Amning och kariesrisk

BAKGRUND

Amningskaries var förr ett etablerat begrepp inom barntandvården och många mammor har fått ”pekpinnar” av profylaxtandsköterskor, tandhygienister och tandläkare med budskapet: – Ditt barns dåliga tandhälsa orsakas av att du fortfarande ammar.

Vår kropp är en komplex konstruktion, där allt ska fungera för att vi ska hålla oss friska. De första levnadsåren ger förutsättningarna för en god tandhälsa under barndom, ungdom och vuxenlivet. Varje år får en liten grupp barn i åldrarna 1-3 år karies där en av orsaksfaktorerna relateras till amning och en kost med tillsatt socker samt bristfällig tandborstning med fluoridtandkräm.

Humanmjölk  (bröstmjölk)

Det lilla barnet som endast får bröstmjölk som näring får en fullvärdig kost med egenskaper som även skyddar miljön i munhålan och de tänder som erupterar (1). För de barn som får bröstmjölksersättning är förutsättningarna nästintill lika bra eftersom tillverkarna gör allt för att efterlikna bröstmjölkens egenskaper (2).

Den humana mjölken, bröstmjölken, är sötare än komjölk. Precis som i komjölk är det sockret laktos som ger sötman. Om amning kan orsaka karies har länge varit omdiskuterat, inte minst på grund av att bröstmjölken har ett något högre innehåll av laktos jämfört med komjölk. Laktos är en viktig energikälla och främjar även hjärnans utveckling. Den kariogena potentialen hos laktos är lägre jämfört med sackaros, glukos, fruktos eller invertsocker och det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att bröstmjölk ger karies (3). I den humana mjölken finns också ett stort antal oligosackarider (kolhydrater). Oligosackariderna främjar en sund mun- och tarmflora genom att de hälsosamma bakterierna kan använda dem som näring medan mindre önskvärda bakterier saknar den förmåga som behövs för att spjälka dem. Nyare forskning har visat att dessa oligosackarider hindrar sjukdomsframkallande bakterier från att fästa på friska celler (4).

Amning

Andelen mödrar som ammar varierar över tid och under de senaste åren har frekvensen gått ned, 2020 ammades 64% av barnen i Sverige vid 6 månaders ålder. År 2004 var motsvarande siffra 72% (5).  För barn 12 månader har andelen som fortfarande ammas ökat, från 16% år 2010 till 28% 2019 (5). Helamning upp till 6 månaders ålder och fortsatt amning som komplement till annan mat till barnet är 12 månader rekommenderas av Livsmedelsverket (6).

Humanmjölk och munhälsa

Tidiga studier från 1930-40 talet på grupper där barnen endast ammades och inte fick någon annan form av näring, vissa till 3 års ålder, visar mycket liten förekomst av karies, endast 0,5-1,2 % (7,8). Studier har också visat att humanmjölk inte ger pH-fall i munhålan likt komjölk och att den inte demineraliserar emaljen (9). Vid närvaro av fermentabla kolhydrater och human mjölk har det däremot setts en ökning av bakteriernas syraproduktion och således ökad risk för kariessjukdom (9).

SAMBAND MELLAN AMNING OCH KARIES

Amning av barn yngre än 12 månader ger troligen ett skydd mot karies. Vid sammanställning av tillgängliga studier ses inga samband hos barn som ammas upp till 12 månaders ålder, svaga samband mellan 12 och 24 månader. Om barn ammas efter 2 års ålder finns risk för karies (10,11). I de allra flesta fall har barnet då en kombinerad kost förutom bröstmjölken och om frekvent amning sker förutom de regelbundna måltiderna finns risk för karies, speciellt om inte tandborstning utförs.

Kariessjukdom beror av många faktorer: (I) närvaro av kariogena bakterier; (II) en kost rik på kolhydrater (sockerhaltiga livsmedel), förknippade med många mellanmål och nattmatning; (III) ingen, eller bristfällig munhygien; (IV) brist på fluoridtillförsel; (V) barnets mottaglighet. De viktigaste strategierna vi har idag för att förhindra att karies utvecklas är att tänderna borstas två gånger per dag med tandkräm som innehåller fluorid, att småätande undviks samt att intaget av tillsatt socker i kosten minimeras. Många studier visar att en frekvent sockerkonsumtion ökar risken för småbarnskaries (12, 13).

SLUTSATS

Mot bakgrund av de hälsovinster som amning ger och att det saknas robust kunskap om sambandet med karies bör tandvården stödja följsamhet med de gällande rekommendationerna om helamning upp till 6 månaders ålder och amning som komplement till annan mat upp till 12 månaders ålder.

Frekvent amning samtidigt som barnet ges en kost med tillsatt socker ökar risken för karies.

Blivande mödrar bör få utbildning via mödra- och barnhälsovård i samarbete med tandvården. Förutom allmänna kunskaper om kost bör utbildningen betona att inte ge livsmedel med tillsatta sockerarter och att inte ge sockerhaltiga drycker, att kariesrisken ökar vid frekventa intag, många mellanmål utöver huvudmålen, frukost – lunch – middag samt nattmål..

När barnet får sin första tand ska tandborstning introduceras, morgon och kväll med rekommenderad mängd fluoridtandkräm.  

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

Referenser

1.Lessen R, Kavanagh K. Position of the academy of nutrition and dietetics: promoting and supporting breastfeeding. J Acad Nutr Diet. 2015;115:444-449.

2. Martin CR, Ling PR, Blackburn GL. . Review of Infant Feeding: Key Features of Breast Milk and Infant Formula. Nutrients. 2016; 8:279. 

3. White W. Breastfeeding and the risk of early childhood caries. Evid Based Dent. 2008; 9: 86-88.

4. Davis JC, et al. Identification of Oligosaccharides in Feces of Breast-fed Infants and Their Correlation with the Gut Microbial Community.  Mol Cell Proteomics. 2016;15:2987-3002.

5. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/amning/

6. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/bra-mat-for-barn-0-5-ar—handledning-for-barnhalsovarden.pdf

7. Rosebury T, Karshan M. Dietary habits of Kuskokwim eskimos with varying degrees of dental caries. J Dent Res. 1937;16:307–309.

8. Restarski JS. Incidence of dental caries among pure-blooded Samoans. US Naval Med Bull. 1943; 41:1713–1715.

9. Erickson PR, Mazhari E. Investigation of the role of human breast milk in caries development. Pediatr Dent. 1999;21:86–90.

10. Branger B, et al. Breastfeeding and early childhood caries. Review of the literature, recommendations, and prevention Arch Pediatr. 2019;26:497–503.

11. Moynihan P, et al. Systematic Review of Evidence Pertaining to Factors That Modify Risk of Early Childhood Caries. JDR Clin Trans Res. 2019;4:202–216.

12. Paglia L, et al. Familial and dietary risk factors in Early Childhood Caries.  Eur J Paediatr Dent. 2016 ;17:93-99. 

13. Boustetd K, Roswall J, Twetman S. Free sugars and early childhood caries development: a prospective cohort study. Eur Arch Pediatr Dent. 2022;23: 829-833.