Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 28 Mar 2018

Publicerad: 16 Aug 2011

Professionell tandrengöring med fluorhaltig polerpasta mot karies

Författare: Docent Pia Gabre, Folktandvården Uppsala län

Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin

BAKGRUND

Karies drabbar en stor del av befolkningen, men det är oftast en långsam process. Kariesprocessen kan bromsas eller avstanna om de faktorer som orsakar karies påverkas eller skyddsåtgärder sätts in.
Med förhöjd risk för karies menas att en frisk tand har en förhöjd risk att drabbas av karies, medan en tand med initial kron- eller rotkaries redan har drabbats av sjukdom och då bedöms i stället risken för att skadan ska bli större.

Genom egenvård kan individen effektivt förebygga karies. Tandborstning med fluortandkräm som innehåller minst 1000 ppm fluor morgon och kväll rekommenderas för alla. Individer med förhöjd risk för karies kan dessutom skölja med fluorlösning med 0,2% NaF varje dag eller välja en tandkräm med högre fluorhalt, exempelvis 5000ppm. (Se faktabladet: Fluortandkräm vid risk/förhöjd risk för karies)

Detta faktablad beskriver en klinikbaserad tilläggsåtgärd till egenvård.

 

INDIKATION

Professionell tandrengöring med fluorhaltig polerpasta kan användas på
indikationerna:

  • Individer som har utökad risk för att få karies.
  • Patienter med tecken på parodontal sjukdom (tandlossning)
  • Patienter som har problem med att klara egenvården, exempelvis barn utan tillräcklig föräldrastöd och personer med funktionedsättning i alla åldrar. Den senare gruppen kan dessutom behöva besöka tandvårdskliniken ofta för att upprätthålla en färdighet att klara tandvårdsbehandlingar.

Kombinationen av indikationerna räknas som utökad indikation och kan därav ha starkare rekommendation.

 

BEHANDLING

För att förebygga karies poleras tänderna på tandvårdskliniken med pasta som innehåller fluor:

  • Rengör och fluorbehandla buckal-, lingual- och ocklusalytorna med hjälp av gummikopp eller rund borste på ett roterande instrument och fluorhaltig pasta.
  • Lägg på pasta vid flera tillfällen under poleringen för att få en bra spridning av fluor till alla tänder.
  • Innan pastan avlägsnas från munnen rengörs approximalt med hjälpmedel lämpligt för den aktuella patienten (tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste).
  • Därefter får patienten spotta ut pastan och skölja munnen.

 

Val av poler-/putspasta

På marknaden finns polerpastor med varierande slipeffekt för användning i samband med professionell tandrengöring. Även fluorinnehållet varierar men är oftast lågt, 0,1% fluor eller lägre.

Det är inte känt vilken fluorkoncentration som pastan ska innehålla för att en bra kariesförebyggande effekt ska uppnås, men man vet att effekten av fluor ökar ju högre koncentration är. Tandrengöring utan samtidig tillförsel av fluor verkar inte ha någon kariesförebyggande effekt.

Om plackmängden är stor eller placket vidhäftar hårt till tandytan kan en polerpasta med hög slipgrad behöva användas. I andra fall är ett alternativ till profylaxpastor att polera med högfluortandkräm som innehåller 0,5 % fluor (5000 ppm). Om tandkräm används vid poleringen kan man låta patienten skölja med endast liten mängd vatten efter poleringen och på så sätt lämna fluor i munnen för att få en förlängd effekt av behandlingen.
Polerpastan är oftast alltför grovkornig för att kunna lämnas kvar i munnen efter poleringen.

 

Alternativa behandlingsmetoder

Professionell tandrengöring är ett, ur patientens synvinkel, passivt sätt att få rena tänder.
För att aktivera patienten och lära ut färdigheten att borsta tänderna samtidigt som en fluorbehandling genomförs, kan man i stället låta patienten själv borsta tänderna på kliniken under övervakning. Tandvårdspersonalen kan då ge feedback på teknik och resultat.
För bästa kariesförebyggande effekt bör man då låta patienten borsta med högfluortandkräm med 0,5 % fluor.

Effekten av polering med fluorhaltig pasta minst varannan månad har bedömts i de Nationella riktlinjerna.
Vid risk för karies har åtgärden enligt riktlinjerna en måttlig kariesförebyggande effekt (rekommendation 6) och vid risk för progression av initiala kariesangrepp ingen till låg effekt (rekommendation 7-8).
Eftersom det finns kliniska åtgärder som har bättre visad effekt än polering med fluorinnehållande pasta bör tandvården även fluorlacka kariesriskpatienter 2-4 gånger per år (rekommendation 3-4).

Se faktablad om fluorlackning

 

REFERENSER

SBU. Att förebygga karies – En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU rapport No161. 2002.

SBU. Karies – diagnostik, riskbedömning och icke-invassiv behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU rapport No188. 2007.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. Vetenskapligt underlag.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se