Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 15 Jun 2017

Publicerad: 15 Jun 2017

Parodontit och probiotika

Granskad av: Övertandläkare, docent Ola Norderyd, Odontologiska Institutionen/Region Jönköpings län, Jönköping och odontologiska fakulteten, Malmö högskola

BAKGRUND

The Food and Agriculture Organization (United Nations) har 2002 definierat probiotika som ”levande mikroorganismer administrerade i adekvat dosering och som ska ha positiva hälsoeffekter hos värdorganismen”. Begreppet probiotika omfattar emellertid även näringsämnen, kosttillskott, kemiska produkter som modifierats, samt genmodifierade bakterier. Probiotiska produkter kan i dagsläget i såväl Europa som USA endast marknadsföras som livsmedel eller som näringstillskott. Ett antal ansökningar till European Food and Drug Authority (EFSA), samt Food and Drug Administration (FDA, USA) om att erhålla läkemedelsstatus för bakteriebaserade probiotika har hittills inte godkänts.

I motsats till antibiotika har probiotika (t ex Lactobocalli-arter; L. bulgaricus, L. acidophilus, L. casei, L. helveticus, L. lactis, L. salivarius, L. plantarum, bifidobakterier och vissa enterokocker) definierats som bakterier eller ämnen som erhållits från levande bakterier, med hämmande effekter på andra arter av bakterier hos däggdjur.

Gränsgången mellan antibiotika och probiotika är tämligen flytande. Louis Pasteur identifierade 1877 att bakterier och jäst kunde döda andra bakterier.
En av anledningarna till att ett fokus för probiotika har varit laktobaciller bygger på en gammal tradition först omskriven av Plinius d.ä. för 2000 år sedan om att fermenterad mjölk är en effektiv behandling av mag-tarmsjukdomar.
En rysk forskare, Ilya Mechnikov (1845-1916) och som var verksam i Paris hos Louis Pasteur utvecklade ett koncept om att toxiska bakterier orsakade åldrande, och att intag av fermenterad mjölk och förekomst av Lactobacilli delbrueckii spp. Bulgaricus var viktigt för att bibehålla hälsan (ett påstående som blev vederlagt omkring 1920).

I december 2014 utfärdade FDI en varning om riskerna med att använda kosttillskott som innehöll levande bakterier eller jäst till patienter med immundefekter.
Vid en nyligen genomförd litteratursökning (oktober 2014) via PubMed framkom att det från år 2000 föreligger 50 artiklar inom ämnesområdet ”parodontit och probiotika”.

 

Kortfattad beskrivning av mikrofloran vid parodontal inflammation

  • Ickespecifika plaque-teorin: det är mängden bakterier som avgör svårighetsgraden av det inflammatoriskt svaret.Som en konsekvens utvecklades konceptet om munhygienkontroll och som kunde definieras genom gingival- och plaque-index (ingen möjlighet att identifiera bakteriearter).
  • Specifika plaque-teorin: det är förekomst av vissa främst Gram-negativa anaeroba bakterier (t ex Porphyromonas gingivalis, Tannerella forsythia, Treponema denticola samt Aggregatibacter actinomycetemcomitans i samverkan med Fusobacterium sp. och Prevotella sp. som ger upphov till specifika inflammatoriska svar.I detta sammanhang utgör P. gingivalis en nyckelpatogen som kan orsaka perifera inflammatoriska processer. Hittills har vetenskapen inte lyckats identifiera varken en bakterieart eller grupp av bakterier som uppfyller Henle-Kochs postulat.
  • Ekologiska plaque-teorin: gingivit och parodontit uppstår vid förskjutning av jämvikt och balans i residensfloran och när värdorganismens immunsystem av någon anledning är negativt påverkad. Såväl antibiotika- som probiotikabehandling passar denna modell.
  • Biofilmkonceptet: bakteriefloran i munhålan och i tandköttsfickorna omfattar ett mycket stort antal kända och okända bakteriearter, virus, jästsvampar och protozoer, och en föränderlig sammansättning av bakterier i såväl ekologisk balans som obalans. Dessa utgör en konkurrensdriven miljö avseende näringssubstrat och andra livsbetingelser.Såväl antibiotika- som probiotikabehandling passar denna modell.
    Eftersom det föreligger mycket goda förutsättningar för t ex plasmid gentransfer och resistensutveckling mot antibiotika blir behandling med antibiotika en på sikt tveksam behandlingsform.

