Diabetes och karies
Diabetes och karies är livsstilsrelaterade sjukdomar med gemensamma riskfaktorer. Diabetes påverkar kariesrisken genom högt blodsocker, muntorrhet och förändrat immunförsvar. Individer med dåligt reglerad diabetes har ökad kariesrisk och kan behöva individanpassad prevention.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Karies och diabetes är livsstilsrelaterade folksjukdomar med gemensamma riskfaktorer. Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar med olika orsaker men den gemensamma nämnaren är att blodsockret är för högt [1]. Sjukdomen förekommer i olika former där typ 2-diabetes (DM2) är vanligast (cirka 90%). Typ 1-diabetes (DM1) är näst vanligast (5-10%). De viktigaste skillnaderna mellan DM1 och DM2 framgår av faktarutan. Klassifikationen kan dock komma att förändras eftersom forskare har visat att indelningen av diabetes i fem undergrupper bättre kan förutsäga risken för komplikationer [2]. Studier visar att det finns en samsjuklighet mellan orala sjukdomar och diabetes. Sambandet mellan diabetes och parodontit är beskrivet i ett separat faktablad.
Faktaruta: Skillnader mellan Typ 1 diabetes (DM1) och Typ 2 diabetes (DM2)
Epidemiologi
Karies är världens vanligaste sjukdom och man beräknar globalt att omkring 3,5 miljarder människor har obehandlad karies [3]. År 2019 fanns det mer än 463 miljoner människor i världen med diabetes och år 2045 beräknas siffran vara 700 miljoner [4]. Det beror bland annat på att medellivslängden ökar och att livsstilen förändras avseende matvanor, kaloriintag och fysisk aktivitet. Cirka 5% av den svenska befolkningen har diabetes vilket motsvarar drygt 500 000 personer [5]. Prevalensen ökar med åldern och bland personer över 80 år har cirka 20% sjukdomen. Direkta och indirekta kostnader för DM2 i Sverige beräknades för 2020 vara omkring 18 miljarder kronor.