Annons
Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 8 Oct 2019

Publicerad: 26 Sep 2019

Kunskapsstyrning i tandvården

Författare:

Granskare: Stecksén-Blicks Christina • Professor Emerita• Avd för Pedodonti • Umeå

Även granskad av: Wärnberg Gerdin Elisabeth • Tandläkare • Enhetschef Socialstyrelsen • Stockholm, Håkansson Gunnel • Tandläkare • Tandvårdsstrateg • Region Kronberg

VAD ÄR KUNSKAPSSTYRNING?

Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa tillgängliga kunskap inom t ex hälso- och sjukvård och tandvård. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte och att det ska bidra till att utveckla ett lärande system. Kunskapsstyrning består av flera delar:

  • Kunskapsstöd
  • Stöd till uppföljning och analys
  • Stöd till verksamhetsutveckling
  • Stöd till ledarskapet (1)

 

VILKA MEDVERKAR I KUNSKAPSSTYRNINGEN?

Kunskapsstyrning innefattar aktiviteter på alla nivåer, nationellt, regionalt, lokalt och på professionsnivå. Kunskapsstöd utifrån bästa tillgängliga kunskap behöver tas fram, samverkan är nödvändig och det är många aktörer som tillsammans behöver arbeta för att måste vara både hängivna och samverkansinriktade för att en effektiv kunskapsstyrning ska komma till stånd.

 

SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER

Socialstyrelsens nationella riktlinjer utgör ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på (2).

 

Nationella riktlinjer för tandvård

Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vuxentandvård innehåller rekommendationer om patientundervisning, karies, parodontit, endodonti, bettfysiologi, ortodonti samt protetik. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård är att främja en evidensbaserad tandvård, och riktlinjerna är ett stöd till beslutsfattare och verksamhetsledningar inom offentlig och privat tandvård så att de kan styra vården med öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna är också en del av det underlag som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) använder när de beslutar vilka behandlingsåtgärder som berättigar till statligt tandvårdsstöd (3). Vidare ska riktlinjerna vara ett stöd till de tandläkare och tandhygienister som arbetar i offentlig och privat tandvård i deras val av behandling (4), samt en kunskapsbank som ger möjlighet att överblicka den forskning som har gjorts inom olika områden.

Socialstyrelsen utvärderar även följsamheten till riktlinjerna, bl a med hjälp av tandhälsoregistret (5).

Under hösten 2017 påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att revidera nuvarande nationella riktlinjer för vuxentandvård. Remissversion av de nya nationella riktlinjerna för tandvård beräknas vara klar i början av 2021.

 

NATIONELLT SYSTEM FÖR KUNSKAPSSTYRNING I HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN OCH TANDVÅRDEN

Med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) etablerar regionerna [1] en gemensam modell för kunskapsstyrning. Kunskapsstyrningsmodellen genomförs i ett partnerskap med Socialstyrelsen, SBU, TLV, och Läkemedelsverket. Det är en viktig pusselbit för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Målet är att skapa förutsättning så att:

  • Bästa tillgängliga kunskap används i varje enskilt patientmöte
  • Patientmötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå
  • Ny kunskap snabbt kan omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras
  • Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen
  • Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat (6).

 

Modellen består bl a av ett antal s k nationella programområden (NPO). Programområdenas uppdrag är att leda och samordna kunskapstyrningen inom aktuellt fält. De ska bland annat följa upp och analysera sitt område, göra behovsanalyser, identifiera när det saknas kunskapsstöd och bidra i arbetet med användning och utveckling av relevanta nationella kvalitetsregister. Analyser inom fältet och förslag från enskilda programområden ska även innehålla ekonomiska värderingar som underlag för prioriteringar. Det finns 24 nationella programområden, varav en är NPO Tandvård (7).

 


[1] Region Stockholm, Region Uppsala, Region Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköpings län, Region Kronoberg, Region Kalmar län, Region Gotland, Region Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Region Örebro län, Region Västmanland, Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten och Region Norrbotten.

 

 

NPO Tandvård

NPO Tandvård består av en nationell styrgrupp där det finns en representant från varje sjukvårdsregion (6). Förutom nationella programområden finns det regionala och lokala. Den nationella ledamoten är ordförande i det regionala programområdet. För att systemet ska fungera och bli ändamålsenligt är samverkan mellan nationella, regionala och lokala programområden av yttersta vikt.

