Barnreumatisk ledsjukdom (JIA)
Tandvården kan vara först med att upptäcka juvenil idiopatisk artrit (JIA), särskilt vid käksmärta och bettförändringar. Käkledsartrit kan orsaka smärta, tillväxtstörningar och funktionsproblem. Tidig diagnos och uppföljning av specialisttandvård är avgörande för barnets välmående.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Tandvården är ibland först med att uppmärksamma ledsjukdom och ordna så att barnet kommer till sjukvården och får medicinsk behandling. Käkledsengagemang är vanligt och ibland första tecknet på barnreumatisk ledsjukdom, juvenil idiopatisk artrit (JIA). Vid käksmärta, gap- eller ätsvårigheter är JIA en viktig differentialdiagnos. Bett som öppnar sig, liten underkäke och/eller avplanade käkleder på panoramaröntgen är tecken som föranleder omedelbar kontakt med specialisttandvården.
Tandvården utgör ett värdefullt stöd för barnet, familjen och medicinska teamet genom att regelbundet följa upp enligt nedan.
Epidemiologi
JIA är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i barndomen och drabbar cirka 15 barn på 10 000. Den är vanligast hos flickor. De flesta insjuknar mellan ett och fyra års ålder eller i samband med puberteten. Cirka hälften av barnen blir friska. Käkledsengagemang vid JIA är svårförutsägbart och förekommer även under medicinering liksom vid relativt lindrig sjukdom. Dagens medicinska protokoll har gjort att uttalad mikrognati är ovanlig jämfört med tidigare då 25% drabbades. Käksmärta drabbar de flesta, för en knapp fjärdedel påverkas dagliga livet allvarligt. Efter utläkt sjukdom är restsymtom vanliga.
Orsaker (Etiologi)
Orsaken till inflammation vid JIA är okänd och benämns därmed som idiopatisk. Ledinflammation (artrit) innebär en inflammatorisk aktivitet i ledhinnan (synovian). Den kliniska definitionen av artrit är svullnad, värmeökning, smärta (artralgi) och rörelseinskränkning. Käkleden skiljer sig från kroppens övriga leder bland annat genom att svullnad och värmeökning är sällsynt vid artrit.
Käkledens histologi skiljer sig också genom att tillväxten av leden sker på själva ledytorna. I likhet med övriga leder kan käkledens vävnader, både hårdvävnad och brosk destrueras av inflammationen i synovian men även återbildas om sjukdomsaktiviteten är låg eller ingen.
Käkens muskulära funktion påverkas, käkmuskulaturen kompenserar mer eller mindre reflexmässigt vid artrit, ledsmärta (artralgi) och anatomiska förändringar i käkleden. Käkens, tungans och läpparnas muskulatur kan bli överbelastade genom pressning. Detta bidrar till muskelinflammation (myosit) som yttrar sig som käk- ansiktssmärta och/eller huvudvärk samt påverkar käktillväxt.
