Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 11 Mar 2018

Publicerad: 25 Sep 2012

Tandtrauma – Lateralluxation

Författare: Docent Agneta Robertson, Avd för pedodonti, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet/

Granskad av: Professor Christina Stecksén-Blicks, Pedodonti/Institutionen för odontologi

BAKGRUND

Tandskador hos barn och ungdomar är ofta förekommande. Ett skadat litet barn kan vara svårt att undersöka beroende på dess ålder, rädsla och/eller behandlingsomognad.

Akutbesöket innebär ofta en stressad situation för både föräldrar och vårdgivare.
Det är viktigt att skapa en god relation mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn.
Denna relation kommer att påverka barnets upplevelse av tandbehandlingen.

Tandvårdsteamet bör erbjuda en empatisk och varm miljö vilket kan minska barnets rädsla och stress

 

Syftet med akutbehandlingen är att:

  • Eliminera smärta.

 

  • Skapa optimala läkningsförhållanden.

 

  • Skaderisken för permanenta anlagen blir så liten som möjligt.

 

Ett tidigt omhändertagande, en korrekt diagnos och noggranna efterkontroller och uppföljningar ger goda förutsättningar för en god prognos.

 

Diagnostiken ska alltid innefatta:

  • Noggrann anamnestagning.

 

  • Klinisk och röntgenologisk undersökning.

 

  • En strukturerad traumajournal (underlättar undersökning och uppföljning).

 

  • Traumarisken ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling. Traumariskbedömningen ska styra kontrollintervallens och revisionsintervallens längd

 

Foto bör tas vid akutbesöket (värdefullt för kommande utvärderingar).

 

Efterkontroller och uppföljning:

  • Syftet med efterkontrollen är att upptäcka tidiga tecken på skada på pulpa och parodontala vävnader.

 

  • Vid efterkontroller ska status på pulpa och parodontala vävnader noteras och bedömas.

 

  • Traumarisken ska utvärderas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling.

 

Trauma i primära och permanenta bettet delas in i:

  • Hårdvävnadsskador (kronfraktur, rotfraktur)

 

  • Stödjevävnadsskador (concussion, subluxation, extrusionsuxation, lateral luxation, Intrusionsluxation, exartikulation)

 

  • Käkfrakturer.

 

Samma patient har ofta flera typer av skador.
Det finns inte alltid konsensus i litteraturen om bästa behandling av tandskador i primära och permanenta bettet. Många gånger baseras riktlinjer på kliniska erfarenheter och tankar snarare än vetenskaplig evidens.

 

 

SYMTOM

  • Patienten har en känsla av att bettet inte stämmer, den skadade tanden står fel.

 

  • Blödning runt tanden.

 

 

 

KLINISKA FYND

  • Den skadade tanden är felställd, med kronan pekande palatinalt eller buckalt.

 

  • Tanden kan ha ökad mobilitet eller vara fastkilad (då helt utan mobilitet).

 

  • Är tanden fastkilad hörs ett högt metalliskt ljud vid perkussion.

 

  • Perkussionsöm.

 

  • Gingival och parodontalblödning.

 

  • Eventuellt palperbar fraktur i benplattan buckalt.

 

  • Sensibilitetstest (permanenta tänder) visar positivt eller negativt svar.

 

  • (Sensibilitetstest utförs inte på primära tänder).

 

 

 

RADIOLOGISKA FYND

  • Den skadade tanden uppvisar vidgad parodontalspalt apikalt.

 

  • Palatinalluxation liknar ofta utseendet vid extrusionsluxation.

 

 

 

DIFFERENTIALDIAGNOS

  • Rotfraktur med dislocering av koronala fragmentet.

 

  • Extrusionsluxation.

 

 

 

BEHANDLING PERMANENTA TÄNDER

  • Lokalanestesi.

 

  • Reponering och flexibel fixering (2-3 veckor).

 

  • Fixeringen efterkontrolleras med röntgen.

 

  • Om resultatet inte är tillfredställande görs reponering och fixeringen om.

 

  • Sköljning med klorhexidin under fixeringsperioden.

 

  • Skonkost under läkningsperioden.

 

  • Ordination av smärtstillande preparat.

 

 

 

EFTERKONTROLLER PERMANENTA TÄNDER

  • Klinisk kontroll efter 1 vecka.

 

  • Fixeringen tas bort efter att ha suttit i 2-3 veckor.

 

  • Därefter individuella kontroller beroende traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk).

 

  • Traumariskbedömningen är beroende på skadans omfattning och rotens utvecklingsstadium.

 

  • Vid efterkontroller bör tecken på pulpaobliteration, pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

 

  • Vid fastställd nekros eller infektionsrelaterad resorbtion skall rotbehandling startas.

 

 

 

BEHANDLING PRIMÄRA TÄNDER

 

Lateralluxation där apex dislocerats buckalt

 

Vid ingen ocklusionsstörning

  • Kontroll av ocklusion och artikulation.

 

  • Skonkost.

 

  • Tvätt med klorhexidin i 1-2 veckor under läkningsperioden.

 

  • Ordination av smärtstillande preparat.

 

  • Om det är möjligt bör patienten undvika napp under läkningsperioden.

 

Vid ocklusionsstörning eller vid grav displacering

  • Tanden bör extraheras.

 

  • Extraktionen av den skadade tanden bör ske vid akuttillfället.

 

  • Före extraktion tas ställning till sedering (oralt eller rektalt) och val av lokalanestesi beroende på patientens ålder och behandlingsmognad.

 

  • Ordination av smärtstillande preparat postextraktion.

 

Lateralluxation där apex dislocerats palatinalt

  • Extraktion vid akuttillfället

 

  • Före extraktion bedöms om behov av sedering föreligger (oralt eller rektalt) och val av lokalanestesi beroende på patientens ålder och behandlingsmognad.

 

  • Ordination av smärtstillande preparat.

 

 

 

EFTERKONTROLLER PRIMÄRA TÄNDER

  • Klinisk kontroll efter 1 vecka.

 

  • Individuella kontroller beroende på traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk) om tanden lämnats kvar.

 

  • Vid extraktionsterapi kontrolleras patienten vid revisionsundersökningar.

 

 

 

Referenser

Diangelis AJ, Andreasen JO, Ebeleseder KA, Kenny DJ, Trope M, Sigurdsson A, Andersson L, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Pohl Y, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 66-71. Erratum in Dent Traumatol 2012; 28: 499.

Malmgren B, Andreasen JO, Flores MT, Robertson A, DiAngelis AJ, Andersson L, Cavalleri G, Cohenca N, Day P, Hicks ML, Malmgren O, Moule AJ, Onetto J, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 3. Injuries in the primary dentition. Dent Traumatol 2012; 28:174-82.

Dentaltraumaguide

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se