NPO Tandvårds främsta uppdrag är att implementera den bästa kunskapen vi har i dag så att den används i varje patientmöte. Under 2019 har två nationella arbetsgrupper bildats. Uppdraget för arbetsgrupperna är att ”Identifiera behov av kunskapsstöd vid diagnosen karies” respektive ” Identifiera vårdens eget behov av kunskap.

 

REGIONALA OCH LOKALA VÅRDPROGRAM

Alla vårdgivare ansvarar för att vården bedrivs enligt gällande författningar och anvisningar. Det finns en mängd regionala och lokala vårdprogram som har tagits fram för att uppfylla lagkraven och som utgår från regionala och lokala förutsättningar. Det kan vara för en särskild population, t ex barn- och ungdomstandvård (8), eller för en viss verksamhet, tex odontologiskt vårdprogram för huvud- och halsonkologi (9).

 

 

Du själv!

Evidensbaserad vård utövas när vårdgivaren integrerar sin egen kliniska expertis med bästa tillgängliga kunskap. Det bästa tillgängliga vetenskapliga underlaget är alltså viktigt, men i mötet med patienten måste man också ta hänsyn till patientens behov och önskemål, sin egen skicklighet och till etiska aspekter.

Men om det inte finns något beslutsstöd då? Hur gör man då? Tandvårdsprofessionerna ska arbeta utefter vetenskap och beprövad erfarenhet. Varje år publiceras dock miljontals vetenskapliga artiklar. En hel del av dem håller inte måttet, kvalitetsmässigt. Ett sätt att underlätta för sig själv är att läsa sammanfattande systematiska litteraturöversikter av bra kvalitet. I en sådan översikt fokuserar författarna på en tydligt formulerad fråga och använder systematiska metoder för att identifiera, välja ut, kritiskt bedöma och sammanväga relevanta studier inom det aktuella området. En systematisk översikt syftar till att:

  • Underlätta evidensbaserad vård
  • Minska praxisskillnader
  • Utreda kontroversiella frågor om diagnostik eller behandling
  • Utgöra en del i ett beslutsunderlag för att införa eller utmönstra en metod
  • Påvisa kunskapsluckor som underlag för vidare forskning.

 

Om man ska kunna fatta välgrundade beslut om att införa eller utmönstra metoder, behövs det dock fullödiga beslutsunderlag, s k HTA-rapporter (Health Technology Assessment). Sådana beslutsunderlag baseras bland annat på systematiska översikter och innehåller tre viktiga delar, tre E:n, som speglar de viktigaste aspekterna för brukare, professioner och samhälle:

  • Effekt – insatsens inverkan på hälsa och välfärd, dokumenterad på ett vetenskapligt tillförlitligt sätt som belyser balansen mellan nytta och risk
  • Etik – förenlighet med etiska värden, och värdekonflikter, analyseras på ett etiskt professionellt och strukturerat sätt utifrån t ex gällande lagstiftning, yrkesetiska regler, patienters/brukares synpunkter och närståendes situation
  • Ekonomi – beräknad kostnadseffektivitet av hälsointerventioner.

 

Man skulle kunna likna beslutsunderlaget vid en trebent pall (Figur 1), där varje ”ben” är lika viktigt. Tar man bort ett av dem välter pallen (10).

 

Figur 1. Det fullödiga beslutsunderlaget

 

VAR HITTAR MAN PÅLITLIGA HTA-RAPPORTER OCH SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER?

Det finns många organisationer och akademiska grupper som tar fram bra HTA-rapporter och systematiska översikter för tandvården och publicerar dessa i tidskrifter eller på sina websidor. Några större aktörer är: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sverige (11); FHI – Folkehelseinstituttet, Norge (12); Cochrane Collaboration, Storbritannien (13); AHRQ – Agency for Healthcare Research and Quality, USA (14); CADTH – Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health, Kanada (15); IQWiG – Institut für Qualität und Wirtschaftlichkeit im Gesundheitswesen, Tyskland (16); HAS – Haute Autorité de Santé, Frankrike (17); NICE – National Institute for Health and Care Excellence, Storbritannien (18); och NIHR – National Institute for Health Research, Storbritannien (19). HTA-O (Health Technology Assessment-Odontology) är en HTA-enhet för tandvårdens frågor. Den ligger organisatoriskt inom Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, men har som syfte att ge service åt tandvårdens aktörer i det fall det behövs ett pålitligt beslutsunderlag (20).

 

Men om det inte finns någon forskning – hur kan man tänka då?

Det finns fortfarande ett stort behov av forskning om diagnostik och behandling, upplevelser och erfarenheter avseende tandvård. Hur kan man i de fallen tänka som behandlare?

Att det till stor del saknas specifikt vetenskapligt underlag för val av metoder för diagnos och behandling innebär inte att det helt saknas grund för att välja en viss metod framför en annan i klinisk praxis. Exempelvis bör metoder som kan innebära att patienter utsätts för stora risker undvikas. Metoder som medför särskilt höga kostnader bör likaså undvikas till dess att de prövats i vetenskapliga studier. Vidare är diagnos och behandling som har stöd i relevanta etablerade teoretiska antaganden att föredra, i väntan på empiriskt stöd, framför metoder som saknar sådan teoretisk grund. I frånvaro av vetenskapligt stöd för något annat bör man också hålla sig till etablerade behandlingar (21).

En läsvärd överblick om konsten att ta fram beslutsunderlag av bra kvalitet finns i det Tema om evidens som Tandläkartidningen publicerade 2016 (22).

 

Referenser

  1. SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso-och-sjukvård.
    https://www.regeringen.se/49c8c5/contentassets/c8f0ef5cd4644a3e8d6169e8afdc7a90/sou_2017_48_kunskapsbaserad-och-jamlik-vard-forutsattningar-for-en-larande-halso–och-sjukvard.pdf
  2. Nationella riktlinjer. Länk: 2019-08-15.
    https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/
  3. TLV. Tandvård. Länk: 2019-08-15.
    https://www.tlv.se/tandvard.html
  4. Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Länk: 2019-08-15.
    https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/tandvard/
  5. Tandhälsoregistret. Länk: 2019-08-15.
    https://www.socialstyrelsen.se/tandhalsoregistret
  6. Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård. Länk: 2019-08-15.
    https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning.14031.html
  7. Nationella programområden. Länk: 2019-08-15.
    https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning/nationellaprogramomraden.1814.html
  8. Region Skåne. Vårdprogram för barn och unga vuxna i Region Skåne. Länk: 2019-08-15.
    https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/tandvard/regelverk—fillistning/vardprogram-for-barn–och-unga-vuxna-2019.pdf
  9. Region Jönköping. Odontologiskt vårdprogram för huvud- och halsonkologi. Länk: 2019-08-15.
    https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/75a23f74-64ed-4b44-9918-96e4682aaea9
  10. Vetenskap och Praxis. Nummer 3-4, 2017. Länk: 2019-08-15.
    https://www.sbu.se/globalassets/vop/vop_2017_3-4.pdf
  11. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Länk: 2019-08-15.
    https://www.sbu.se/sv/
  12. Folkehelseinstituttet, Norge. Länk: 2019-08-15.
    https://www.fhi.no/
  13. Cochrane Collaboration, Storbritannien. Länk: 2019-08-15.
    https://www.cochrane.org/
  14. AHRQ – Agency for Healthcare Research and Quality, USA. Länk: 2019-08-15.
    https://www.ahrq.gov/
  15. CADTH – Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health, Kanada. Länk: 2019-08-15.
    https://www.cadth.ca/
  16. IQWiG – Institut für Qualität und Wirtschaftlichkeit im Gesundheitswesen, Tyskland. Länk: 2019-08-15.
    https://www.iqwig.de/
  17. HAS – Haute Autorité de Santé, Frankrike. Länk: 2019-08-15.
    http://www.has-sante.fr/
  18. NICE – National Institute for Health and Care Excellence, Storbritannien. Länk: 2019-08-15.
    https://www.nice.org.uk/
  19. NIHR – National Institute for Health Research, Storbritannien. Länk: 2019-08-15.
    https://www.nihr.ac.uk/explore-nihr/funding-programmes/health-technology-assessment.htm
  20. HTA-O – Health Technology Assessment – Odontology. Länk: 2019-08-15.
    https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/
  21. Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 203. ISBN 978-91-85413-39-3.
  22. Tandläkartidningen. Länk: 2019-08-15.
    https://www.tandlakartidningen.se/vetenskaplig-artikel/stort-tema-om-evidens/