A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Specialistkonsultation

Senast uppdaterad: 18 May 2020

Publicerad: 7 Maj 2020

Astma och karies

Författare:

Granskare: Stecksén-Blicks Christina • Professor emerita • Avd för Pedodonti • Umeå

BAKGRUND

Astma är tillsammans med karies två av världens vanligaste sjukdomar och påverkar individer i alla åldersgrupper. Astma är en heterogen sjukdom som kännetecknas av en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna samt variabel luftvägsobstruktion som är reversibel, antingen spontant eller efter behandling [1].

 

Epidemiologi

Av den svenska befolkningen uppskattas ca 10 % ha astma med den högsta incidensen i småbarnsåldern. Av alla barn under 2 års ålder beräknas upp till 20 % haft någon form av astmasymtom. Förekomsten av astma är högre hos pojkar fram till puberteten, därefter sker en utjämning och i vuxen ålder är astma mer vanligt hos kvinnor än hos män. Svårighetsgraden av astma varierar och de flesta barn och vuxna har en normal lungfunktion. Personer med långvarig svår astma kan dock utveckla en irreversibel lungfunktionsnedsättning [2,3].

 

Etiologi

Överkänslighet i luftvägarna gör att personer med astma reagerar på exponering av irritationsämnen såsom damm, tobaksrök, starka dofter, kyla och allergener från pollen, pälsdjur och kvalster. Det är även vanligt med astmasymtom utlöst av ansträngning och förkylning/virusinfektioner. Symtomen vid astma är ofta episodiska, särskilt vid lindrig astma och vid infektionsastma [1].

 

Behandling av astma

  • Behandling av astma sker med hjälp av inflammationshämmande glukokortikosteroider samt luftrörsvidgande β2-agonister. Dessa läkemedel tillförs främst genom spray eller pulverinhalatorer beroende på ålder och personens förmåga till att tillgodogöra sig läkemedlet. I behandlingen ingår även att minska exponeringen av faktorer som kan utlösa astmaanfall och/eller öka risken att få astma, såsom luftvägsallergener, tobaksrök, infektioner och fysisk ansträngning.
  • Behandling med inflammationshämmande glukokortikosteroider är den dominerande behandlingen vid astma och används regelbundet.
  • β2-agonister är vanliga luftrörsvidgande läkemedel vid astma och delas in i kortverkande och långverkande β2-agonister. Kortverkande används vid tillfälliga astmabesvär och långverkande ges ofta i kombination med glukokortikosteroider.
  • För patienter med svår astma finns även tilläggsbehandling såsom långverkande antikolinergika och anti-IgE-behandling.

Orala biverkningar av astmaläkemedel är svampinfektioner, hosta och heshet
(FASS.se). Rätt inhalationsteknik för att tillgodogöra sig läkemedlet är av stor betydelse för effekten av behandling [4].

 

Symtom

Typiska symtom för astma är:

  • Pip och väsande andning och andfåddhet
  • Nedsatt fysisk prestationsförmåga
  • Långvarig hosta, framför allt under natt eller tidig morgon.
  • Symtom som utlöses av virusinfektioner, ansträngning, exponering av olika allergen, väderomslag och vissa läkemedel (Acetylsalicylsyra och NSAID)

 

SAMBAND MELLAN ASTMA OCH KARIES

Vetenskapliga studier har visat att det finns ett samband mellan astma och karies. Personer med astma har en ökad risk för att utveckla karies både i det primära och det permanenta bettet. Riskfaktorer för karies hos astmatiker kan vara, frekvent munandning, ett högt intag av söta drycker och tidigare karieserfarenhet. Regelbunden användning av astmaläkemedel kan också enligt vissa studier påverka saliven och bidra till en lägre salivsekretion och en förändrad salivsammansättning jämfört med personer utan astma.
Dessutom har studier visat att inhalation av glukokortikosteroider och ß2-agonister kan resultera i pH-sänkning i både plack och saliv vilket kan påverka både utveckling av karies och dentala erosioner. Det har även rapporterats att flertalet läkemedel som inhaleras har ett lågt pH värde i sig. Sockerarten laktos ofta ingår i astmaläkemedel och detta kan också påverka kariesrisken framförallt om salivsekretionen är nedsatt. Astmasjukdomens svårighetsgrad och hur länge läkemedelsanvändning pågått kan också påverka utvecklingen av karies.
En långvarig kronisk sjukdom som astma kan hos barn benämnas som en riskfaktor för karies genom att föräldrar tenderar att ge barnet mer godis och söta drycker när barnet är sjukt. Detta skulle kunna vara bidragande orsak till utveckling av karies hos barn med astma.

Det är dock svårt att bedöma om den ökade risken för karies orsakas av själva astmasjukdomen, levnadsvanor som en följd av sjukdomen eller av läkemedelsbehandlingen. I de flesta vetenskapliga studier inom området är studiedeltagarna barn och ungdomar, få studier har fokuserat på vuxna populationer med astma. Det finns därför ett behov av väl kontrollerade studier med homogena studiegrupper av astmatiker i olika åldrar [5-7].

 

SLUTSATS

Personer med astma har en ökad risk för karies i både det primära och permanenta bettet. Det är dock svårt att bedöma om den ökade risken för karies orsakas av själva astmasjukdomen, ändrade levnadsvanor som en konsekvens av sjukdomen eller av dess läkemedelsbehandling. Ett tvärdisciplinärt samarbete mellan hälsosjukvård och tandvård där munhälsa uppmärksammas tidigt kan förbättra möjligheterna för att förebygga karies för astmatiker i alla åldrar.

Enkla råd till personer med astma är:

  • Skölj munnen med vatten efter inhalation för att neutralisera pH och undvika svampinfektion.
  • Borsta tänderna med fluoridtandkräm 2 ggr/dag, helst inte i direkt anslutning till inhalering då det kan vara lågt pH värde i plack och saliv. En sänkt pH vid tandborstning bidrar till ett ökat tandslitage vid borstning.
  • Drick vatten vid törst.
  • Vid perioder med ökad medicinering kan extra fluoridtillskott användas tex fluoridtabletter, fluoridtuggummi, fluoridsköljning.

 

Referenser

1. SBU. Behandling av astma och KOL. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. SBU-rapport nr 160. ISBN 91-87890-78-X.

2. Backman H, Hedman L, Jansson S-A, Lindberg A, Lundbäck B, Rönmark E. Prevalence trends in respiratory symptoms and asthma in relation to smoking – two cross-sectional studies ten years apart among adults in northern Sweden. World Allergy Organ J, 2014;7:1-10.

3. Wennergren G, Hesslemar B; Hedlin G. Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Läkartidningen, 2015;46.

4. Läkemedelsbehandling vid astma – behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket 2015;26,26–43.

5. Thomas MS, Parolia A, Kundabala M,Vikram M. Asthma and oral health: a review. Aust Dent J, 2010; 55,128-133.

6. Alavaikko S, Jaakkola M. S, Tjäderhane L, & Jaakkola JJ. Asthma and caries: a systematic review and meta-analysis. Am J Epidemiol, 2011;174,631-641.

7. Agostini, B, Collares, K., Costa, F, Correa, M, & Demarco, F. The role of asthma in caries occurrence – meta-analysis and meta-regression. J Asthma, 2019; 56,841–852.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons