A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 30 Jun 2022

Publiceringsdatum 28 Apr 2011

Friändstandlöshet, enkel- och dubbelsidig

BAKGRUND

Definition

Friändstandlöshet innebär total avsaknad av tand/tänder bakom den sista tanden i tandraden.

Friändstandlösheten betecknas som enkelsidig då den föreligger i käkens ena sida och dubbelsidig om den föreligger på båda sidorna.

Enkelsidig friändstandlöshet kan vara begränsad till allt ifrån avsaknad av en tand (den mest posteriora) till att endast en tand kvarstår. Friändstandlösheten kan sträcka sig över tandbågens mittlinje.

Dubbelsidig friändstandlöshet kan omfatta avsaknad av minst en tand på båda sidor om restbettet till avsaknad av totalt 15 tänder fördelade på båda sidor om den enda kvarvarande tanden.

Tillståndet beskrevs och klassificerades 1923 av dr Edward Kennedy, New York:

  • Kennedy Klass I innebär dubbelsidig friändstandlöshet.
  • Kennedy Klass II innebär enkelsidig friändstandlöshet.

Orsak

Tillståndet friändstandlöshet kan vara medfött eller förvärvat.

Det kan orsakas av anomali, trauma, sjukdom eller utgöra ett resttillstånd efter behandling av sjukdom i käken. De vanligaste sjukdomarna som kan leda till tandförlust är karies och parodontit. Medfödd avsaknad av ett eller flera tandanlag kan vara genetiskt betingat eller ha samband med syndrom såsom ektodermal dysplasi. Resektion av tumör i käke medför vanligtvis även tandförlust.

SYMPTOM

Avsaknad av tänder är inte ett sjukdomstillstånd i sig men kan vara en följd av sjukdom och ge upphov till varierande grad av funktionsstörning. Vanliga symtom är att patienten har svårigheter att tugga, äta, tala eller fungera tillfredsställande i socialt och psykosocialt hänseende. Är friändstandlösheten så omfattande att kindtandsstöd helt saknas kan det få till följd att bettet kollapsar och t.ex vävnadspåbitning palatinalt i överkäksfronten uppkommer.

Svårighetsgraden påverkas av antal kvarvarande tänder samt restbettets konfiguration. Om restbettet ger stabil avstödjning och ett acceptabelt antal antagonerande tandpar föreligger kan den enskilda individen känna sig bekväm och ha god funktion trots friändstandlöshet.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Funktionsstörning i form av svårigheter att tugga, äta, tala eller fungera tillfredsställande i socialt och psykosocialt hänseende kan föreligga även vid andra tillstånd än vid avsaknad av tänder.

UTREDNING

Behovet av att ersätta de saknade tänderna avgörs framförallt av den enskilda individens upplevelse av tandförlusten och tillståndet. Förutom antalet kvarvarande tänder och restbettets konfiguration, liksom tidigare erfarenhet av protetisk behandling, kan ålder, allmän hälsa och livssituation ha en avgörande betydelse för individens behov av protetisk behandling. Upplevelsen av tandförlusten och förväntningarna på behandlingen varierar mellan olika individer varför det är viktigt att individualisera behandlingen och inkludera patienten i terapiplaneringen.

När ett mindre antal tänder saknas finns vanligtvis, speciellt för äldre individer, ingen indikation för protetisk behandling.

Objektivt behov att behandla friändstandlöshet, i syfte att förebygga andra eller senare funktionsstörningar, kan föreligga utan att individen upplever ett behandlingsbehov. Noggrann analys av bettets ocklusion- och artikulationsförhållanden bör göras för att säkerställa att balanserad avstödjning föreligger, alternativt kan uppnås.

Synen på hur viktigt det är att ersätta varje förlorad tand, i syfte att upprätthålla oral hälsa och tuggfunktion, har dock ifrågasatts och det finns idag inga evidens för nödvändigheten av ett s.k 28-tandsbett. Enligt konceptet the Shortened Dental Arch (SDA), den förkortade tandbågen, anses tio ockluderande tandpar i form av intakt framtandsområde med ett reducerat antal tänder i sammanbitning i sidotandsområdena, ge acceptabel funktion och komfort. Det är inte heller nödvändigt att ersätta saknade molarer för att förbättra den oralt relaterade livskvaliteten. Särskilt i den äldre åldersgruppen, där patienterna ofta är muntorra, kan ett reducerat bett med egna tänder vara mer komfortabelt än ett bett där förlorade tänder har ersatts med t.ex en avtagbar konstruktion. Det finns en generellt positiv inställning till SDA bland svenska allmäntandläkare.

BEHANDLING

Friändstandlösheten kan åtgärdas med avtagbar eller fastsittande konstruktion. Individuella faktorer avgör vilken behandling som är mest lämplig. Faktorer som bör tas i beaktande är:

  • Antal kvarvarande tänder och deras status
  • Restbettets konfiguration och status
  • Orala förutsättningar
  • Eventuella riskfaktorer
  • Prognosförsämrande faktorer
  • Individens önskemål och förutsättningar att genomföra behandlingen
  • Individens förmåga att hantera konstruktionen och upprätthålla en tillfredsställande egenvård.

För att ersätta de saknade tänderna vid friändstandlöshet finns följande konstruktioner:

  • Avtagbar partialprotes
  • Avtagbar partialprotes/ kombinationsprotetik
  • Implantatstödd krona
  • Implantatstödd bro
  • Implantatstödd bro med extension
  • Tandstödd bro med extension
  • Tand- och implantatstödd bro
  • Ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro och/eller implantat

NATIONELLA RIKTLINJER 2021

De nationella riktlinjerna för vuxentandvård har olika prioritering för de olika behandlingarna:

Effekt av åtgärd:

Hög till mycket hög broöverlevnad (94-100 procent) efter 5 år
Hög till mycket hög implantatöverlevnad (92-97 procent) efter 5 år
Implantatstödd bro i metall-keramik har högre överlevnad än bro i guld-akryl efter 5 år
Medför smärre justerbara komplikationer i mycket hög frekvens upp till 5 år
Kräver fortlöpande underhåll
Ger ringa marginal benförlust upp till 5 år

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro har hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Konstruktionen kräver fortlöpande underhåll. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Effekt av åtgärd:

Hög till mycket hög broöverlevnad efter 5 år
Hög till mycket hög implantatöverlevnad efter 5 år
Lägre överlevnad efter 5 år än en implantatstödd bro utan extension
Ger ringa marginal benförlust upp till 5 år

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden implantatstödd bro med extention har en hög till mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Överlevnaden är något sämre jämfört med implantatbro utan extension. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Mycket hög broöverlevnad efter 10 år.
Ger hårdvävnadspåverkan i form av rotresorption på de distaliserade tänderna.

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Rotresorption på de distaliserade tänderna förekommer. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Mycket hög broöverlevnad efter 5-12 år (om utförd på specialistklinik)
Positiv effekt på tugg- och bettfunktion, utseende, tal och oral komfort

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd fullbro med extension på tänder med reducerat benstöd men med friska parodontala förhållanden har mycket hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Sämre broöverlevnad än tandstödd bro med ändstöd
Måttlig risk för retentionsförlust av bro inom 10 år
Låg till måttlig broöverlevnad efter 6-7 år vid behandling i allmäntandvård
Bättre broöverlevnad vid behandling i specialistklinik

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med extension har en låg till måttlig överlevnad. Överlevnaden är sämre jämfört med en tandstödd bro utan extension. Kostnaden har bedömts låg till måttlig per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Hög broöverlevnad efter 5 år
Måttlig broöverlevnad efter 10 år
Medför risk för intrusion av stödtanden (stora skillnader mellan olika studier)
Medför risk för fraktur av stödtand om denna är rotfylld

Motivering:

Tillståndet haren stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tand och implantatstödd bro har hög överlevnad och kan därmed positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Måttlig protesöverlevnad efter 5 år.
Hög protesöverlevnad efter 10-15 år.
Ger ofta komplikationer i form av frakturer av protes, cementlås och tand.

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar partialprotes/ kombinationsprotes har måttlig överlevnad och kan positivt påverka den orala hälsan. Frekvent underhåll av konstruktionen krävs till följd av framförallt tekniska komplikationer. Kostnaden har bedömts måttlig till hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Effekt av åtgärd:

Ger förbättrad livskvalitet efter behandling.
Ger samma nivå av oralt relaterad livskvalitet ett år efter behandling som i en kontrollgrupp som sedan tidigare hade avtagbar partialprotes.
Ger sämre oralt relaterad livskvalitet än behandling med fastsittande konstruktioner.
Låg protesöverlevnad efter 5 och mycket låg efter 10 år.
Medför ofta behov av rebasering inom 5 år.
Medför stor risk för fraktur av metallskelettet.

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden avtagbar partialprotes har låg överlevnad och därmed minskad möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Avtagbar protes ger sämre upplevd livskvalitet jämfört med fastsittande konstruktion. Kostnaden har bedömts låg per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp och med stöd från ett vetenskapligt underlag.

Effekt av åtgärd:

Mycket låg broöverlevnad efter 6 år.
Dubbelt så stor risk för broförlust jämfört med tandstödd bro  på tänder utan stiftförankring och med extension efter 6 år.
Tre gånger så stor risk för broförlust jämfört tandstödd bro på tänder med stiftförankring och utan extension efter 5 år.

Motivering:

Tillståndet har en stor till mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Åtgärden tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension har mycket låg överlevnad och därmed sämre möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Kostnaden har bedömts hög per vunnen effekt. Effekt av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Det betyder att implantatstödd bro rekommenderas framför de övriga behandlingarna och att man bör överväga huruvida en stiftförankrad tand ska förses med extension.

Det är dock viktigt att väga in patientens individuella förutsättningar för implantatinstallation och implantatöverlevnad. Vanligtvis krävs en större insats och förmåga att upprätthålla god egenvård vid fastsittande konstruktioner vilket kan vara av betydelse för patientens komfort och behandlingens prognos. Tandstödd bro med extension för ersättning av andra premolaren har visat hög överlevnad och liten risk för skada på stödtänderna, varför det kan vara ett bra alternativ när förutsättningar saknas för implantatstödd konstruktion.

Det uppges i de nationella riktlinjerna ingen skillnad mellan behandling av friändstandlöshet i överkäken eller underkäken.

Exempel av behandlingsalternativ vid friändstandlöshet

UPPFÖLJNING

Uppföljning av behandling av friändstandlöshet liksom fortsatt omhändertagande bör anpassas individuellt. Protetiska konstruktioner kräver underhåll av varierande omfattning och karaktär. Vanligtvis kräver avtagbara konstruktioner mer frekvent underhåll än fastsittande medan de fastsittande kan vara mera krävande avseende egenvård. Tekniska och biologiska komplikationer kan uppkomma vid samtliga alternativ.

Referenser

Budtz-Jorgensen E, Isidor F. A 5-year longitudinal study of cantilevered fixed partial dentures compared with removable partial dentures in a geriatric population. J Prosthet Dent. 1990;64:42-47

Fueki K, Baba K. Shortened dental arch and prosthetic effect on oral health-related quality of life: a systematic review and meta-analysis. J Oral Rehabil. 2017;44:563-572.

Graham R, Mihaylov S, Jepson N, Allen P.F, Bond S. Determining ‘need’ for a Removable Partial Denture: a qualitative study of factors that influence dentist provision and patient use. Br Dent J 2006;200:155-158.

Gunne J, Åstrand P, Lindh T, Borg K, Olsson M. Tooth-implant supported fixed partiel dentures: A 10-year report. Int J Prosthodont 1999;12:216-221.

Korduner, EK. The Shortened Dental Arch (SDA) concept and Swedish general dental practitioners: attitudes and prosthodontic decision-making. Doctoral dissertation in odontology Malmö University, Faculty of Odontology (2016)

Käyser AF. Shortened dental arches and oral function. J Oral rehabil. 1981; 8: 457-62.

Käyser AF. Teeth, Tooth Loss and Prosthetic Appliances. In: Prostho- dontics. Principles and Management Strategies. Öwall B, Käyser AF, Carlsson GE.(eds) Mosby Wolf, Spain. 1996: 35-47.

Liedberg B, Norlén P, Öwall B, Stoltze K. Masticatory and nutritional aspects on fixed and removable partial dentures. Clin Oral Investig 2004;8:11-17.

MacEntee M. An existentialistic model of oral health from evolving views on health, function and disability. Community Dental Health 2006;23:5-14.

Pjetursson BE, Tan K, Lang NP, Brägger U, Egger M, Zwahlen M. A systematic review of the survival and complication rates of fixed partial dentures (FPDs) after an observation period of at least 5 years. I. Implant-supported FPDs. Clin Oral Implants Res 2004;15(6):625-42.

Sasse M, Kern M, Marre B, Walter MH. Clinical performance of cantilevered fixed dental prostheses abutments in the shortened dental arch. J Dent 2014;42(3):373-376.

Vermeulen AHBM, Keltjens HMAM, van’t Hof MA, Kayser AF. Ten year evaluation of removable partial dentures: Survival rates based on retreatment, not wearing and replacement. J Prosthet Dent. 1990;64:42-47.

Witter DJ, van Palenstein Helderman WH, Creugers NH, Kayser AF. The shortened dental arch concept and its implications for oral health care. Community Dent Oral Epidemiol. 1999; 27: 249–58.

Witter DJ, de Haan AF, Käyser AF, van Rossum GM. A 6-year follow- up study of oral function in shortened dental arches. Part I: Occlusal stability. J Oral Rehabil. 1994; 21: 113-25.

Witter DJ, De Haan AF, Käyser AF, Van Rossum GM. A 6-year follow- up study of oral function in shortened dental arches. Part II: Cranio- mandbular dysfunction and oral comfort. J Oral Rehabil. 1994; 21: 353-66.

Zurdo J, Romão C, Wennström JL. Survival and complication rates of implant-supported fixed partial dentures with cantilevers: a systematic review. Clin Oral Impl Res 20, 2009; 59-66.

Øzhayat E B, Åkerman S, Lundegren N, Öwall B. Patients’ Experience of Partial Tooth Loss and Expectations to Treatment: A Qualitative Study in Danish and Swedish Patients. J Oral Rehabil 2016;43(3):180-9.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons