A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 8 sep 2022

Publiceringsdatum 6 sep 2022

SKRI – Svenskt kvalitetsregister för dentala implantat

BAKGRUND

Att behandla tandlöshet med dentala implantat och återskapa förmåga att tugga, tala och ett vackert leende är en etablerad behandlingsmetod vilken har ett gott stöd i vetenskapen [1-3]. Årligen behandlas ca 40 000 patienter med dentala implantat inom det statliga tandvårdsstödet i Sverige (Försäkringskassan och TLV). Trots de goda vetenskapliga resultaten, förekommer såväl biologiska som tekniska komplikationer, vilket kan innebära stora, negativa konsekvenser för patienterna.

En stor mängd publicerade vetenskapliga studier visar att behandlingar med dentala implantat har hög lyckandefrekvens [4-7]. Studier visar även att behandlingarna kan medföra såväl biologiska [8, 9] som tekniska komplikationer [10-12], vilket kan innebära stora, negativa konsekvenser för patienterna. Behov av ytterligare kunskap finns för att vidare kunna förbättra behandlingarna och förhindra uppkomsten av komplikationer. 

En vanlig svaghet i de vetenskapliga studierna som finns att tillgå idag, är att slutsatserna är baserade på behandlingar utförda i mycket specialiserad miljö på ett begränsat ofta selekterat patientunderlag. Idag saknas till stor del kunskap och vetenskapligt stöd rörande betydelsen av implantattyp och operationsmetod för det slutliga resultatet och utfallet för implantatbehandlingar i allmän praxis. Det finns också stora kunskapsluckor avseende riskfaktorer vid dessa behandlingar.

Om SKRI

Betydelsen av ett kvalitetsregister som möjliggör en uppföljning av behandlingsresultaten med syftet att förbättra och utveckla implantatbehandlingen nationellt har varit stort. Flera goda försök med att skapa ett sådant register har genomförts men etableringen och en bred anslutning av kliniker och behandlare som rapporterar till registren har uteblivit till stor del pga att inmatning och registrering av data har varit krånglig och tidkrävande i den stressiga kliniska vardagen. Dessa tidigare arbeten har dock bidragit med viktiga erfarenheter för framtida arbeten. Med dagens tekniska lösningar finns det stora möjligheter till att göra registreringen på ett automatiserat sätt! Det finns dessutom idag ett unikt och välfungerande nationellt kvalitetsregister i Sverige med automatiserad registrering via flera olika journalsystem, nämligen SKaPa. Med ny teknologi som redskap och SKaPa som inspiration föddes idéen om SKRI.

Behovet av ett kvalitetsregister för dentala implantat kvarstod och Nationellt programområde för tandvård (NPO) tillsatte därför år 2020, en nationell arbetsgrupp (NAG) med målet att skapa ett kvalitetsregister för att kunna följa upp utfallet av utförda implantatbehandlingar genom automatisk import av uppgifter från tandvårds journalerna till det idag etablerade kvalitetsregistret SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit).

Sedan arbetsgruppen tillsattes har SKRI börjat ta form och gruppen håller den uppsatta tidsplanen hittills. För att uppnå målet, en pilotrapport, har det under det senaste året arbetats med indikatorer för registret i samklang med Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för tandvård, samtidigt som journalsystemet Carita har arbetat fram tekniska lösningar för att genom inskanning av QR-koder på implantatkomponenter kunna dokumentera rätt och lämplig information in i journalsystemet som sen kan exporteras till SKaPa. Data kan sedan användas för att få fram lämplig information om implantatens funktionalitet. Carita har utvecklat en första testversion som introducerades våren 2022. En pilotrapport i mindre skala beräknas kunna presenteras på riksstämman hösten 2022. Vår fortsatta plan är att ytterligare journalsystem skall utveckla dessa tekniska lösningar, med målet att samtliga journalsystem skall genomgå denna utveckling.  SKRI tar svensk tandvård in i framtiden.

Vid frågor avseende utvecklingen och arbetet med SKRI kontakta gärna Shariel Sayardoust.

Nationell arbetsgrupp SKRI

Projektgrupp

  • Shariel Sayardoust, Universitetslektor, övertandläkare parodontologi, Ordf. SKRI
  • Magnus Ahl, Övertandläkare Käkkirurgi
  • Peter Nilsson, Docent, övertandläkare Käkkirurgi
  • Anna Bogren, Universitetslektor, övertandläkare parodontologi, ordf. Svensk förening för parodontologi och implantologi
  • Johan Asplund, specialist i oral protetik käkprotetik Karoliska sjukhuset, Odontologisk utredare TLV
  • Anders Jonsson, Cheftandläkare Praktikertjänst

Expertgrupp

  • Lars Gahnberg, Professor, Registerhållare SKaPa
  • Andreas Cederlund, Verksamhetschef för specialisttandvården, Folktandvården Stockholm, NPO tandvård
  • Pernilla Larsson Gran, Övertandläkare Oral protetik, Docent, Forskningschef Folktandvården Östergötland, NPO tandvård
  • Björn Klinge, Professor, specialist i parodontologi
  • Göran Henriks, Utvecklingsdirektör region Jönköpings län, Registerhållare Register Centrum SydOst

Referenser

  1. Ali, Z., S. R. Baker, S. Shahrbaf, N. Martin and M. V. Vettore (2019). “Oral health-related quality of life after prosthodontic treatment for patients with partial edentulism: A systematic review and meta-analysis.” J Prosthet Dent 121(1): 59-68.e53.
  2. Becker, W., P. Hujoel, B. E. Becker and P. Wohrle (2016). “Dental Implants in an Aged Population: Evaluation of Periodontal Health, Bone Loss, Implant Survival, and Quality of Life.” Clin Implant Dent Relat Res 18(3): 473-479.
  3. Reissmann, D. R., M. Dard, R. Lamprecht, J. Struppek and G. Heydecke (2017). “Oral health-related quality of life in subjects with implant-supported prostheses: A systematic review.” J Dent 65: 22-40.
  4. Derks, J., J. Håkansson, J. L. Wennström, C. Tomasi, M. Larsson and T. Berglundh (2015). “Effectiveness of implant therapy analyzed in a Swedish population: early and late implant loss.” J Dent Res 94(3 Suppl): 44s-51s.
  5. Jemt, T. (2018). “Implant Survival in the Edentulous Jaw-30 Years of Experience. Part I: A Retro-Prospective Multivariate Regression Analysis of Overall Implant Failure in 4,585 Consecutively Treated Arches.” Int J Prosthodont 31(5): 425-435.
  6. Moraschini, V., L. A. Poubel, V. F. Ferreira and S. Barboza Edos (2015). “Evaluation of survival and success rates of dental implants reported in longitudinal studies with a follow-up period of at least 10 years: a systematic review.” Int J Oral Maxillofac Surg 44(3): 377-388.
  7. Tomasi, C., J. L. Wennström and T. Berglundh (2008). “Longevity of teeth and implants – a systematic review.” J Oral Rehabil 35 Suppl 1: 23-32.
  8. Mombelli, A., N. Müller and N. Cionca (2012). “The epidemiology of peri-implantitis.” Clin Oral Implants Res 23 Suppl 6: 67-76.
  9. Schwarz, F., J. Derks, A. Monje and H. L. Wang (2018). “Peri-implantitis.” J Periodontol 89 Suppl 1: S267-s290.
  10. Jung, R. E., A. Zembic, B. E. Pjetursson, M. Zwahlen and D. S. Thoma (2012). “Systematic review of the survival rate and the incidence of biological, technical, and aesthetic complications of single crowns on implants reported in longitudinal studies with a mean follow-up of 5 years.” Clin Oral Implants Res 23 Suppl 6: 2-21.
  11. Karlsson, K., J. Derks, J. Håkansson, J. L. Wennström, M. Molin Thorén, M. Petzold and T. Berglundh (2018). “Technical complications following implant-supported restorative therapy performed in Sweden.” Clin Oral Implants Res 29(6): 603-611.
  12. Pjetursson, B. E. and K. Heimisdottir (2018). “Dental implants – are they better than natural teeth?” Eur J Oral Sci 126 Suppl 1: 81-87.
Annons
Lediga jobb
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons