A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 3 okt 2022

Publiceringsdatum 11 mar 2022

Nationella riktlinjer för tandvård – tips för kliniskt verksamma

KORT OM NATIONELLA RIKTLINJER

Detta faktablad innehåller ett urval av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för tandvård. Riktlinjerna i sin helhet finns på Socialstyrelsens webbplats. För en mer utförlig beskrivning av hur riktlinjerna tas fram – se separat faktablad.

Den 27 september 2022 publicerades Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tandvård. De nya riktlinjerna ersätter 2021 års version av riktlinjerna. Riktlinjerna ger rekommendationer om tandvård för barn (under 18 år) och vuxna (från 18 år). Riktlinjerna gäller i första hand allmäntandvård, men vissa rekommendationer gäller också specialisttandvård.

Sedan riktlinjerna publicerades första gången (2011) har de utökats med rekommendationer för två nya grupper: barn samt personer som behöver särskilt stöd på grund av skörhet, funktionsnedsättningar med mera. Några nya områden har också tillkommit: implantatkirurgi och odontologisk radiologi (med rekommenda­tioner gällande CBCT).

Dessutom ligger större fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. En del av dessa åtgärder ingår även i Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Socialstyrelsen rekommenderar tandvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. Riktlinjerna innehåller tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1–10, rekommendationen FoU och rekommendationen Icke-göra (se tabell 1).

Tabell 1. Socialstyrelsens olika typer av rekommendationer

Typ av rekommendationBeskrivning
Prioritet 1–10Åtgärder i prioritetsordning. Åtgärder med prioritet 1 är mest angelägna och åtgärder med prioritet 10 är minst angelägna (de ger ingen eller mycket liten nytta i förhållande till risken eller kostnaden).
FoUÅtgärder som tandvården inte bör utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Icke-göraÅtgärder som tandvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja tandvården att sluta använda åtgärderna (utmönstra dem).

Effektiva åtgärder vid svåra hälsotillstånd prioriteras högst

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av:

  • hälsotillståndets svårighetsgrad (utgångspunkt för rangordningen)
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet.

NATIONELLA RIKTLINJER OCH INTERNETODONTOLOGI

I samband med publiceringen av 2022 års Nationella Riktlinjer för Tandvård har Internetodontologi valt att gå igenom Socialstyrelsens samtliga 381 rekommendationer och koppla dem till våra befintliga faktablad. Ni som läsare kan hitta en utfällbar ruta direkt i texten där tillståndet tas upp, eller i slutet av faktabladet. Exempelvis:

Effekt av åtgärd:

Hos person med pulpaexponering av traumaskadad permanent framtand är behandling med partiell pulpotomi (partiell pulpaamputation enligt Cvek) att föredra framför pulpaöverkappning (konsensus).

Motivering:

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad, och 1 är då högsta möjliga rangordning. Åtgärden är välfungerande och välbeprövad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men Socialstyrelsen har samlat in beprövad erfarenhet av åtgärden enligt en systematisk konsensusprocess.

RIKTLINJERNAS REKOMMENDATIONER

Huvudrapporten innehåller rekommendationer i tre delar:

  1. för att främja hälsa och förebygga sjukdomar
  2. för att utreda och diagnostisera samt
  3. för att behandla och rehabilitera.

Här redovisas exempel på nya rekommendationer som kan vara av intresse för dig som är kliniskt verksam.

FRÄMJA HÄLSA OCH FÖREBYGGA SJUKDOM

Huvudbudskapet i denna del är att satsa mer på förebyggande insatser i samverkan med till exempel skola och barnhälsovård.  

Främja munhälsa hos alla som besöker tandvården

Prioritet 3 är högsta möjliga prioritet för åtgärderna varför tolkningen är att det är viktigt att erbjuda en kort återkoppling till alla patienter och att alla ska uppmuntras göra tänder rena med fluoridtandkräm. Dessa rekommendationer berör alla kliniskt verksamma tandläkare och tandhygienister.

Läs även faktabladet: Populationsinriktad användning av fluoridtandkräm i olika åldrar

Främja munhälsa hos barn

Riktlinjerna fokuserar på samverkan i vid bemärkelse. Samverkan med barnhälsovården behövs särskilt i områden där invånarna generellt har hög risk för dålig munhälsa, och där barnen oftare har karies än i andra områden.

Rekommendationerna gällande samverkan med andra aktörer har hög prioritet, 3. Låg prioritet 9 har däremot rekommendationen om fissurförsegling till alla barn oavsett kariesrisk. Som generell åtgärd för alla barn bedöms fissurförsegling ha en likvärdig effekt som fluoridlack, men till en hög kostnad per vunnen effekt. Denna rekommendation är baserad på ett vetenskapligt underlag.

Läs även faktabladen:

Främja munhälsa hos personer med ohälsosamma levnadsvanor

I de nya riktlinjerna för tandvården har Socialstyrelsen valt att inkludera några rekommendationer från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Dessa fyra rekommendationer är exempel på sådana. Myndigheten har också valt att använda begreppen rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal i de nya riktlinjerna. Läs mer om detta här.

Kvalificerat rådgivande samtal har effekt på rökstopp hos unga under 18 år, och har därför hög prioritet. För vuxna har kvalificerat rådgivande samtal generellt större effekt på ohälsosamma matvanor och tobaksbruk än rådgivande samtal. Även inför en operation i munnen är kvalificerat rådgivande samtal för rökavvänjning högt prioriterat.

Läs även faktabladet: Motiverande samtal

Främja munhälsa hos personer med tandvårdsrädsla

Dessa två rekommendationer är viktiga för dig som arbetar med små barn eller personer med tandvårdsrädsla. Rekommendationen om KBT med exponering kan kräva antingen samverkan med andra eller kompetensutveckling för att kunna behandla enligt metoden. Båda åtgärderna har hög prioritet.

Läs även faktabladen:

Främja munhälsa hos vuxna som behöver särskilt stöd

Personer som behöver särskilt stöd, till exempel på grund av kognitiv svikt, psykisk ohälsa, skörhet eller andra funktionsnedsättningar och sjukdomar, är en av de nya grupperna som omfattas av riktlinjerna. Här betonas vikten av samverkan med kommunerna och övriga aktörer. Vikten av att ha systematiska arbetssätt lyfts fram och med det menas att arbetssättet ska vara dokumenterat, väl känt på kliniken och tillämpas. 

Systematiskt arbetssätt för att upprätthålla patientkontakten vid återbud eller uteblivet besök bedöms ge stor patientnytta och har därför hög prioritet. Hög prioritet har också rekommendationen om exspektans. Daglig behandling med klorhexidinpreparat har däremot mycket låg prioritet.

UTREDA OCH DIAGNOSTISERA

Huvudbudskapet i denna del är: bedöm risker och satsa mest på dem med störst behov.

Systematiska arbetssätt

Alla rekommenderade systematiska arbetssätt har högsta möjliga prioritet utifrån hälsotillståndens svårighetsgrad. Med systematiska arbetssätt identifieras risken att utveckla olika hälsotillstånd och lägger grund för att behandla orsaken till sjukdomen. Rekommendationerna visar även på vikten av att identifiera och diagnostisera käkfunktionsstörningar.

Läs även faktabladen:

Intervall för basundersökning (revisionsintervall)

Tandläkare och tandhygienister behöver systematiskt bedöma risker för sjukdomar och andra tillstånd i munnen hos alla de undersöker. Att differentiera revisionsintervall för vuxna utifrån bedömd risk för dålig munhälsa har fått hög prioritet, prioritet 3. De längre revisionsintervallen för vuxna med låg risk för dålig munhälsa förväntas frigöra resurser för patienter med större behov av tandvård.

Det är viktigt att också barn besöker tandvården för basundersökning så ofta som det behövs men inte oftare. Även för barn har differentierade revisionsintervall hög prioritet, prioritet 3, och för barn gäller att även bettutvecklingen ska bedömas systematiskt.

För både barn och vuxna kan tandvårdskontakten vid behov upprätthållas mellan basundersökningarna, till exempel genom digitala avstämningar eller fysiska besök hos en tandhygienist, för att främja en fortsatt god munhälsa.

BEHANDLA OCH REHABILITERA

Huvudbudskapet i denna del är: satsa mer på effektiv behandling och samtalsstöd.

Särskilda tandvårdsbehov hos barn – Tandskador och smärtlindring vid behandling

För barn, 6–11 år, med en gravt mineraliseringsskadad första permanenta molar, är extraktion ett behandlingsalternativ som minskar det framtida behandlingsbehovet. Vid behandling av barn, 1-5 år, har rekommendationen om sedering med midazolam fått prioritet 3. För att minska smärta vid anestesi inför behandling har smärtstillande läkemedel god effekt. Åtgärden har prioritet 5.

Läs även faktabladen:

Kariesskador som behöver repareras

Vid karies som behöver åtgärd har exkavering prioritet 3. Finns det risk att skada granntandens approximalyta är det viktigt att skydda den med approximalt skydd, prioritet 4.

Vid djupa kariesskador har selektiv exkavering (partiell exkavering) likvärdig eller möjligen bättre effekt än stegvis exkavering, som i sin tur har likvärdig eller möjligen bättre effekt än fullständig exkavering. Selektiv exkavering, en åtgärd som det nu finns evidens för, har dessutom en lägre kostnad. Åtgärderna har fått samma, relativt höga prioritet, nämligen prioritet 4.

Läs även faktabladen:

Rekommendationer till tandvården vid parodontit

Under rubriken Ge vuxna med parodontit i tabellen ovan rekommenderas ett antal högt prioriterade åtgärder som bör utföras vid parodontit. Alla dessa har prioritet 3. Det finns åtgärder för behandling av parodontit som tandvården bör undvika att utföra. I tabellen ovan har dessa åtgärder prioritet 10. Det finns även behandlingsåtgärder som ska fasas ut och dessa har rekommendation Icke-göra.

Läs även faktabladen:

ATT IMPLEMENTERA NATIONELLA RIKTLINJER – FÖR EN JÄMLIK TANDVÅRD

Implementering handlar om att

  • införa nya behandlingar och metoder och få dem att användas varaktigt på rätt sätt
  • och att utmönstra behandlingar och metoder som inte har tillräcklig effekt, eller till och med är skadliga.

Att implementera riktlinjerna är en utmaning och en angelägenhet för hela tandvården. Det innebär också att det finns möjlighet för alla kliniskt verksamma tandläkare och tandhygienister att medverka till en framtida tandvård där bästa tillgängliga kunskap används i varje patientmöte.

Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning som stöd för dig som kommer arbeta med de nationella riktlinjerna för tandvård. Syftet med webbutbildningen är att öka kunskapen om riktlinjerna samt stödja implementeringen av dem. Du hittar utbildningen här.


Referenser

  1. Socialstyrelsen, 2022. Nationella riktlinjer för tandvård
  2. Socialstyrelsen, 2022. Stöd för styrning och ledning
  3. Socialstyrelsen, 2022. Indikatorer för tandvård
  4. Socialstyrelsen, 2022. Målnivåer för tandvård
  5. Socialstyrelsen, 2012. Om implementering

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons