Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 12 Feb 2018

Publicerad: 12 Feb 2018

Stora överbett hos barn

Författare: DDS, PhD Emina Čirgić, Specialkliniken för Ortodonti, Folktandvården Västra Götalandsregionen

Granskad av: Docent Krister Bjerklin, Odontologiska Institutionen/Jönköping

BAKGRUND

Överbett betyder att överkäkens framtänder biter långt framför underkäksframtänderna.

Stort överbett är en vanlig bettavvikelse som förekommer hos cirka 20 procent av den unga befolkningen.
Överbett större än 6 mm har i skandinaviska material visat sig förekomma hos cirka 15 procent av tioåriga barn.

Konsekvenser av sådana avvikelser medför:

  • ökad risk för skador på framtänderna

 

  • munandning med irritation i luftvägarna

 

  • ett psykosocialt besvärande utseende

 

  • flertal barn är retade pga. sina stora överbett

 

 

Tandskador inträffar oftast innan 10 års ålder och drabbar nästan alltid överkäkens framtänder. En tidigt förebyggande behandling är att föredra både för att minska risken för skador när läpparna inte kan utgöra “krockkuddar” för tänderna på det sätt som de annars gör men också ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

 

 

SYMTOM

Stora överbett hos barn behandlas ofta på följande indikationer:

  • Psykosociala/ estetiska skäl

 

  • Funktion

 

  • Förebyggande för tandskador

 

  • Munandning, vilket ökar risken för irritation av slemhinnorna i luftvägarna

 

 

KLINISKA KRITERIER

Minst ett av följande tillstånd ska observeras för diagnos stort överbett:

  • Svårt att stänga läpparna

 

  • Tänder hänger ”på tork”

 

  • Avstånd mellan överkäken och underkäkens framtänder mer än 6mm

 


Fig 1. Före behandling 

 

 

BEHANDLING

Tandregleringsbehandling syftar till:

  • minska avståndet mellan framtänderna i över-och underkäken dvs. minska överbett

 

  • förbättra möjlighet att stänga läppar och kunna andas på ett normalt sätt

 

Stora överbett hos barn minskas med hjälp av löstagbar tandställning som fixerar under- och överkäke vid varandra eller med två separata tandställningar, en i överkäken och en i underkäken, som håller fram underkäken i en “framjumpad” position.

Tandställning gör det svårt att prata, och används främst nattetid.

Behandlingen tar ca: 1,5-2 år inklusive stabiliserings period.

 


Fig 2. Efter behandling 

 

 

Apparatur

Löstagbara tandställningar kan vara traditionella i hårdplast eller modernare av silicon som kräver inga avgjutningar av käkar.

Olika alternativ finns:

  • Individuell framställd aktivator med huvudhätta

 

  • Individuell framställd aktivator

 

  • Individuell framställd gomplatta och nackdrag

 

  • Individuell framställda, separata skenor för överkäken och underkäken (TwinBlock)

 

  • Prefabricerad aktivator

 

För samtliga av de ovanstående apparaterna är normal transversell relation en förutsättning.  Annars krävs det en vidgning av överkäken först.

 

Hur fungerar tandställningen?

Aktivatorerna fixerar under- och överkäke vid varandra, och gör det omöjligt att prata.  Fungerar bra om man använder dem minst 9 timmar per dygn dvs. främst nattetid.

Behandlingen med aktivator är dock för tuff för flertalet barn och deras familjer. Sex av tio misslyckades med behandlingen på grund av barn använder helt enkelt inte tandställningen de timmar som krävdes, minst nio per dygn. För bättre resultat krävs välmotiverade patienter och erfarna tandläkare/ortodontister.

 

 

UPPFÖLJNING OCH MOTIVATION 

  • Tandläkare kontrollerar och följer upp tandställnings behandlingen regelbundet.

 

  • Behandlingen är inte lätt, ibland kan det göra ont och för att man ska orka måste både barn och föräldrar vara involverade. Det är ett teamwork.

 

  • Ju yngre barnen är vid behandlingstillfället desto viktigare är föräldrarnas engagemang och stöd för barnets förmåga att fullfölja behandlingen.

 

  • Barn kan med egna sätt mäta sina framgångar. T.ex. med ett enkelt tumgrepp i utrymmet under de utstående framtänderna kan man känna hur spannet månad för månad långsamt krymper när tänderna pressats tillbaka.

 

  • Barn bör involveras aktivt i behandlingen med hjälp av tandläkare som använder mätning av överbett som ett verktyg för motivation. Dessutom bör tandläkare lyssna och förstå barns behov och önskan innan behandlingsstart.

 

 

Referenser

Bauss, O., J. Rohling and R. Schwestka-Polly (2004). “Prevalence of traumatic injuries to the permanent incisors in candidates for orthodontic treatment.” Dent Traumatol 20(2): 61-66.

Bishara, S. E. and R. R. Ziaja (1989). “Functional appliances: a review.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 95(3): 250-258.

Brattstrom, V., M. Ingelsson and E. Aberg (1991). “Treatment co-operation in orthodontic patients.” Br J Orthod 18(1): 37-42.

Burden, D. J. (1995). “An investigation of the association between overjet size, lip coverage, and traumatic injury to maxillary incisors.” Eur J Orthod 17(6): 513-517.

Casutt, C., H. Pancherz, M. Gawora and S. Ruf (2007). “Success rate and efficiency of activator treatment.” Eur J Orthod 29(6): 614-621.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K, Lepp M. (2015) ”Adolescents’ experiences of using  removable functional appliances.” Orthod Craniofac Res. 18: 165-174.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K. (2016).  “Treatment of large overjet in Angle Class II: division 1 malocclusion with Andresen activators versus prefabricated functional appliances-a multicenter, randomized, controlled trial. “ Eur J Orthod  3 (5): 516-524.

Čirgić E, Kjellberg H, Hansen K (2017) “Discomfort, expectations and experience during treatment of large overjet with Andresen activator or prefabricated functional appliance, a questionnaire survey “ Acta Odontol Scand April 75 (3): 166-172.

Gross, A. M., G. Samson, S. Sanders and C. Smith (1988). “Patient noncompliance: are children consistent?” Am J Orthod Dentofacial Orthop 93(6): 518-519.

Ingervall, B., L. Seeman and B. Thilander (1972). “Frequency of malocclusion and need of orthodontic treatment in 10-year old children in Gothenburg.” Sven Tandlak Tidskr 65(1): 7-21.

Jarvinen, S. (1978). “Incisal overjet and traumatic injuries to upper permanent incisors. A retrospective study.” Acta Odontol Scand 36(6): 359-362.

Josefsson, E., K. Bjerklin and R. Lindsten (2007). “Malocclusion frequency in Swedish and immigrant adolescents–influence of origin on orthodontic treatment need.” Eur J Orthod 29(1): 79-87.

O’Brien (2000). “Perceived aesthetic impact of malocclusion and oral self-perceptions in 14-15-year-old Asian and Caucasian children in greater Manchester.” Eur J Orthod 22(2): 175-183.

O´Brian K. (2003) Effectiveness of early orthodontic treatment with the twin-block appliance: A multicenter, randomized, controlled trial. Part 1: Dental and skeletal effects Am J Orthod Dentofacial Orthop 124:234-243

Seehra, J., J. T. Newton and A. T. DiBiase (2011). “Bullying in schoolchildren – its relationship to dental appearance and psychosocial implications: an update for GDPs.” Br Dent J 210(9): 411-415.

Schott, T. C. and B. Ludwig (2014). “Microelectronic wear-time documentation of removable orthodontic devices detects heterogeneous wear behavior and individualizes treatment planning.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 146(2): 155-160.

The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (2005). Malocclusions and orthodontics in a health perspective: A systematic review of the literature. Report. Stockholm, Sweden. 176.

Thilander, B. and N. Myrberg (1973). “The prevalence of malocclusion in Swedish schoolchildren.” Scand J Dent Res 81(1): 12-21.

Thiruvenkatachari, B., J. Harrison, H. Worthington and K. O’Brien (2015). “Early orthodontic treatment for Class II malocclusion reduces the chance of incisal trauma: Results of a Cochrane systematic review.” Am J Orthod Dentofacial Orthop 148(1): 47-59.

Trulsson, U., L. Linlav, B. Mohlin and M. Strandmark (2004). “Age dependence of compliance with orthodontic treatment in children with large overjet. An interview study.” Swed Dent J 28(2): 101-109.

 

 

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se