Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 15 Jul 2018

Publicerad: 20 Nov 2013

Retinerade hörntänder i överkäken

Granskad av: Docent Heidrun Kjellberg, Centrum för Specialisttandvård Ortodonti /Västra Götalandsregionen

BAKGRUND

Retinerade överkäkshörntänder ligger oftast i en ektopisk position; i cirka 50-60 % av fallen ligger de palatinalt om tandbågen och 40 % har en buckalförskjuten eller apikal position.

Det är viktigt med en tidig diagnostik av retinerade överkäkshörntänder eftersom det är stor risk att de åstadkommer resorption på angränsande incisivers rötter. Ungefär hälften av alla retinerade överkäkshörntänder orsakar skador på angränsande laterala eller centrala incisiver och i vissa fall på både de laterala och centrala incisiverna.

 

Prevalens

Retinerade överkäkshörntänder förekommer hos 2-3 % av skandinaviska barn.
Det är något vanligare hos flickor än hos pojkar.

 

Orsaker

Det finns inga säkra orsaker till varför en del överkäkshörntänder blir retinerade. En del försök till förklaringar har framförts i litteraturen, så som att överkäkshörntänderna är de tänder som tar längst tid och har längsta avståndet under sin väg ner till eruption. Anlaget startar högt upp i maxillan vid cirka 3 års ålder och bryter fram i munnen 8-10 år senare.
Det har också sagts att de buckalt retinerade hörntänderna retineras p g a platsbrist i tandbågen.

Tandbågslängdsdiskrepans, ärftlighet och felaktighet i anlagets anläggning anges som vanligaste orsakerna till retinerade överkäkshörntänder.

 

DIAGNOSTIK

Det är viktigt att man vid de kliniska undersökningarna i åldrarna 9-11 år palperar området där överkäkshörntänderna bör ligga, d v s i omslagsvecket eller högt upp på alveolarutskottet apikalt om de primära hörntändernas rötter.
Under denna period, beroende på bettutvecklingen i övrigt, bör man veta var överkäkshörntänderna är belägna. Kan man inte bestämma läget med palpation senast vid 10-11 års ålder bör röntgenundersökning utföras.
Studier har visat att hos 7-10 % av barnen är det indicerat med röntgenundersökning.

Indikation för lägesbestämning m h a röntgen:

  • Palpationsassymetri mellan höger och vänster sida
  • När en överkäkshörntand inte är palpabel på sin rätta plats
  • När en eller båda laterala incisiverna börjar proklinera.
    -En lätt distaltippning i tandbågen är normalt då den permanenta 3:an erupterar längs med laterala incisivens rot, “ugly duckling stage”, däremot ska man se upp med buckaltippning av lateralen, då detta har samband med att 3:an är buckalt retinerad.

Andra faktorer som indikerar förhöjd risk för retinerade överkäkshörntänder är när barnen tidigare haft ektopisk eruption av överkäkens första permanenta molarer. Detta diagnostiseras normalt redan i 6-7 års ålder.
Dessa barn är att betrakta som riskbarn för retinerade överkäkshörntänder.

En stor follikel kring överkäkshörntänder är också ett tecken på att dessa hörntänder inte ligger på rätt plats i tandbågen.

 

BEHANDLING

 

Tidiga åtgärder

Hos barn med palatinalt displacerade överkäkshörntänder skall de primära hörntänderna extraheras senast i 11-12 års ålder. Denna åtgärd gör att 60-70 % korrigerar sin eruptionsriktning spontant.

Ytterligare förbättrad korrigering av eruptionsriktningen har konstaterats om extraktionerna kompletteras med behandling med extraoralt drag (EOD), transpalatinal bar eller suturvidgare. Då har eruptionsriktningen förbättrats i upp till 80-85 % av fallen.

Man måste dock kunna se en tydlig förbättring av eruptionsriktningen inom 12 månader. Gör man inte det, måste beslut tas om man ska starta med kirurgisk friläggning och framdragning av tanden i tandbågen eller annan åtgärd för att undvika rotresorptioner på angränsande incisivers rötter eller om det är lämpligt att vänta ytterligare en tid innan andra insatser görs.

