Botulinumtoxin A vid behandling av orofacial myofasciell smärta
Orofacial myofasciell smärta är den vanligaste muskuloskeletala TMD-diagnosen. Artikeln belyser behandling med botulinumtoxin A, evidensläge, indikationer, risker och varför Botox endast bör användas som komplement vid behandlingsresistent smärta.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Orofacial myofasciell smärta
Myofasciell smärta kan beskrivas som en lokal, ofta molande, muskelsmärta av utstrålande karaktär. Myofasciell smärta är den mest frekvent förekommande orofaciala Muskuloskeletala smärtdiagnosen och motsvarar uppskattningsvis 42 % av alla smärtdiagnoser vid temporomandibulär dysfunktion (TMD) (1).
Etiologin bakom TMD är multifaktoriell, och kan förklaras med en biopsykosocial modell, där faktorer som bland annat stress och överbelastning av käksystemets muskulatur ingår (2).
Konservativ behandling i form av exempelvis analgetika, avslappnings- och rörelseträning, livsstilsförändringar och avlastande bettskenor är vanligtvis effektiv. Patienter som inte svarar på konservativ behandling utgör en terapeutisk utmaning för behandlaren (3).
Botulinumtoxin A
Botulinumtoxin A (BTX-A) är ett neurotoxin producerat av en grampositiv anaerob bakterie, Clostridium botulinum. Toxinet inhiberar tillfälligt skelettmuskelns aktivitet genom att blockera den perifera frisättningen av acetylkolin (ACh) och inaktivera kalciumjonkanalerna i nervändarna. Toxinet binder till presynaptiska autonoma kolinerga nervterminaler vid motorändplattan och därmed förs nervsignalen inte vidare till postsynaptisk muskel, varför tillfällig muskelsvaghet/förlamning uppstår (4). Effekten är progressiv och uppträder inom ett par dagar upp till en vecka efter injektion. Vid injektion i muskel uppkommer effekten efter 2–3 dagar och når sin maximala nivå vid 5–6 veckor. Effekten avtar sedan successivt med sluteffekt på ca 12 veckor när nybildning av synaptiska kopplingar sker (5). Det finns även evidens för en hämmande effekt av frisättningen av vissa neurotransmittorer som CGRP och substans P, som är viktiga för smärtsignaleringen (6).
Indikationer för användning av botulinumtoxin A inom bettfysiologi
- Patienter (>18 år) som efter utredning av orofacial smärta och käkfunktionstörning genomgått konservativ behandling och som vid utvärdering uppvisar behandlingsresistent långvarig orofacial myofasciell smärta. Botox ska endast övervägas som ett komplement för att potentiera effekten av annan icke-farmakologisk behandling (t.ex. bettskena och rörelseträning).