Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 14 Dec 2016

Publicerad: 9 Sep 2011

Parodontit och systemsjukdomar

Granskad av: Övertandläkare, docent Ola Norderyd, Odontologiska Institutionen/Region Jönköpings län, Jönköping och odontologiska fakulteten, Malmö högskola

BAKGRUND

Se även faktablad:

Aggressiv parodontit

Kronisk parodontit

Parodontiet och den parodontala hälsan påverkas av flera olika faktorer. De viktigaste faktorerna är arv, rökning och den orala mikrofloran men det finns också ett antal systemsjukdomar som påverkar den parodontala hälsan.

 

Diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar med förhöjd blocksockernivå som gemensam nämnare. Sjukdomen drabbar ca 4 % av den svenska befolkningen över 15 år.
Sjukdomen finns i två huvudtyper:

  • Typ I som beror på en minskad frisättning av insulin.

Fördjupad läsning: Diabetes typ I

  • Typ II som beror på nedsatt känslighet för insulin och som vanligen debuterar långsamt i sen ålder, varför många patienter inte vet om, att de har sjukdomen.

Fördjupad läsning: Diabetes typ II

 

Sambandet mellan diabetes och parodontit har varit föremål för ett stort antal studier. En metaanalys från 2006 visade att diabetiker hade signifikant mer plack, mer tandköttsinflammation, djupare fickor och större fästeförlust än icke-diabetiker. Patienter med en svårinställd diabetes löper en betydligt större risk att få parodontit än patienter med en välinställd diabetes. En studie från 2016 visar att parodontit är vanligare också hos patienter med nedsatt insulinkänslighet.

Att diabetes har en skadlig inverkan på parodontiet får anses fastslaget men om parodontit försämrar blodsockerkontrollen hos diabetiker är inte lika tydligt. En metaanalys från 2016 visade på en viss förbättring av blodsockernivåerna hos diabetiker efter lyckad icke-kirurgisk parodontal behandling, vilket skulle kunna tyda på ett orsakssamband som verkar åt båda håll. Att komplettera den icke-kirurgiska behandlingen med antibiotika eller munsköljmedel påverkade inte blodsockernivåerna ytterligare.
Det starka sambandet mellan diabetes och parodontit illustreras tydligt av en amerikansk studie från 2007; studien visar att personer som har högt blodtryck, höga blodfetter och en ärftlighet för diabetes tillsammans med parodontit löper nästan dubbelt så stor risk att ha odiagnostiserad diabetes jämfört med personer med motsvarande riskfaktorer för diabetes men utan parodontit.

 

Fetma

En metaanalys publicerad 2012 visar på ett samband mellan parodontit och fetma. Parodontit var mer än dubbelt så vanligt bland feta (BMI ≥ 30) och överviktiga (BMI ≥ 25) än bland normalviktiga.
En prospektiv studie från 2012 visar på ett positivt samband mellan parodontitprogression och både BMI och midjemått. Det kan finnas flera mekanismer bakom sambandet: fetma kan ha samband med en livsstil som också ökar risken för parodontit, men det kan också finnas mer direkta orsaker. Det finns studier som har visat att feta har ett förhöjt lokalt inflammationssvar vilket skulle kunna leda till en ökad vävnadsnedbrytning. En genetisk studie från 2016 visade att det inte alls fanns något samband mellan gener för fetma och parodontit. Detta tyder på att det trots allt kan vara livsstilsfaktorer som samvarierar med fetma.

 

Osteoporos

Fördjupad läsning: Osteoporos

Osteoporos, eller benskörhet, är en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Sjukdomen är åldersberoende; hos kvinnor ökar den från 2-3 % i 50-årsåldern till 50 % i 80-årsåldern.

Många studier visar på ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan antalet tänder och osteoporos. Även den alveolära benhöjden, mätt röntgenologiskt, har visat ett samband med osteoporos; patienter med låg bentäthet har lägre alveolär benhöjd.
Kliniska variabler som blödande tandkött och tandköttsfickor tycks inte ha något samband med osteoporos. När hänsyn tas till gemensamma riskfaktorer, främst ålder och rökning, så blir osteoporosens inverkan på parodontiet mindre.

En stor studie från Taiwan visade att sambandet mellan osteoporos och parodontit ökade med en ökande svårighetsgrad på parodontiten. Samma studie visade också att sambandet var större hos personer med dålig munhygien.

 

Reumatiska sjukdomar

Fördjupad läsning: RA

Det finns ett antal studier som visar på ett samband mellan reumatiska sjukdomar, framför allt reumatoid artrit (RA), och parodontit. Den etio-patologiska bakgrunden till hur RA eller andra långvariga inflammatoriska sjukdomar kan initiera eller förvärra parodontit är dock inte klarlagd. Hur parodontit kan påverka RA är emellertid tydligare. DNA från parodontit-associerade bakterier har hittats både i serum och synovialvätska från patienter med RA. Vidare är Porphyromonas gingvalis den enda nu kända bakterien som uttrycker enzymet peptidyl arginin deiminas (PAD) som är en viktig patogenetisk faktor för RA.

Sambandet mellan RA och parodontit kan också vara en samvariation orsakad av gemensamma riskfaktorer, t.ex.tobaksrökning, som är en viktig riskfaktor för både parodontit och RA. Några studier har också visat att det finns gemensamma genetiska riskfaktorer.

 

Genetiska defekter

Downs syndrom är förknippat med en kraftigt förhöjd förekomst av parodontit. Orsaken kan vara en kombination av munandning, störningar i immunsvaret (t.ex. nedsatt kemotaxi hos vissa vita blodkroppar) och svårigheter att upprätthålla en fullgod munhygien.
En svensk studie från 1990 visade att 39 % av de undersökta barnen med Downs syndrom (10-19 år gamla) hade kliniska tecken på parodontit. En tvärsnittsstudie från Grekland visar att personer med Downs syndrom har signifikant djupare tandköttsfickor och mer fästeförlust jämfört med kontrollerna. Skillnaden var större i de äldre grupperna (19-28 år) jämfört med de yngre (8-13 år).

Det finns ytterligare ett stort antal mycket ovanliga ärftliga sjukdomar, t ex Papillon-Lefèvres syndrom och Chediak-Higasi syndrom som är förknippade med en svårartad parodontit. Dessa är dock så ovanliga att de allra flesta tandläkare aldrig stöter på någon sådan patient.

 

Hematologiska störningar

Patienter med olika former av PMN-cellsdefekter, antingen en mer eller mindre uttalad brist på celler (neutropeni, agranulocytos) eller en nedsatt funktion har ofta en snabbt förlöpande parodontit.

Leukemi drabbar årligen ca 1000 personer i Sverige. Sjukdomen delas vanligen upp i kronisk och akut leukemi. Kronisk leukemi drabbar oftast äldre personer, medan akut leukemi förekommer i alla åldrar.
Det är främst den akuta leukemin som har orala manifestationer, vanligen en ökad blödningstendens från tandköttet, men också gingivala svullnader och en snabbt förlöpande parodontit.
Fördjupad läsning: Kronisk myeloisk leukemi

Fördjupad läsning: Akut myeloisk leukemi

Gemensamt för dessa patienter är att de har allvarliga sjukdomstillstånd som oftast kräver en omfattande medicinsk behandling. Omfattningen av sjukdomarnas påverkan på parodontiet är till stor del avhängigt av patienternas munhygien. Därför är det särskilt viktigt att den här patientgruppen får hjälp med att upprätthålla en optimal munhygien.

 

HIV/AIDS

HIV-AIDS är fortfarande ett globalt hälsoproblem. I 2014 levde över 37 miljoner människor med HIV-AIDS, 2 miljoner smittades och 1,2 miljoner dog av sjukdomen, kan jämföras med att 2,2 miljoner dog i 2005. Nuvarande bromsmediciner har ändrat sjukdomsbilden markant och numera är HIV-AIDS en hanterbar kronisk sjukdom med förlängd överlevnad och en förbättrad livskvalitet, åtminstone i västvärlden. Bromsmediciner har också minskat sjukdomens påverkan på parodontiet.
Fördjupad läsning: HIV

Orala sjukdomstillstånd som lineär gingivalt erythem (LGE), nekrotiserande ulcerativ gingivit (NUG) och nekrotiserande ulcerativ parodontit (NUP) var tidigare vanliga hos patienter med AIDS.

LGE karaktäriseras av en kraftig rodnad av tandköttskanten. Tillståndet responderar inte på vanlig parodontal behandling och beror oftast på en Candidainfektion.
NUG och NUP är smärtsamma sjukdomstillstånd som snabbt bryter ned mjuk- och hårdvävnad och som kan leda till tandförluster och ofta blottlagt ben.
Hos patienter som behandlas med bromsmedicinering är tillstånden ovanliga med en prevalens på 0-5 %.

 

SAMMANFATTNING

Ett stort antal medicinska sjukdomar kan ha en direkt eller indirekt inverkan på parodontiet. Sjukdomarna som sådana är vanligtvis inte möjliga för tandvården att påverka. Däremot kan de negativa effekterna av sjukdomarna motverkas genom att patienterna för hjälp med att uppnå och upprätthålla en optimal munhygien för att på så sätt minimera den parodontala inflammationen.

Det finns flera andra sjukdomar, kanske främst hjärtkärlsjukdom visar på ett epidemiologiskt samband med parodontit. Det är dock inte troligt att dessa sjukdomar orsakar eller förvärrar parodontit.

 

 

Referenser

Khader YS, Dauod AS, El-Qaderi SS, Alkafajei A, Batayha WQ. Periodontal status of diabetics compared with nondiabetics: a meta-analysis. J Diabetes Complications 2006;20:59-68.

Borrell LN, Kunzel C, Lamster I, Lalla E. Diabetes in the dental office: using NHANES III to estimate the probability of undiagnosed disease. J Periodontal Res 2007;42:559-565.

Suvan j, DÁito F, Moles DR, Petris A, Donod N. Association between overweight/obesity and periodontitiss in adults. A systematic review. Obesity reviews 2011; 12: e381-e404

Gorman A, Kaye EK, Apovian C, Fung TT, Nunn M, Garcia R I. Overweight and obesity predict time to periodontal disease progression in men. J Clin Periodontol 2012; 39:107–114.

Modéer T, Barr M, Dahllöf G.Periodontal disease in children with Down’s syndrome. Scand J Dent Res 1990; 98: 228-34.

Mataftsi M, Skoura L, Sakellari D. HIV infection and peridontal diseases: an overview of the post-HAART era. Oral Diseases 2011; 17: 13-25

Song IS, Han K, Park YM, Ji S, Jun SH, Ryu JJ, Park JB.Severe Periodontitis Is Associated with Insulin Resistance in Non-abdominal Obese Adults. J Clin Endocrinol Metab. 2016; 101: 4251-59.

Teshome A, Yitayeh A. The effect of periodontal therapy on glycemic control and fasting plasma glucose level in type 2 diabetic patients: systematic review and meta-analysis. BMC Oral Health. 2016; 17: 31

Shungin D, Cornelis MC, Divaris K, Holtfreter B, et al. Using genetics to test the causal relationship of total adiposity and periodontitis: Mendelian randomization analyses in the Gene-Lifestyle Interactions and Dental Endpoints (GLIDE) Consortium. Int J Epidemiol. 2015; 44: 638-50.

Huang YF, Chang CT, Liu SP, Muo CH, Tsai CH, Hong HH, Shen YF, Wu CZ. The Impact of Oral Hygiene Maintenance on the Association Between Periodontitis and Osteoporosis: A Nationwide Population-Based Cross Sectional Study. Medicine (Baltimore). 2016; 95: e2348.

Sakellari D, Arapostathis KN, Konstantinidis A. Periodontal conditions and subgingival microflora in Down syndrome patients. A case-control study. J Clin Periodontol. 2005; 32: 684-90.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se