Övre raden: 10-årig flicka med 13 och 23 i ektopisk position palatinalt.
Nedre raden: 10 månader efter extraktion av 53 och 63 ses 13 och 23 i förbättrade positioner.

 

Sena åtgärder

I de fall eruptionsriktningen inte förbättras efter extraktion, eller då inte extraktioner utförts måste ställning tas till fortsatt handläggande.

Det vanligaste behandlingsalternativet för såväl palatinalt som buckalt retinerade hörntänder i överkäken är kirurgisk friläggning följt av fast ortodontisk apparatur för att dra fram hörntänderna till sin rätta position i tandbågen.
I vissa fall, där hörntänderna har ett mycket ogynnsamt läge, kan det bli aktuellt med operativt avlägsnande av dessa.

Med sen behandling menas dock inte att upptäckten och diagnostiken av retinerade överkäks- hörntänder ska ske för sent, t ex i 14-15 års åldern.
Startar man behandlingen så sent som i 15-17 årsåldern är ofta follikeln runt hörntanden så liten att benet nästan går in till tanden, vilket gör att behandlingstiden förlängs avsevärt.

13 retinerad hos en 17 årig flicka. Liten follikel, ben helt inpå tanden 13.

 


När behandla?

En viktig fråga att ställa sig är när den lämpligaste tidpunkten är för det enskilda barnet att starta behandlingen.

Det finns flera faktorer som påverkar detta:

  • Är barnet behandlingsmoget?
  • Kräver bettet i övrigt ortodontisk behandling, t ex på grund av platsbrist, trångställning, stor horisontell eller vertikal överbitning, agenesier eller något annat?
  • Har lämpliga förankringständer för fast apparatur erupterat eller befinner sig patienten mitt i tandväxlingsperioden?
  • Finns redan resorptioner på incisivernas rötter, eller är det uttalad risk att resorptioner kommer att uppstå om behandlingen skjuts fram?

För att veta om rotresorptioner föreligger på angränsande incisivers rötter krävs ofta CBCT-röntgen.
Särskilt i fall där man tänker sig att extraktioner bör utföras är det viktigt att veta om omfattande resorptioner på incisiverna föreligger. Risken är annars att man extraherar friska premolarer och lämnar incisiver med resorptioner in i eller genom pulpan.
Då en hörntand överlappar roten buckalt eller palatinalt på en incisiv är det nästan omöjligt att upptäcka denna typ av resorptioner med intraoral röntgen.

A. Början av behandling att inplacera den retinerade hörntanden 23 i tandbågen efter extraktion av 24. Liten rotresorption på 22.

 

B. Efter den ortodontiska behandlingen där avsevärd rotresorption på 22 har åsamkats.

 

Transpalatinal bar med lödda armar med “eyelets” för att få sådan dragriktning att de retinerade hörntänderna förs bakåt, från rötterna på incisiverna, innan de inkorporeras i ett fast apparatur-system.

 

Friläggning och fast ortodontisk apparatur

Två typer av friläggning är vanliga:

Öppen friläggning
Den öppna, där en öppning görs och inte ska granulera igen utan tillåta tanden att eruptera så att den går att ”bonda” och inordnas i den fasta ortodontiska apparaturen efter viss framdragning med gummiligaturer. Ibland kompletteras detta med komposituppbyggnad på hörntanden.

Sluten friläggning
Vid den slutna friläggningen fälls en lambå upp, varefter ben avlägsnas och en kedja fästs till tanden. Kedjan tas ut genom lambån, vilken sutureras tillbaka. Tanden dras nu med gummidrag till kedjan i den önskade riktningen till den fasta ortodontiska apparaturen eller i vissa fall till sektionsbågar i inledningen av behandlingen.

Oavsett vilken typ av friläggning som utförts, är det viktigt att de retinerade hörntänderna dras i en riktning bort från de angränsande incisivernas rötter så att inte resorptioner på dessa uppstår på grund av behandlingen.

Det finns idag inga vetenskapliga jämförande studier som visar vilket, ur olika aspekter, som är den bästa kirurgiska tekniken, öppen eller sluten friläggning.

När de slutna friläggningarna infördes, på 1970-talet, var det för att man trodde att det skulle bli bättre gingivala förhållanden, speciellt palatinalt på de framdragna hörntänderna.
Senare studier har visat att de gingivala förhållandena är likvärdiga oavsett om det gjorts öppen eller sluten friläggning

Hos patienter med högt upp buckalt retinerade överkäkshörntänder anses det bättre med slutna friläggningar då det anses bli mindre risk för gingivaretraktioner och långa kliniska kronor.

 

Referenser

Alyammahi AS, Kaklamanos E, Athanasiou AE. Effectiveness of primary canines for interceptive management of palatally displaced permanent canines: a systematic review and meta-analysis. Eur J Orthod 2018;40:149-156.

Armi P, Cozza P, Baccetti T. Effect of RME and headgear treatment on the eruption of palatally displaced canines. A randomized clinical study. Angle Orthod. 2011;81:370-374.

Baccetti T, Leonardi M, Armi Pe. A randomized clinical study of two interceptive approaches to palatally displaced canines. Eur J Orthod 2008;30:381-385.

Baccetti T, Mucedero M, Leonardi M, Cozza P. Interceptive treatment of palatal impaction of maxillary canines with rapid maxillary expansion: A randomized clinical trial. Am J Orthod Dentofac Orthop 2009;136:657-661.

Baccetti T, Sigler LM, McNamara Jr JA. A RCT on treatment of palatally displaced canines with RME and/or a transpalatal arch. Eur J Orthod 2011;33:601-607. Becker A. Treatment strategy. In Becker A ed. The orthodontic treatment of impacted teeth. London 2007, Informa healthcare, chapter 4, p 54.

Becker A. Impacted canines and incisor root resorption. In: Becker A. ed. The orthodontic treatment of impacted teeth. Sec ed. London, Informa Healthcare 2007.

Becker A, Zogakis, Luchian I, Chaushu S. Surgical exposure of impacted canines: Open or closed surgery? Semin Orthod 2016;22:27-33.

Binner Becktor K, Steiniche K, Kjær I. Association between ectopic eruption of maxillary canines and first molars. Eur J Orthod 2005;27:186-189.

Bjerklin K, Ericsson S. How a computerized tomography examination changed the treatment plans of 80 children with retained and ectopically positioned maxillary canines. Angle Orthod; 2006;76:43-51.

Broadbent B H. Ontogenic development of occlusion. Angle Orthod 1941;11:223-241.

Ericson S, Bjerklin K. The dental follicle in normally and ectopically erupting maxillary canines: a computed tomography study. Angle Orthod 2001; 71:333-342.

Ericson S, Kurol J. Early treatment of palatally erupting maxillary canines by extraction of the primary canines. Eur J Orthod 1988a;10:283-295.

Ericson S, Kurol J. Resorption of maxillary lateral incisors caused by ectopic eruption of the canines. A clinical and radiographic analysis of predisposing factors. Am J Orthod Dentofacial Orthop 1988b; 94:503-13.

Ericson S, Kurol J. Resorption of incisors after ectopic eruption of maxillary canines: a CT study. Angle Orthod 2000b; 70:415-423.

Kokich V G. Surgical and orthodontic management of impacted maxillary canines. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2004;126:278-283.

Leonardi M, Armi P, Franchi L, Baccetti T. Two interceptive approaches to palatally displaced canines: A prospectiv longitudinal study. Angle Orthod 2004;74:581-586

Schmidt A D, Kokich V G. Periodontal response to early uncovering, autonomous eruption, and orthodontic alignment of palatally impacted maxillary canines. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2007;131:449-455.

Smailiene D, Kavaliauskiene A, Pacauskiene I, Zasciurinskiene E, Bjerklin K. Palatally impacted maxillary canines: choice of surgical-orthodontic treatment method does not influence post-treatment periodontal status. A controlled prospective study. Eur J Orthod 2013;10.1093/ejo/cjs102.

Spencer H R, Ramsey R, Ponduri S, Brennan P A. Exposure of unerupted palatal canines: A survey of current practice in the United Kingdom, and experience of a gingival-sparing procedure. British J Oral and Maxillofacial Surgery 2010;48:641-644.

Zasciurinskiene E, Bjerklin K, Smailiene D, Sidlauskas A, Puisys A. Initial vertical and horizontal position of palatally impacted maxillary canine and effect on periodontal status following surgical-orthodontic treatment. Angle Orthod 2008;78:275-280.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se