Svensk kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa)
Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) stödjer tandvårdens kvalitetsutveckling och forskning genom automatiserad data från 8,4 miljoner patienter. Målet är förbättrad munhälsa genom att synliggöra kvalitetsbrister och stödja evidensbaserad vård.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Sverige har mer än 100 nationella kvalitetsregister som framgångsrikt används för att utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvården och som värdefulla informationskällor för klinisk forskning (Emilsson et al 2015, Rosén et al 1999, Wejde et al 2005).
Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) har utvecklats för att vara ett sådant stöd för kvalitetsutveckling och forskning inom tandvården.
SKaPa bygger på automatisk överföring av information om diagnos, status och behandling från elektroniska patientjournaler. För närvarande (2024) finns information om vård och behandling av fler än 8,4 miljoner patienter i SKaPas databas och antalet ökar för varje år. Samtliga Folktandvårdsorganisationer, Praktikertjänst AB samt ett litet antal privata vårdgivare är anslutna till SKaPa. Det innebär att SKaPa har data från cirka 95 procent av Sveriges barn och ungdomar (0-19 år) och från runt 50 procent av den vuxna befolkningen som besöker tandvården.
Det långsiktiga målet för SKaPa är att bidra till en förbättrad munhälsa.
För att uppnå detta har SKaPa sex specifika mål. SKaPa skall:
1. Förbättra vårdens kvalitet
2. Säkerställa efterlevnad på de områden där det finns evidensbaserad kunskap
3. Synliggöra kvalitetsbrister, kunskapsluckor och olikheter i vårdinriktning
4. Påverka utvecklingen mot samsyn och enhetlig vårdinriktning
5. Stödja utvecklingen av nationella riktlinjer/evidensbaserad behandling
6. Innebära incitament till noggrannare undersökningar och vårddokumentation, kunskapsluckor och olikheter i vårdinriktning
Om SKaPa
SKaPa-konceptet initierades 2005 av övertandläkarna Inger von Bültzingslöwen och Jörgen Paulander samt tandvårdschef Hans Östholm, samtliga verksamma inom Folktandvården Värmland. Efter dialog med företrädare för offentliga och privata tandvårdsorganisationer, universitet, kariologiska och parodontologiska experter samt myndigheter och fackförbund lanserades SKaPa 2007.
SKaPa-konceptets design är schematiskt beskriven i Fig.
Från varje ansluten tandvårdsorganisation extraheras data enligt SKaPas specifikationer.
Registret tar dagligen automatiskt emot information från patientjournalen och lagrar data i ett datalager (SKaPa Data Warehouse). SKaPa Data Warehouse innehåller information om tandvårdsorganisationen och om dess patienter. Informationen på patientnivå inkluderar personnummer, munstatus och riskbedömning för karies och parodontala sjukdomar. För diagnos och behandling utnyttjas TLVs nationella kodsystem. Dessutom samlas information om självskattad munhälsa från de journalsystem som har denna parameter. Datarapporterna valideras och kvalitetssäkras kontinuerligt. Kvaliteten av registrets innehåll har även utvärderats av en oberoende forskargrupp och publicerats i vetenskapliga tidskrifter (Mensah et al., 2021; Kirkinen et al., 2023).
Sedan 2009 publicerar SKaPa en årsrapport. Den innehåller information om karies och parodontala sjukdomar, behandlingar samt behandlingsresultat och munhälsoutveckling.
Via SKaPas rapportportal kan respektive deltagarorganisation direkt få tillgång till sina egna data i form av standardrapporter. Från och med 2018 publicerar SKaPa ett underlag som kan användas av respektive deltagarorganisation för att ta fram ett Odontologiskt bokslut. SKaPa ger även rapporter till ”Vården i siffror”. Man kan också få hjälp av SKaPa med specialrapporter och analyser.
I samarbete med Qulturum, Centrum för lärande och innovation inom hälsovård, Region Jönköping, har SKaPa utarbetat en manual som stöd för kvalitetsutveckling inom tandvård:
www.skapareg.se/vardutveckling
SKaPa och andra nationella kvalitetsregister regleras av patientdatalagen (SFS 2008: 355) Patienterna måste informeras om att information lagras i SKaPa. Det finns inget krav på ett undertecknat samtycke, men information kan inte samlas om patienten motsätter sig det. Patienten måste också informeras om rätten att få sin data borttagen från registret när som helst.
Region Värmland har det centrala personuppgiftsansvaret för SKaPa. En styrgrupp ansvarar för SKaPas drift och utveckling. Styrgruppen består av 8 ledamöter som representerar deltagarorganisationerna och har en tvärprofessionell kompetens inom tandvårdsområdet. Styrgrupps röstas fram av SKaPas deltagaroganisationer vid ett användarmöte som hålls en gång per år. Vid användarmötet förs även dialog med representanter från samtliga deltagarorganisationer om utveckling av registret.
