E, Manzoli L, Orsini G, Gentili V, Rizzo R. Efficacy of personal protective equipment against coronavirus transmission via dental handpieces. J Am Dent Assoc. 2021 Aug;152(8):631-640. doi: 10.1016/j.adaj.2021.03.007. Epub 2021 Mar 26. PMID: 34325779; PMCID: PMC7997726.
  72. Arbetsmiljöverket. Smittrisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker. (AFS 2018:4) [Internet] Stockholm: Arbetsmiljöverket 2020, april 6 (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_afs_2018_4.pdf
  73. Gund M, Isack J, Hannig M, Thieme-Ruffing S, Gärtner B, Boros G, Rupf S. Contamination of surgical mask during aerosol-producing dental treatments. Clin Oral Investig. 2021 May;25(5):3173-3180. doi: 10.1007/s00784-020-03645-2. Epub 2020 Oct 27. PMID: 33108485; PMCID: PMC7590255.
  74. Reske KA, Park D, Bach TH, Stewart HB, Vogt LC, Arter OG, Stoeckel D, Steinkamp HM, Liang SY, Durkin MJ, Kwon JH. Assessment of dental health care personnel protocol deviations and self-contamination during personal protective equipment donning and doffing. J Am Dent Assoc. 2022 Nov;153(11):1070-1077.e1. doi: 10.1016/j.adaj.2022.08.004. Epub 2022 Sep 26. PMID: 36175202; PMCID: PMC9511115.
  75. Soleman SR, Lyu Z, Okada T, Sassa MH, Fujii Y, Mahmoud MAM, Ebner DK, Harada KH. Efficacy of personal protective equipment to prevent environmental infection of COVID-19 among healthcare workers: a systematic review. Environ Health Prev Med. 2023;28:1. doi: 10.1265/ehpm.22-00131. PMID: 36624079; PMCID: PMC9845060
  76. Umar D, Basheer B, Husain A, Baroudi K, Ahamed F, Kumar A. Evaluation of bacterial contamination in a clinical environment. J Int Oral Health. 2015 Jan;7(1):53-5. PMID: 25709369; PMCID: PMC4336662.
  77. Harrel SK, Molinari J. Aerosols and splatter in dentistry: a brief review of the literature and infection control implications. J Am Dent Assoc. 2004 Apr;135(4):429-37. doi: 10.14219/jada.archive.2004.0207. PMID: 15127864; PMCID: PMC7093851.
  78. Koch M, Graetz C. Spray mist reduction by means of a high-volume evacuation system-Results of an experimental study. PLoS One. 2021 Sep 3;16(9):e0257137. doi: 10.1371/journal.pone.0257137. PMID: 34478480; PMCID: PMC8415595.
  79. Vernon JJ, Black EVI, Dennis T, Devine DA, Fletcher L, Wood DJ, Nattress BR. Dental Mitigation Strategies to Reduce Aerosolization of SARS-CoV-2. J Dent Res. 2021 Dec;100(13):1461-1467. doi: 10.1177/00220345211032885. Epub 2021 Aug 2. PMID: 34338580; PMCID: PMC8649409.
  80. Dürr Dental White paper. Aerosol reduction by means of an intraoral spray mist suction – firts findings from an experimental pilot study. Nedladdningsbar PDF. (Citerad 2023 Maj 22)
    https://www.duerrdental.com/en/solutions/best-protection/best-protection-against-aerosols/pilot-study-aerosol-reduction-by-means-of-an-intraoral-spray-mist-suction/
  81. Coke CJ, Davison B, Fields N, Fletcher J, Rollings J, Roberson L, et al. SARS-CoV-2 Infection and Oral Health: Therapeutic Opportunities and Challenges. J Clin Med. 2021 Jan 5;10(1):156. doi: 10.3390/jcm10010156. PMID: 33466289; PMCID: PMC7795434.
  82. Stefanou Ε, Karvelas N, Bennett S, Kole C. Cerebrovascular Manifestations of SARS-CoV-2: A Comprehensive Review. Curr Treat Options Neurol. 2023;25(4):71-92. doi: 10.1007/s11940-023-00747-6. Epub 2023 Mar 4. PMID: 36950279; PMCID: PMC9984763
  83. Kathree BA, Khan SB, Ahmed R, Maart R, Layloo N, Asia-Michaels W. COVID-19 and its impact in the dental setting: A scoping review. PLoS One. 2020 Dec 18;15(12):e0244352. doi: 10.1371/journal.pone.0244352. PMID: 33338073; PMCID: PMC7748282.
  84. Atukorallaya DS, Ratnayake RK. Oral Mucosa, Saliva, and COVID-19 Infection in Oral Health Care. Front Med (Lausanne). 2021 Apr 22;8:656926. doi: 10.3389/fmed.2021.656926. PMID: 33968961; PMCID: PMC8100190.
  85. Tamimi F, Altigani S, Sanz M. Periodontitis and coronavirus disease 2019. Periodontol 2000. 2022 Jun;89(1):207-214. doi: 10.1111/prd.12434. Epub 2022 Mar 4. PMID: 35244975; PMCID: PMC9115349.
  86. Ghosh A, Joseph B, Anil S. Does periodontitis influence the risk of COVID-19? A scoping review. Clin Exp Dent Res. 2022 Oct;8(5):1011-1020. doi: 10.1002/cre2.584. Epub 2022 May 17. PMID: 35578891; PMCID: PMC9348428.
  87. Baima G, Marruganti C, Sanz M, Aimetti M, Romandini M. Periodontitis and COVID-19: Biological Mechanisms and Meta-analyses of Epidemiological Evidence. J Dent Res. 2022 Nov;101(12):1430-1440. doi: 10.1177/00220345221104725. Epub 2022 Jun 30. PMID: 35774019.
  88. Catton G, Gardner A. Relationship between Recovery from COVID-19-Induced Smell Loss and General and Oral Health Factors. Medicina (Kaunas). 2022 Feb 14;58(2):283. doi: 10.3390/medicina58020283. PMID: 35208609; PMCID: PMC8877343.

Skriv ut
Generera PDF
Kommentera
tandakademin Utbildning
Annons
Lediga jobb
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons