Placebo vid behandling av smärtsam käkfunktionsstörning
Placeboeffekten är en verklig, biologiskt mätbar respons som påverkar behandling av smärta, inklusive käkfunktionsstörningar. Även vid evidensbaserad vård bör placeboeffekten maximeras genom positiv kommunikation och en trygg behandlingsmiljö för bästa möjliga patientutfall.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Ordet placebo kommer från latinets placere och betyder ungefär ”jag behagar”. Före dagens tillgång på modern medicin med aktivt innehåll kunde en patient tillfredsställas, behagas, med hjälp av placebo och termen har använts medicinskt sedan 1700-talet [1].
Placebo brukar definieras som en inaktiv behandling och placeboeffekten är det svar behandlingen ger. Placebobehandlingen kan vara farmakologisk, kirurgisk eller annan. Motsatsen, en innehållslös behandling med negativ effekt, kallas nocebo. Generellt fungerar placebo bäst vid subjektiva tillstånd som inte är direkt kopplade till underliggande organisk sjukdom, såsom smärta eller trötthet.
Placebo är inte bara den innehållslösa behandlingen i sig utan också den psykosociala kontexten som är en del av alla terapier. Själva atmosfären kring en medicinsk intervention påverkas av t ex mötet mellan patient och behandlare, lokalen där åtgärden utförs och vilken utrustning som används [2].
En patients totala förbättring efter en behandling, den så kallade behandlingsresponsen, är inte enbart beroende av behandlingseffekten (se fig. 1) av det verum (den aktiva substansen) patienten behandlats med [3]. All medicinsk vård innehåller också ett visst mått av placeboeffekt. Det är viktigt att notera att även obehandlade patienter tenderar att förbättras genom spontan remission, återgång till medelvärdet eller gynnsamt naturalförlopp [4].
Kan behandling med bettskena hjälpa patienter med käksmärta och käkfunktionsstörningar?
HUR FUNGERAR PLACEBO VID SMÄRTA?
Den smärtlindrande effekten av analgetika är ett bra exempel på hur förväntningar påverkar behandlingsutfall. I experimentella studier är det välkänt att patienter skattar sin smärta högre om de fått smärtlindring utan vetskap jämfört med när administreringen sker öppet [5].