Det finns en ansvarig registerhållare och ett verkställande utskott som sköter den operativa verksamheten. Dessutom finns en referensgrupp och ett vetenskapligt råd. Det vetenskapliga rådet behandlar ansökningar från forskare som önskar tillgång till data från SKaPa för vetenskapliga studier. För specifika uppgifter bildas arbetsgrupper. SKaPa är knutet till registercentrum syd i Karlskrona och finansieras av SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt av deltagarorganisationerna.
Exempel på rapporter från SKaPa
Nedan ges några exempel på rapporter från SKaPas årsrapport 2023. För mer detaljerad information vg se:
Kommentar: Antalet tänder hos befolkningen är ett grundläggande mått för planering i tandvården och uppföljning av munhälsan. Under den tidsperiod som redovisas (2014–2023) finns hos den äldsta åldersgruppen en tydlig trend med ökande antal kvarvarande tänder hos patienterna. I medeltal har antal kvarvarande tänder bland åldersgruppen 80 år och äldre ökat från 18,3 tänder år 2014 till 22,3 tänder år 2023. Molarerna är den grupp tänder som ökat mest i antal. De andra tandgrupperna har ökat även om det är i lägre grad. Ökningen av antal tänder hos äldre understryker behovet av god munhygien, goda kostvanor och fluoridanvändning för att förebygga reparationer och andra vårdbehov i denna åldersgrupp.
Kommentar: Värdet för dft, dvs förekomst av manifest karies och fyllningar i mjölktands-bettet, visades öka fram till 2017 i åldrarna 4–10 år. Resultaten för år 2023 visar att den tidigare negativa trenden är nu bruten i alla åldersgrupper. Uppgifter för 2023 baseras på data från 892 501 patienter.
Kommentar: Figuren visar uppföljning av parodontalt status av den grupp av vuxna patienter som 2013 hade 4 eller fler tänder med fickdjup ≥6 mm, med avseende på genomsnittligt antal tänder med ficksonderingsdjup 4–5 mm resp. ≥6 mm och antal tänder utan fördjupade tandköttsfickor. Utveckling över tid efter diagnostiserad parodontit år 2013 visar att år 2014–2015 har i genomsnitt antalet tänder med ≥6 mm fickor minskat från 6,9 till 4,2 och antalet tänder med fickor 4–5 mm från 6,7 till 5,5. Därefter ses i stort oförändrat genomsnittligt status, med undantag för ytterligare minskat antal tänder med ≥6 mm fickor till 3 och reducerat totalantal tänder från 24,0 till 23,6 år 2022–2023. I genomsnitt uppvisar 35 procent av tänderna fördjupade fickor den senaste tidsperioden jämfört med 67 procent vid startåret 2013.
Mer om SKaPa
Mer information om SKaPa finner du via länken nedan:
Hur ansluter jag mig till SKaPa?
Om du driver egen praktik kan du själv kontakta SKaPa.
Om du är medarbetare i ett större bolag bör bolagets ledning ta kontakt med SKaPa.
Aktuella kontaktuppgifter finner du via länken nedan:
Referenser
Emilsson L, Lindahl B, Köster M, Lambe M, Ludvigsson JF. Granskning av 103 svenska kvalitetshälsovårdsregister. J Intern Med 2015; 277: 94-136.
Kirkinen T, Naimi-Akbar A, Cederlund A, Tranæus S, Carlson C, Klingberg G. Accuracy of the Swedish quality registry for caries and periodontal diseases (SKaPa) - evaluation in 6- and 12-year-olds in the region of Värmland, Sweden. Acta Odontol Scand. 2023 Nov;81(8):615-621. doi: 10.1080/00016357.2023.2235422.
Mensah T, Tranæus S, Cederlund A, Naimi-Akbar A, Klingberg G. Swedish quality registry for caries and periodontal diseases (SKaPa): validation of data on dental caries in 6- and 12-year-old children. BMC Oral Health. 2021 Jul 24;21(1):373. doi: 10.1186/s12903-021-01705-x.
Patientdatalagen. SFS 2008: 355.
Rosén M, Ericson A. Hälso- och sjukvårdsregister är en gemenskapstillgång. Centraliserade register över hälsovårdsdata kan rädda livet och förbättra livskvaliteten. Läkartidningen 1999; 96: 3668-3673.
Wejde G, Montan P, Lundström M, Stenevi U, Thorburn W. Endophthalmitis efter kataraktkirurgi i Sverige: nationell prospektiv undersökning 1999-2001. Acta Oftalmol Scand 2005; 83: 7-10.
