Parodontit, epidemiologi

BAKGRUND

Parodontal hälsa är tillsammans med kariesfrihet de två viktigaste faktorerna för att livslångt kunna behålla tänderna.
Parodontit är en infektionssjukdom med inflammation i tandens stödjevävnader, som leder till förlust av tandfäste och omgivande ben.

Epidemiologi är kartläggning av sjukdomars förekomst (prevalens), antal nya fall (incidens), utbredning och svårighetsgrad i en befolkning. Epidemiologiska undersökningar är viktiga instrument för analys av en befolknings behandlingsbehov, organisation och planering av lämpliga åtgärder samt utvärdering av förebyggande insatser och vård.

Fördjupad läsning:

Klassifikation av parodontala tillstånd – plackinducerad gingivit och parodontit

Parodontit och systemsjukdomar

PREVALENS OCH INCIDENS

Parodontala sjukdomar är vanliga och deras förekomst varierar i olika populationer. Prevalensskattningarna påverkas av de olika metoder som används. Det som framför allt påverkar är hur parodontit definieras på individnivå. Som en följd av detta har jämförelser varit svåra att göra.
Föreslagen standard är nu att rapportera prevalens och utbredning av tandytor med ≥ 4 mm och ≥ 6 mm tandköttsfickor (PD) samt ≥ 3 mm och ≥ 5 mm klinisk fästenivåförlust (CAL). Detta gör det också enklare att se spridning mellan olika åldersgrupper i befolkningar.

Landsomfattande epidemiologiska studier, ”The National Health and Nutrition Examination Survey” (NHANES), har utförts i USA sedan 60-talet. Senaste undersökningen 2009–2012 visade att nästan 50 % av vuxna amerikaner som är 30 år och äldre hade någon form av parodontit. Totala andelen individer med svår parodontit var 9 %. Svår parodontit definierades här som en kombination av fickdjup på > 5 mm och klinisk fästeförlust på > 6 mm. I denna studie sågs skillnader mellan olika etniska grupper och mer parodontit hos individer med lägre socioekonomiskt status.

I en metaanalys från 2014 av 72 epidemiologiska studier om parodontal hälsa/sjukdom i olika befolkningar globalt ses följande:

• Globala prevalensen av svår parodontit är ca 11 %
• Svår parodontit är den sjätte vanligaste sjukdomen i världen
• Inga signifikanta skillnader föreligger mellan könen
• Svår parodontit ovanligt före 20 års ålder
• Incidenstopp av parodontit vid 38 års ålder

SVERIGE

Från en välkänd epidemiologisk studie om oral hälsa i Jönköping som startade 1973 har tvärsnittsstudier av befolkningen utförts med 10-årsintervall. Under 40-årsperioden ses en ökning av individer utan parodontal sjukdom från 8 % 1973 till 45 % år 2013.
Andelen individer med omfattande parodontala problem har varit ganska konstant, förutom 1973 då istället en hög andel helt tandlösa sågs.
Det genomsnittliga antalet tänder har däremot ökat kontinuerligt även för gruppen med uttalad parodontal sjukdomserfarenhet.

I figuren ses fördelningen av vuxna individer med olika grader av parodontalt status i Jönköping under 40 år.
Ref. Norderyd O et al. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973–2013). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J. 2015;39:69–86.

I en annan befolkningsstudie om oral hälsa från Skåne sågs att 11 % av populationen har eller har haft svår generell parodontit. Individer med erfarenhet av svår parodontit upplevde i denna studie sämre livskvalitet jämfört med parodontalt friskare personer. Livskvalitet uttrycktes av den enskilde individen med 14 frågor om den orala hälsan (OHIP-14).

Risk för parodontal sjukdom

Risk = sannolikheten för viss händelse av negativ karaktär.

Riskfaktor = egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar. Exempel: förekomst av ärftlig sjukdom i släkten eller tobaksrökning

Riskmarkör = något som är förknippat med ökad risk för viss sjukdom, utan att något orsakssamband är bevisat, t ex ett blodanalysresultat

Uttalade riskfaktorer för parodontit är ärftlighet, tobaksrökning och diabetes. Förekomst av bakterieplack är nödvändigt för att initiera parodontal sjukdom men svårt att påvisa som riskfaktor i epidemiologiska studier. Detta på grund av hög förekomst av framför allt approximalt bakterieplack i befolkningar generellt oavsett grad av parodontal sjukdomskänslighet.
Blödning vid sondering (BoP) är en betydligt bättre variabel för att förutsäga parodontal sjukdomsprogression. Frånvaro av blödning över tid är en tillförlitlig faktor för bibehållen parodontal hälsa.

Referenser

Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kronisk parodontit: prevention, diagnostik och behandling: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004.

Hugoson A, Sjödin B, Norderyd O. Trends over 30 years, 1973-2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. J Clin Periodontol. 2008;35(5):405–14.

Holtfreter B, Albandar JM, Dietrich T, Dye BA, Eaton KA, Eke PI, Papapanou PN, Kocher T; Joint EU/USA Periodontal Epidemiology Working Group. Standards for reporting chronic periodontitis prevalence and severity in epidemiologic studies: Proposed standards from the Joint EU/USA Periodontal Epidemiology Working Group. J Clin Periodontol. 2015;42(5):407–12.

Eke PI, Dye BA, Wei L, Slade GD, Thornton-Evans GO, Borgnakke WS, Taylor GW, Page RC, Beck JD, Genco RJ. Update on Prevalence of Periodontitis in Adults in the United States: NHANES 2009 to 2012. J Periodontol. 2015;86(5):611–22.

Kassebaum NJ, Bernabé E, Dahiya M, Bhandari B, Murray CJ, Marcenes W. Global burden of severe periodontitis in 1990-2010: a systematic review and meta-regression. J Dent Res. 2014;93(11):1045–53. Review.

Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm C-O, Lindmark U, Lindfors N, Mattsson A, Rolander B, Ullbro C, Wärnberg Gerdin E, Frisk F. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jönköping, Sweden during 40 years (1973–2013) II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J. 2015;39(1):69–86.

Jansson H, Wahlin Å, Johansson V, Åkerman S, Lundegren N, Isberg PE, Norderyd O. Impact of periodontal disease experience on oral health-related quality of life. J Periodontol. 2014;85(3):438–45.

Malmquist J. SBU ordlista. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004.

Schätzle M, Löe H, Bürgin W, Anerud A, Boysen H, Lang NP. Clinical course of chronic periodontitis. I. Role of gingivitis. J Clin Periodontol. 2003;30(10):887–901.

Michalowicz BS, Diehl SR, Gunsolley JC, Sparks BS, Brooks CN, Koertge TE, Califano JV, Burmeister JA, Schenkein HA. Evidence of a substantial genetic basis for risk of adultperiodontitis. J Periodontol. 2000;71(11):1699–707.

Grossi SG, Zambon JJ, Ho AW, Koch G, Dunford RG, Machtei EE, Norderyd OM, Genco RJ. Assessment of risk for periodontal disease. I. Risk indicators for attachment loss. J Periodontol. 1994;65(3):260–7.

Thorstensson H, Hugoson A. Periodontal disease experience in adult long-duration insulin dependent diabetics. J Clin Periodontol. 1993;20(5):352–8.

Lindhe J, Okamoto H, Yoneyama T, Haffajee A, Socransky SS. Longitudinal changes in periodontal disease in untreated subjects. J Clin Periodontol. 1989;16(10):662–70.