Utveckling av det orala mikrobiomet
Det orala mikrobiomet etableras redan vid födseln och påverkas av genetik, miljö och diet. Balansen i mikrobiomet är avgörande för oral hälsa, och en störning kan öka risken för karies. Tidig prevention inkluderar god munhygien, begränsat sockerintag och gynnsam mikrobiell exponering.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Utanpå och inuti vår kropp finns mikrobiota av olika slag. Till den mänskliga mikrobiotan räknas bakterier, svampar, virus och arkeér. Ofta anges förhållandet mellan antalet organismer i mikrobiotan och de humana cellerna till 10:1, något som på senare tid har ifrågasatts (1). I ”The human microbiome project” har vårt mikrobiom kartlagts med skillnader och likheter mellan olika nischer som resultat (2). Mag-tarmkanalen är en biologisk nisch med en mängd olika mikroorganismer som påverkar nästan alla aspekter av mänsklig biologi genom interaktion med värden. Sammantaget är det konstaterat att vi lever i ”symbios” med vårt mikrobiom och det är en nödvändighet för att vi ska kunna leva.
Etablering av mag-tarmkanalens mikrobiom
Under de senaste åren har studier visat att bakterier finns kring barnet redan under graviditeten, något som förkastar den tidigare etablerade kunskapen att miljön i mammans mage är steril och så även barnet vid födelsen (3,4). Vår första uppsättning av bakterier är laddat med gener för att spjälka mjölkproteiner, vilket ger oss möjlighet att få full nutriering via bröstmjölk. Bakterier som finns i magtarmkanalen hjälper oss att bryta ned/spjälka maten som våra egna celler inte klarar av. I sin tur påverkar den mat vi äter våra bakterier, vårt mikrobiom. Mikrobiomet ändras medan vi växer och ändrar våra matvanor. I vuxen ålder är vårt mikrobiom relativt stabilt, men sammansättningen varierar bland annat med vad vi äter (5). Barnets tidiga mikrobiom ger förutsättningar för en normal utveckling (6). Processen med utmognaden av tarmfloran har betydelse för normal utveckling av immunsystemet, ämnesomsättningen och CNS/kognitiva funktioner.