 

Fördjupad läsning:

Biofilm

Probiotika

Antibiotika och parodontit

 

SAMMANFATTNING

  • Supra- och subgingival mekanisk depuration utgör vedertagen standardbehandling för kroniska och akuta gingivala/parodontala tillstånd hos människa även om den vetenskaplig evidensen på patientnivå från stora multicenter randomiserade studier (RCTs) är svag.
  • Lokal eller systemisk administration av antibiotika som komplement till standardbehandling (se ovan) har studerats i många studier. Resultaten är varierande med såväl bra som tveksamma resultat och med risk för resistensutveckling och andra komplikationer.
  • Flera kliniska studier har påvisat positiva effekter av probiotikabehandling av parodontit under tidsperioder från några få veckor till 1 år.
  • Proof of principle-studier finns som pekar på intressanta mekanismer där probiotika kan dels påverka genexpression hos patogener och minska deras patogenicitet. Dessutom tyder studier på att behandling med probiotika har positiva effekter genom att reducera förekomsten av vissa serummarkörer för inflammation.
  • För vetenskaplig och klinisk acceptans avseende tillskott med probiotika med L. reuteri vid behandling av medelsvår parodontit återstår för klinisk vetenskap efter proof of principle multi-center RCTs med stora patientunderlag och med väl definierad diagnostik av parodontit och förväntade kliniskt ”signifikanta” och kostnadseffektiva resultat på patientnivå.

 

 

Referenser

Joint Food and Agriculture Organization of the United Nations/World Health Organization Working Group report on drafting guidelines for the evaluation of probiotics in food, London, Ontario, Canada, April 30 and May, 2002.

Kollath, W. Ernährung und Zahnsystem. Deutsche Zahnärztliche Zeitschrift 8, 7-16
(1953).

Fuller, R. Probiotics in man and animals, a review. Journal of Applied Bacteriology 1989, 66, 365-378

Löe H. Principles of aetiology and pathogenesis governing the treatment of periodontal disease. Int Dent J. 1983;33:119-126

Theilade E. The non-specific theory in microbial etiology of inflammatory periodontal diseases. J Clin Periodontol. 1986;13:905-911

Kornman et al. Clinical and microbiological patterns of adults with periodontitis. J Periodontol. 1991;62:634-642

Smith VH & Pippin DJ. Implications of resource-ratio theory for oral microbial ecology. Eur J Oral Sci. 1998 Apr;106(2 Pt 1):605-615

Teles et al, Comparison of microbial changes in early redeveloping biofilms on natural teeth and dentures.. J Periodontol. 2012;83:1139-1148

Mayamagi et al .Probiotic effects of orally administered Lactobacillus salivarius WB21-containing tablets on periodontopathic bacteria: a double-blinded, placebo-controlled, randomized clinical trial 2009. J. Clin Periodontol 36:506-513

Vivekananda MR et al. Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial. J Oral Microbiol. 2010 Nov 2;2. doi: 10.3402/jom.v2i0.5344.

İnce G.et al. Clinical and Biochemical Evaluation of Lozenges Containing Lactobacillus reuteri as an Adjunct to Non-Surgical Periodontal Therapy in Chronic Periodontitis. J Periodontol. 2015;86:746-754

Teughels W. et al. Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study.
J Clin Periodontol. 2013;40:1025-1035.

Messora MR et al. Probiotic therapy reduces periodontal tissue destruction and improves the intestinal morphology in rats with ligature-induced periodontitis. J Periodontol. 2013 ;84:1818-1826

Hojo K et al. Distribution of salivary Lactobacillus and Bifidobacterium species in periodontal health and disease. Biosci Biotechnol Biochem. 2007;71:152-157

Nissen L et al. Lactobacillus salivarius and L. gasseri down-regulate Aggregatibacter actinomycetemcomitans exotoxins expression. Ann Microbiol. 2014;64:611-617

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se