Tandblekning

BAKGRUND

Medicinskt behov att bleka tänderna kan förekomma vid mineraliseringsstörningar med gravt missfärgade tänder eller grav missfärgning av andra skäl. I övrigt vill många bleka sina tänder av estetiska skäl, med önskan om vitare tänder.

EU-kommissionen har klargjort att tandblekningsprodukter är kosmetiska. Hit hör, förutom väteperoxid, även ämnen som leder till frisättning av väteperoxid som karbamidperoxid, zinkperoxid, natriumperborat och perboratsyra. Produkter som innehåller eller frigör mer än 6% väteperoxid (motsvarar mer än 16,6% karbamidperoxid) är förbjudna att använda i Sverige. Dessa får heller inte säljas inom EU. Produkter som innehåller eller frigör över 0,1% men högst 6% väteperoxid (motsvarande max 16,6% karbamidperoxid) får endast säljas till tandläkare.

Tandblekning styrs av EU-direktiv från och med 31 oktober 2012. Produktgenomgång av tandblekningsmedel gjordes av läkemedelsverket 2017. Se läkemedelsverkets skrift.

ORSAK

Orsaker till missfärgning av tänder kan bero på externa och interna faktorer.

Externa faktorer:

• Kaffe
• Vin
• Tobak
• Te
• Morot

Interna faktorer:

Generella

• Systemiska: Tetracyklin
• Metaboliska: Dental fluoros
• Genetiska: Amelogenisis Imperfekta (AI) , Dentinogenisis imperfekta (DI) , hyperbilirubinemi

Lokala

• Pulpanekros
• Trauma
• Åldrande
• Pulparester (efter endodontisk behandling)
• Obliteration
• Endodontiskt fyllningsmaterial
• Cervikal extern rotresorption

Bild 1. Olika grader av dental fluoros.

UTREDNING

• Tandläkaren gör en klinisk och röntgenologisk undersökning; patologi behandlas före blekning.
• Orsak till missfärgning fastställs av tandläkare före tandblekning.
• Individ som genomgår blekning med väteperoxid skall vara över 18 år.

Kontraindikation till blekning eller då blekning bör övervägas att utföras av specialisttandläkare:

• MIH (Molar Incisor Hypomineralisation)
• Amelogenesis imperfekta (AI)
• Dentinogenesis imperfekta (DI)
• Ilande tandhalsar
• Tandsprickor

Bild 2. MIH i olika grad, utan sönderfall av emalj. Tillståndet kan yttra sig i olika grad på olika molarer och incisiver på samma individ.

BEHANDLING

Tandblekningsprodukter som finns på marknaden för externblekning (blekmedel som appliceras på tandens yta) är tandkräm, strips och blekmedel som gel att använda i individuellt utformade blekskenor. Missfärgningar som orsakats av kaffe, vin, tobak, te, morot, dental fluoros och ålder kan blekas via externblekning.
För internblekning (blekmedel inne i kronans cavum) finns produkter i gel, alternativt pulver+vätska. Internblekning kan utföras vid enstaka, rotfylld, missfärgad tand med ursprung från trauma eller rotfyllningsmaterial då tanden uppvisar tät, permanent rotfyllning utan apikal patologi.

• Följ alltid fabrikantens anvisningar.
• Ljuskälla tillför ingen ytterligare effekt av nyansförbättring vid blekning.
• Fluorprofylax ordineras efter behandling. Fluortillförsel till exponerad tandyta efter blekning rekommenderas alltid för att remineralisera ytskiktet av emalj. Fluortillskott bidrar även till att minska symtom av ilningar.

Fyllningsterapi efter blekning för att anpassa nyans av en eventuell fyllning rekommenderas tidigast två veckor efter blekningens avslut, då tanden återfår viss nyans efter blekning. För optimal bonding rekommenderas avvakta en period mellan ett dygn- tre veckor efter att tanden har exponerats för väteperoxid.

Nyans av externblekning håller ca 1 år, dock kan ursprunglig nyans nås inom 6 månader.

BIVERKNINGAR

• Reversibel pulpit som ger ”ilande tandhalsar”
• Irriterad gingiva
• Extern cervikalrotresorption (internblekning)

UPPFÖLJNING

Blekningens effekt och eventuella symtom bör följas upp.

Referenser

da Costa Filho LC, da Costa CC, Soria ML, Taga R. Effect of home bleaching and smoking on marginal gingival epithelium proliferation: a histologic study in women. Journal of oral pathology & medicine : official publication of the International Association of Oral Pathologists and the American Academy of Oral Pathology. 2002;31(8):473-80.

Goodson JM, Tavares M, Sweeney M, Stultz J, Newman M, Smith V, et al. Tooth whitening: tooth color changes following treatment by peroxide and light. The Journal of clinical dentistry. 2005;16(3):78-82.

Kontroll av tandblekmedel på den svenska marknaden år 2017

Kwon SR, Wertz PW. Review of the Mechanism of Tooth Whitening. Journal of esthetic and restorative dentistry : official publication of the American Academy of Esthetic Dentistry. 2015.

Leonard RH, Jr., Haywood VB, Phillips C. Risk factors for developing tooth sensitivity and gingival irritation associated with nightguard vital bleaching. Quintessence international. 1997;28(8):527-34.

Plotino G, Buono L, Grande NM, Pameijer CH, Somma F. Nonvital tooth bleaching: a review of the literature and clinical procedures. Journal of endodontics. 2008;34(4):394-407.

Sarrett DC. Tooth whitening today. Journal of the American Dental Association. 2002;133(11):1535-8; quiz 41.

Schulte JR, Morrissette DB, Gasior EJ, Czajewski MV. The effects of bleaching application time on the dental pulp. Journal of the American Dental Association. 1994;125(10):1330-5.

Tredwin CJ, Naik S, Lewis NJ, Scully C. Hydrogen peroxide tooth-whitening (bleaching) products: review of adverse effects and safety issues. British dental journal. 2006;200(7):371-6.