Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 26 Jun 2019

Publicerad: 24 Maj 2012

Scaling/Depuration (avlägsnande av tandsten och biofilm)

Granskad av: Övertandläkare, docent Ola Norderyd, Odontologiska Institutionen/Region Jönköpings län, Jönköping och odontologiska fakulteten, Malmö högskola

BAKGRUND

Den parodontala ickekirurgiska behandlingen syftar till att avlägsna tandsten och bryta sönder det dentala plackets/biofilmens uppbyggnad.
Dentalt plack benämns numera som dental biofilm och depuration/ickekirurgisk behandling som mekanisk infektionsbehandling, MIB.

Biofilmen är en komplex ekologi av mikroorganismer på en fast yta och består av olika typer av bakterier, interbakteriell substans och transportkanaler.
Uppbyggnaden börjar med att fritt passerande bakterier binds till tandytan.
Med tiden blir uppbyggnaden mer komplex.

Den supragingivala tandstensbildningen är mycket kopplad till salivens komposition och är främst lokaliserad till tänderna vid de stora spottköttlarnas mynningar bakom underkäksfronten och vid 6:orna i överkäken. Denna tandsten kan hos vissa individer bildas mycket snabbt och bli omfattande. Den supragingivala tandstenen är oftast enkel att avlägsna.

Den subgingivala tandstenen består av mineraliserad biofilm och denna är alltid täckt med omineraliserad biofilm. Det är framförallt denna tandsten som utgör problem vid gingivit/parodontit. Det är inte tandsten i sig som orsakar den inflammatoriska processen vid gingivit/parodontit utan det är den biofilm som tandstenen retinerar. Det är därför av största vikt för en adekvat grundläggande parodontal behandling att den subgingivala tandstenen avlägsnas eftersom det är den mest biofilmsretinerande faktorn.

 

Biofilmen ökar bakteriernas resistens genom att:

  • skydda mot antibiotika och andra bakteriedödande/bakteriehämmande substanser
  • underlätta för genmaterial att överföras mellan arterna

Bakterierna i biofilmen har alltså ett ökat skydd mot antimikrobiella medel.
Därför kan vi inte behandla parodontit med enbart antibiotika eller andra antimikrobiella medel.

 

BEHANDLING

Professionellt avlägsnande av plack/biofilm och tandsten prioriteras av Socialstyrelsen enligt följande:

  • sektionsvis depuration/mekanisk infektionsbehandling (3)
  • ”full-mouth” depuration/mekaniskt infektionsbehandling (3)
  • laserinstrumentering (7)
  • ”full-mouth disinfection” (icke göra!)

Depuration/mekanisk infektionsbehandling  sker med hjälp av handinstrument och/eller ultraljud. Tänk på att det tar tid att få rent en tand. Räkna med i genomsnitt 3-6 min/tand för att få goda resultat. Detta gäller oavsett handinstrument eller ultraljud.

 

Sektionsvis depuration/mekanisk infektionsbehandling

Sektionsvis depuration benämns vanligtvis som konventionell depuration. Behandlingsgången bör individanpassas men delas vanligtvis upp på fyra behandlingstillfällen med en kvadrant åt gången och vanligtvis ett behandlingstillfälle per vecka.
Instrument som används är handinstrument och/eller ultraljud. Behandlingen utförs vanligtvis under anestesi, vilket är att föredra för att uppnå en fullgod mekanisk rengöring utan att patienten behöver känna obehag.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

 

”Full-mouth” depuration/mekaniskt infektionsbehandling

”Full mouth” depuration innebär att samtliga kvadranter depureras inom 24 timmar.
Förslagsvis två kvadranter på förmiddagen och resterande två kvadranter på eftermiddagen. Alternativt två kvadranter dag 1 och resterande två kvadranter
dag 2 men inom 24 timmar.

Fördelar med denna behandlingsmetod är den socioekonomiska vinsten i form av restid och arbetsfrånvaro.

Nackdelar med ”full-mouth” depuration kan vara de långa behandlingssessionerna.
Ett tips kan vara att ta en lite längre paus under behandlingssessionerna, detta för både patienten och operatörens skull. Sen kan bitkloss vara att föredra för att förhindra besvär från tuggmuskler och käkled.

Studier visar ingen skillnad i behandlingsresultat i jämförelse med sektionsvis depuration.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

 

Laserinstrumentering

För att utföra laserbehandling krävs en extrautbildning.
En laser är en ljuskälla som avger ytterst rent ljus. Med rent ljus menas här att ljuset har en enda våglängd. Den laser som används inom tandvården är YAG-laser. Det finns två typer av YAG-laser, Er:YAG och ND:YAG. Er:YAG-laser är den som används vid icke-kirurgisk behandling. ND:YAG är den laser som används vid kirurgisk behandling.
Behandlingen går till så att laserljuset kommer ut från en pennliknande ”probe” som riktas mot det ställe som behandlas.
Behandlingen kräver ingen anestesi vid tandstensborttagning.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

 

”Full-mouth disinfection”

”Full-mouth disinfection” är kemisk plackbekämpning med klorhexidin.
Behandlingen utförs efter genomförd depuration. På kliniken spolas då samtliga depurerade fördjupade fickor med klorhexidin och sedan får patienten hemma använda klorheixidin 2 ggr/dag genom att spraya tonsiller, borsta tungan och avslutningsvis skölja under 1 minut.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

 

INSTRUMENT

En god idé i sitt kvalitetssäkringsprogram är att ha en rutin att kontinuerligt gå igenom sina instrument. Glöm ej att handinstrument och ultraljud är en förbrukningsvara och behöver bytas ut med jämna mellanrum.

Handinstrumenten slipas kontinuerligt för att bibehålla en god skärpa. Detta är nödvändigt för att kunna uppnå goda resultat.
Ultraljudspetsarna bör mätas kontinuerligt för de slits ner med tiden. Spetsen förlorar sin effekt om den är för sliten.

 

Handinstrument

Handinstrument finns i två olika former, sicklar och curetter. Sicklar används supragingivalt och curetter subgingivalt.

Viktigt att tänka på vid handinstrumentering:

  • använd välslipade instrument
  • sitt ergonomiskt
  • hitta rätt vinkel
  • det tar i genomsnitt 3-6 minuter per tand oavsett handinstrument eller ultraljud
  • instrumenten är förbrukningsvaror

 

Ultraljud

Ultraljud avlägsnar effektivt biofilm och tandsten. Utgör mindre risk för mikroskopiska repor på tänderna i jämförelse med handinstrument. Prestandan på ultraljudet avgörs av effekten/frekvensen, spetsens beskaffenhet och vinkeln mot rotytan.
Tänk på att arbeta systematiskt. Spetsen ska vara i ständig rörelse med överlappande drag och ska vara parallell med rotytan.
För att minska risken för skador med ultraljud tänk då på att ha god vattenkylning och arbeta på låg till medelhög frekvens.

Spetsarna finns i olika modeller. Ju smalare och längre spets desto mindre effekt och därmed behov av att arbeta under längre tid för att uppnå en fullgod rengöring.

Nackdelar med ultraljud kan vara:

  • taktiliteten är ej optimal
  • de producerar aerosol
  • de skapar vibration
  • de låter
  • de kan orsaka smärta

Då smärta kan uppstå vid depuration är anestesi att föredra för att kunna utföra ett optimalt arbete. Smärtlindring kan behövas efter behandling.

 

Behandlingsresultat som kan förväntas efter mekanisk infektionsbehandling

Badersten 1984 visade att efter depuration på i genomsnitt 3-6 minuter/tand kan:

  • fickor > 8 mm reduceras till 5-6 mm (medelvärden)
  • fickor 6 mm reduceras till 4-5 mm (medelvärden)

 

KEMISK PLACKBEKÄMPNING MED KLORHEXIDIN

Klorhexidinet binds till vävnaderna, retineras i munhålan och läcker sedan långsamt ut under lång tid. Det är en förklaring till klorhexidinets unika plackhämmande egenskaper.

Klorhexidin finns i olika beredningsformer såsom gel och sköljning.
Vanligast på den svenska marknaden idag är:

  • Hexident, sköljning 1 mg/ml, 2 mg/ml
  • Corsodyl sköljning 2 mg/ml samt gel 1%
  • ParoEx 0,12%
  • FluxPro 0,12%

Vid allergi mot klorhexidin finns ProntOral som alternativ.

 

Indikationer

Klorhexidin har en plackreducerande effekt och används således på patienter som ej kan uppnå en fullgod munhygien.
Efter operation då patienterna inte får borsta överhuvudtaget sättes klorhexidinsköljning in 2 ggr/dag under första läkningsfasen. Efter depuration kan även klorhexidin vara att föredra då gingivan sårgjorts och det kan vara svårt att uppnå en fullgod mekanisk rengöring för patienten.

Det bör observeras att klorhexidinet kan inaktiveras av olika ämnen. Olika tillsatser i tandkräm, som det ytspänningsnedsättande medlet natriumlaurysulfat (NLS/SLS), reducerar både klorhexidinets retention och dess plackhämmande egenskaper.
Rekommendationen är därför att under klorhexidinbehandling använda en tandkräm som ej innehåller detta ytspänningsnedsättande medel.
Exempel på dessa tandkrämer kan vara: Zendium, Acta och Dentosal.
För att klorhexidinet ska ha en fullgod plackreducerande effekt gäller sköljning i 1-2 minuter med klorhexidinlösning med en styrka på minst 0,12 %.

Viktigt att ta i beaktning: parodontit kan inte behandlas med klorhexidin utan är ett stöd för individer med sviktande egenvård!

 

UPPFÖLJNING

Tänk på behovet av livslånga stödbehandlingar för ett långsiktigt lyckat behandlingsresultat. Vanligtvis ca 45-60 minuter 2-3 gånger per år.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

 

 

Referenser

Badersten J Clin Periodontol. 1984 Jan;11(1):63-76

Egelberg J. Periodontics The scientific way Synopses of Clinical Studies. ISBN: 91-971823-4-6

Hed Rann S. et al. Clinical, Socioeconomic and Patient Outcomes of Intensive Versus Conventional Scaling and Root Planing in the Treatment of Periodontal Infection. Oral Health & Preventive Dentistry, 2008. vol 6 (4): 303-308.

Jacobson L. Scaling. 1985 . Invest odont AB  ISBN 91-85660-46-9

Klinge B, Gustafsson A. Parodontologi: en introduktion.

Lindhe J. et al. Clinical periodontology and implant dentistry. 2015:  vol 1 & 2. Wiley Blackwell.

Pihlstrom, B.L., et al., Pain after periodontal scaling and root planing. J Am Dent Assoc, 1999. 130(6): p. 801-807.

Qadri T. The effect of therapeutic and nd:YAG laser as an adjunct treatment modality in periodontal therapy. 2010.

Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för Vuxentandvården. Vetenskapligt underlag. http://www.socialstyrelsen/

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se