Parodontit och probiotika

BAKGRUND

The Food and Agriculture Organization (United Nations) har 2002 definierat probiotika som ”levande mikroorganismer administrerade i adekvat dosering och som ska ha positiva hälsoeffekter hos värdorganismen”. Begreppet probiotika omfattar emellertid även näringsämnen, kosttillskott, kemiska produkter som modifierats, samt genmodifierade bakterier. Probiotiska produkter kan i dagsläget i såväl Europa som USA endast marknadsföras som livsmedel eller som näringstillskott. Ett antal ansökningar till European Food and Drug Authority (EFSA), samt Food and Drug Administration (FDA, USA) om att erhålla läkemedelsstatus för bakteriebaserade probiotika har hittills inte godkänts.

I motsats till antibiotika har probiotika (t ex Lactobocalli-arter; L. bulgaricus, L. acidophilus, L. casei, L. helveticus, L. lactis, L. salivarius, L. plantarum, bifidobakterier och vissa enterokocker) definierats som bakterier eller ämnen som erhållits från levande bakterier, med hämmande effekter på andra arter av bakterier hos däggdjur.

Gränsgången mellan antibiotika och probiotika är tämligen flytande. Louis Pasteur identifierade 1877 att bakterier och jäst kunde döda andra bakterier.
En av anledningarna till att ett fokus för probiotika har varit laktobaciller bygger på en gammal tradition först omskriven av Plinius d.ä. för 2000 år sedan om att fermenterad mjölk är en effektiv behandling av mag-tarmsjukdomar.
En rysk forskare, Ilya Mechnikov (1845-1916) och som var verksam i Paris hos Louis Pasteur utvecklade ett koncept om att toxiska bakterier orsakade åldrande, och att intag av fermenterad mjölk och förekomst av Lactobacilli delbrueckii spp. Bulgaricus var viktigt för att bibehålla hälsan (ett påstående som blev vederlagt omkring 1920).

I december 2014 utfärdade FDI en varning om riskerna med att använda kosttillskott som innehöll levande bakterier eller jäst till patienter med immundefekter.
Vid en nyligen genomförd litteratursökning (oktober 2014) via PubMed framkom att det från år 2000 föreligger 50 artiklar inom ämnesområdet ”parodontit och probiotika”.

Kortfattad beskrivning av mikrofloran vid parodontal inflammation

• Ickespecifika plaque-teorin: det är mängden bakterier som avgör svårighetsgraden av det inflammatoriskt svaret.Som en konsekvens utvecklades konceptet om munhygienkontroll och som kunde definieras genom gingival- och plaque-index (ingen möjlighet att identifiera bakteriearter).
• Specifika plaque-teorin: det är förekomst av vissa främst Gram-negativa anaeroba bakterier (t ex Porphyromonas gingivalis, Tannerella forsythia, Treponema denticola samt Aggregatibacter actinomycetemcomitans i samverkan med Fusobacterium sp. och Prevotella sp. som ger upphov till specifika inflammatoriska svar.I detta sammanhang utgör P. gingivalis en nyckelpatogen som kan orsaka perifera inflammatoriska processer. Hittills har vetenskapen inte lyckats identifiera varken en bakterieart eller grupp av bakterier som uppfyller Henle-Kochs postulat.
• Ekologiska plaque-teorin: gingivit och parodontit uppstår vid förskjutning av jämvikt och balans i residensfloran och när värdorganismens immunsystem av någon anledning är negativt påverkad. Såväl antibiotika- som probiotikabehandling passar denna modell.
• Biofilmkonceptet: bakteriefloran i munhålan och i tandköttsfickorna omfattar ett mycket stort antal kända och okända bakteriearter, virus, jästsvampar och protozoer, och en föränderlig sammansättning av bakterier i såväl ekologisk balans som obalans. Dessa utgör en konkurrensdriven miljö avseende näringssubstrat och andra livsbetingelser.Såväl antibiotika- som probiotikabehandling passar denna modell.
  Eftersom det föreligger mycket goda förutsättningar för t ex plasmid gentransfer och resistensutveckling mot antibiotika blir behandling med antibiotika en på sikt tveksam behandlingsform.

Fördjupad läsning:

Biofilm

Probiotika

Antibiotika och parodontit

SAMMANFATTNING

• Supra- och subgingival mekanisk depuration utgör vedertagen standardbehandling för kroniska och akuta gingivala/parodontala tillstånd hos människa även om den vetenskaplig evidensen på patientnivå från stora multicenter randomiserade studier (RCTs) är svag.
• Lokal eller systemisk administration av antibiotika som komplement till standardbehandling (se ovan) har studerats i många studier. Resultaten är varierande med såväl bra som tveksamma resultat och med risk för resistensutveckling och andra komplikationer.
• Flera kliniska studier har påvisat positiva effekter av probiotikabehandling av parodontit under tidsperioder från några få veckor till 1 år.
• Proof of principle-studier finns som pekar på intressanta mekanismer där probiotika kan dels påverka genexpression hos patogener och minska deras patogenicitet. Dessutom tyder studier på att behandling med probiotika har positiva effekter genom att reducera förekomsten av vissa serummarkörer för inflammation.
• För vetenskaplig och klinisk acceptans avseende tillskott med probiotika med L. reuteri vid behandling av medelsvår parodontit återstår för klinisk vetenskap efter proof of principle multi-center RCTs med stora patientunderlag och med väl definierad diagnostik av parodontit och förväntade kliniskt ”signifikanta” och kostnadseffektiva resultat på patientnivå.

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

Referenser

Joint Food and Agriculture Organization of the United Nations/World Health Organization Working Group report on drafting guidelines for the evaluation of probiotics in food, London, Ontario, Canada, April 30 and May, 2002.

Kollath, W. Ernährung und Zahnsystem. Deutsche Zahnärztliche Zeitschrift 8, 7-16
(1953).

Fuller, R. Probiotics in man and animals, a review. Journal of Applied Bacteriology 1989, 66, 365-378

Löe H. Principles of aetiology and pathogenesis governing the treatment of periodontal disease. Int Dent J. 1983;33:119-126

Theilade E. The non-specific theory in microbial etiology of inflammatory periodontal diseases. J Clin Periodontol. 1986;13:905-911

Kornman et al. Clinical and microbiological patterns of adults with periodontitis. J Periodontol. 1991;62:634-642

Smith VH & Pippin DJ. Implications of resource-ratio theory for oral microbial ecology. Eur J Oral Sci. 1998 Apr;106(2 Pt 1):605-615

Teles et al, Comparison of microbial changes in early redeveloping biofilms on natural teeth and dentures.. J Periodontol. 2012;83:1139-1148

Mayamagi et al .Probiotic effects of orally administered Lactobacillus salivarius WB21-containing tablets on periodontopathic bacteria: a double-blinded, placebo-controlled, randomized clinical trial 2009. J. Clin Periodontol 36:506-513

Vivekananda MR et al. Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial. J Oral Microbiol. 2010 Nov 2;2. doi: 10.3402/jom.v2i0.5344.

İnce G.et al. Clinical and Biochemical Evaluation of Lozenges Containing Lactobacillus reuteri as an Adjunct to Non-Surgical Periodontal Therapy in Chronic Periodontitis. J Periodontol. 2015;86:746-754

Teughels W. et al. Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study.
J Clin Periodontol. 2013;40:1025-1035.

Messora MR et al. Probiotic therapy reduces periodontal tissue destruction and improves the intestinal morphology in rats with ligature-induced periodontitis. J Periodontol. 2013 ;84:1818-1826

Hojo K et al. Distribution of salivary Lactobacillus and Bifidobacterium species in periodontal health and disease. Biosci Biotechnol Biochem. 2007;71:152-157

Nissen L et al. Lactobacillus salivarius and L. gasseri down-regulate Aggregatibacter actinomycetemcomitans exotoxins expression. Ann Microbiol. 2014;64:611-617