BAKGRUND

Tandskador hos barn och ungdomar är ofta förekommande. Ett skadat litet barn kan vara svårt att undersöka beroende på dess ålder, rädsla och/eller behandlingsomognad.

Akutbesöket innebär ofta en stressad situation för både föräldrar och vårdgivare. Det är viktigt att skapa en god relation mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn. Denna relation kommer att påverka barnets upplevelse av tandbehandlingen.

Tandvårdsteamet bör erbjuda en empatisk och varm miljö vilket kan minska barnets rädsla och stress

 Syftet med akutbehandlingen är att:

• Eliminera smärta.
• Skapa optimala läkningsförhållanden.
• Skaderisken för permanenta anlagen blir så liten som möjligt.

 Ett tidigt omhändertagande, en korrekt diagnos och noggranna efterkontroller och uppföljningar ger goda förutsättningar för en god prognos.

Diagnostiken ska alltid innefatta:

• Noggrann anamnestagning.
• Klinisk och röntgenologisk undersökning.
• En strukturerad traumajournal (underlättar undersökning och uppföljning).
• Risken att utveckla komplikationer ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling. Traumariskbedömningen ska styra kontrollintervallens och revisionsintervallens längd

Foto bör tas vid akutbesöket (värdefullt för kommande utvärderingar).

Efterkontroller och uppföljning:

• Syftet med efterkontrollen är att upptäcka tidiga tecken på skada på pulpa och parodontala vävnader.
• Vid efterkontroller ska status på pulpa och parodontala vävnader noteras och bedömas.
• Risken att utveckla komplikationer ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling.

Trauma i primära och permanenta bettet delas in i: