BAKGRUND

Karies är en multifaktoriell sjukdom där det biologiska skeendet på tandytan påverkas av yttre faktorer som kunskap, attityder, beteende, socioekonomi, mm. Tandhälsan bland barn och ungdomar har kraftigt förbättrats sedan 1970-talet i Sverige och i andra industriländer, vilket främst beror på ett ökat bruk av fluoridtandkräm (1). Den stora tillgängligheten av riskprodukter för karies och den moderna livsstilen visar tydligt att det inte är tack vare förbättrade kostvanor tandhälsan har förbättrats. Mellan åren 2011 och 2018 sågs dock en försämring av förskolebarnens tandhälsa, denna trend tycks nu vara bruten (2). Vi ser också att hälsan inklusive munhälsan har blivit mer ojämlik. I de socioekonomiskt utsatta områdena ökar ohälsan (3). Enligt Barnkonventionen artikel 24 har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering (4).

För att bevara det friska friskt är det viktigt att tandvården har tidig kontakt med barn och familj. Vid första besöken ska målet vara att stötta familjer till att tidigt etablera goda vanor.

Läs mer här: Primär kariesprevention tidigt i livet

DET VIKTIGA SAMTALET MED FÖRÄLDRAR OM BARNS MUNHÄLSA – tidiga insatser för frisk munhälsa

Målet med samtalet är att skapa en god kunskap hos föräldrarna hur en god munhälsa etableras och bevaras. Unga vuxna, som själva har en god munhälsa, kan lätt tro att deras barn per automatik kommer att bibehålla friska tänder för att de själva gjort det. En faktor som påverkar risken för karies i tidig förskoleålder är att förskolebarn ofta bestämmer mer i familjerna idag när det gäller måltidsordning och val av mat jämfört med tidigare. Att sätta gränser/tydliga ramar i familjen kan idag vara svårare jämfört med när föräldrarna själva växte upp.