A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 2 Jul 2021

Publiceringsdatum 15 Mar 2015

Parodontit och hjärtkärlsjukdomar

BAKGRUND

Parodontit och hjärtkärlsjukdomar med bakgrund i ateroskleros (kranskärlsjukdomarna angina pectoris, hjärtinfarkt, och cerebrovaskulära sjukdomar såsom aterotrombotisk hjärninfarkt (stroke) samt perifera kärlsjukdomar) är stora globala folksjukdomar som orsakar mycket lidande och som leder till stora hälsoproblem. Under de senaste 30 åren har ett eventuellt samband mellan dessa två tillstånd diskuterats. Som en förklaringsmodell har inflammation föreslagits, genom att inflammation orsakad av parodontit, kan påverkar utvecklingen av åderförkalkning som leder till hjärtkärlsjukdom.

Det råder dock fortfarande delade meningar om det föreligger ett direkt orsakssamband mellan dessa två tillstånd eller om sambandet bara beror på gemensamma riskfaktorer.

Läs vidare:
Klassifikation av parodontala tillstånd – plackinducerad gingivit och parodontit

Epidemiologi

Epidemiologiska studier har visat på ett samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar, men även studier med avsaknad av samband finns rapporterade.

En förklaring till varför studier rapporterar olika resultat är att parodontit ofta definieras olika i många studier, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Parodontit kan rapporteras som kliniska fynd, så som kliniskt fästeförlust, fickdjup, blödning vid sondering eller tandförlust, det kan också uttryckas som benförlust verifierad via röntgen. Även skillnader i antal inkluderade deltagare påverkar resultaten. Skillnader i dessa faktorer kan leda till att studier presenterar ett positivt samband eller att samband saknas.

I litteraturen finns det många studier som rapporterar att parodontit är 1,2-2 gånger vanligare hos individer med hjärtkärlsjukdom. Att sakna fler än 10 tänder tycks öka risken för förekomst av hjärtkärlsjukdom samt har visat sig vara en riskfaktor för för tidig död oavsett orsak samt död i hjärtkärlsjukdom. Motstridiga resultat har presenterats angående huruvida parodontit ger ökad risk för en ny hjärtkärlsincident hos individer med redan känd hjärtkärlsjukdom.

Två metaanalyser konkluderade att parodontit var 1,14 – 2,35 gånger mer förekommande hos individer med hjärtkärlsjukdom.

Det är dock viktigt att komma ihåg att epidemiologiska studier inte kan påvisa något orsakssamband mellan de två sjukdomarna, utan bara visa på en association. 

Gemensamma riskfaktorer

Parodontit och hjärtkärlsjukdom delar många riskfaktorer, såsom, familjehistoria av sjukdom, tobaksrökning, diabetes och psykologisk stress. Dessa faktorer påverkar de båda sjukdomarna oberoende av varandra och kan förklara att ett samband ses

Förklaringsmodeller till ett eventuellt samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdom

En systemisk påverkan av den subgingivala mikrofloran vid parodontit har diskuterats, där denna föreslås framdriva inflammation och immunsvar.

Bakteriearter associerade med parodontit, såsom Porfyromonas gingivalis, har hittats i aterotrombotiska plack i blodkärl.

Parodontit har föreslagits kunna påverka följande processer som är negativa för hjärtkärlsjukdomens utveckling:

  • endotelcellsdysfunktion
  • aktivering av trombocyter, vilket ökar risken för proppbildning
  • påverkan på systemiska markörer för inflammation, såsom C-reaktivt protein (CRP), cirkulerande leukocyt- och neutrofilcellsnivåer, högre nivåer av proinflammatoriska cytokiner
  • påverkan på nivåer och fördelning av blodfetter, så att risken för ateroskleros ökar

BEHANDLING AV PARODONTIT

Behandling av parodontit tycks ha en viss positiv systemisk effekt. Parodontal hygienbehandling ger en måttlig reduktion av CRP, viss förbättring av endotelcellsfunktionen, samt positiv påverkan på markörer för systemisk inflammation. Hur stor effekt detta har för att förebygga hjärtkärlsjukdom är inte beskrivet.

Preventionsstudier där man studerar om behandling av parodontit ger lägre risk för utveckling av hjärtkärlsjukdom (primärprevention) saknas ännu och är på grund av etiska ställningstaganden svåra att genomföra. Endast enstaka studier har studerat om behandling av parodontit ger lägre risk för förnyad hjärtkärlhändelse (sekundärprevention).

SLUTSATS

Parodontit, framför allt generell parodontit stadie IV grad C (f.d. generell avancerad kronisk parodontit), tycks vara vanligare hos patienter med hjärtkärlsjukdomar orsakade av ateroskleros, men det saknas fortfarande studier som visar på ett direkt orsakssamband.

Behandling av parodontit kan ge positiva effekter på markörer för systemisk inflammation men det är i nuläget inte bevisat att parodontal behandling minskar risken för utveckling av hjärtkärlsjukdom eller förbättrar prognosen vid redan känd hjärtkärlsjukdom.


Referenser

Lockhart PB, Bolger AF, Papapanou PN, et al. Periodontal disease and atherosclerotic vascular disease: does the evidence support an independent association?: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation 2012; 125(20): 2520-44.

Kebschull M, Demmer RT, Papapanou PN. “Gum bug, leave my heart alone!”–epidemiologic and mechanistic evidence linking periodontal infections and atherosclerosis. J Dent Res 2010; 89(9): 879-902.

Ryden L, Buhlin K, Ekstrand E, et al. Periodontitis Increases the Risk of a First Myocardial Infarction: A Report From the PAROKRANK Study. Circulation 2016; 133(6): 576-83.

Holmlund A, Holm G, Lind L. Number of teeth as a predictor of cardiovascular mortality in a cohort of 7,674 subjects followed for 12 years. J Periodontol 2010; 81(6): 870-6.

Hansen GM, Egeberg A, Holmstrup P, Hansen PR. Am J Cardiol. Relation of Periodontitis to Risk of Cardiovascular and All-Cause Mortality (from a Danish Nationwide Cohort Study). 2016 Aug 15;118 (4):489-93.

Blaizot A, Vergnes JN, Nuwwareh S, Amar J, Sixou M. Periodontal diseases and cardiovascular events: meta-analysis of observational studies. Int Dent J 2009; 59(4): 197-209.

Bahekar AA, Singh S, Saha S, Molnar J, Arora R. The prevalence and incidence of coronary heart disease is significantly increased in periodontitis: a meta-analysis. Am Heart J 2007; 154(5): 830-7.

D’Aiuto F, Orlandi M, Gunsolley JC. Evidence that periodontal treatment improves biomarkers and CVD outcomes. J Clin Periodontol 2013; 40: S85-105.

Tonetti MS, D’Aiuto F, Nibali L, et al. Treatment of periodontitis and endothelial function. N Engl J Med 2007; 356(9): 911-20.

Tonetti MS. Periodontitis and risk for atherosclerosis: an update on intervention trials. J Clin Periodontol 2009; 36 (Suppl 10): 15-19.

Li C, Lv Z, Shi Z, et al. Periodontal therapy for the management of cardiovascular disease in patients with chronic periodontitis. Cochrane Database Syst Rev 2017; 11: Cd009197.

Teeuw WJ, Slot DE, Susanto H, Gerdes VE, Abbas F, D’Aiuto F, Kastelein JJ, Loos BG. J Clin Periodontol. Treatment of periodontitis improves the atherosclerotic profile: a systematic review and meta-analysis. 2014 Jan;41 (1):70-9.

Offenbacher S, Beck JD, Moss K, et al. Results from the Periodontitis and Vascular Events (PAVE) Study: a pilot multicentered, randomized, controlled trial to study effects of periodontal therapy in a secondary prevention model of cardiovascular disease. J Periodontol 2009; 80(2): 190-201.

Annons
Lediga jobb
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons